Sommaren är över, men det våras i Linköping?

Är tillbaka; i Sverige, på jobbet, efter tre helt fantastiska semesterveckor i USA. Och för att stilla alla rykten; nej vi gifte oss inte i Las Vegas. Men vi hade jävligt kul, ändå.

Jag måste erkänna, att när jag startade denna blogg var det med en ironisk glimt i ögat, typ. När jag för några dagar sedan satt på ett internet-café i San Francisco och upptäckte att något av det roligaste (och mest stimulerande) jag kunde göra var att följa diskussionen på de allt fler riktigt bra socialdemokratiska bloggar som dyker upp som höstsvampar efter regnet, kändes den där glimten inte lika behövlig. Det här med bloggar tycks faktiskt fylla ett behov som alltför länge varit ouppfyllt; av en öppen och fri diskussion, av ett forum för åsiktsutbyte, och inte minst, en möjlighet att vara personlig. Roger Mogert (outstanding), Rebella (het nykomling med växtkraft) och flera gör livet lite roligare, lite intressantare och lite lättare att leva. (Så fort någon tekniskt kunnig lärt mig länka vidare till fler än Magnus gamla adress ska jag naturligtvis ta mitt ansvar där också, det kommer, jag lovar.)

Nåja, nog med fjäsk. SSU har kongress i Linköping. Om ombuden följer framtidskommissionens rekommendationer visar sig vårens kris, hur paradoxalt det än kan låta, kanske vara det bästa som kunde hända. Förbundet var inne i en nedåtgående spiral, som det kanske krävdes extrema händelser för att komma ur. Nu är det ombuden, SSU:arna själva; som äger makten att ta denna chans att faktiskt, för att använda en klyscha, ”göra skillnad”. Gud vet att det behövs.

För det behövs motkrafter mot den högervåg vi befinner oss i, eller i förstadiet av. 2/3-delsamhällets partipolitiska uttryck i form av högeralliansen är starkare än på länge. Märkbart är också att i den allmänna debatten mer fokus har lagts på moderaternas ”vänstervridning” än på de övriga partiernas ”högervridning”. Att folkpartiet, centern och kristdemokraterna står längre högerut än någonsin tidigare förbigås med tystnad, anses närmast normalt. Reinfeldts retorik – och det handlar just om retorik – räcker för att ett politiskt alternativ med utförsäljningar, nedmontering av trygghetssystem och skattesänkningar på dagordningen ska kunna framstå som ”mitten”.

Det här måste bekämpas på två plan. Dels, på kort sikt, handlar det såklart om den politiska makten i Sverige och vilka som ska få regera efter nästa höst. Det är självklart oerhört viktigt, efter som politik spelar roll. Noterar därför med gillande därför planerna på att starta en motallians-sida på nätet; alla goda krafter som vill hjälpas åt för att avslöja den borgerliga högeralliansen behövs!

Men på längre sikt handlar det också om det mer övergripande; om idéerna, tankarna på samhällets långsiktiga utformning. Hur kan vi skapa ett samhälle som är rättvisare, jämlikare, mer demokratiskt; i detta globaliseringens tidevarv? Hur ser vänsterns alternativ till högerns berättelse om den möjliga framtiden ut?

Här, inte minst, behövs SSU. Trots att sommaren känns som den är över får vi hoppas på vårsol över Linköping.