Det kostar pengar att sänka skatten. Det är en sanning som många till höger inte gärna tar till sig. I samband med att Lena Hallengren släppt en utmärkt rapport som jämför borgerlig och socialdemokratisk ungdomspolitik har därför en förvirrad debatt uppstått då högerbloggare (se här och framförallt kommentarerna här) beskyller socialdemokratin för att räkna fel. Problemet är att det inte är (s) utan moderaterna som egentligen drabbas av kritiken.
Moderaterna har i sitt förslag med sänkta arbetsgivaravgifter för unga arbetslösa nämligen räknat in detta som en kostnad i form av minskade skatteintäkter. I Lenas rapport har denna kostnad inte varit en huvudsak, vad hon riktar in sig på är vilka lönenivåer de moderata ungdomsjobben kommer innebära för de unga. Men för näthögern har den varit oerhört kontroversiell. Ovädningsorden har haglat över Lena, ofta med en sexistiskt och åldersfixerad underton. Så lite lustigt är det när det egentligen är Anders Borg (m) et co som borde beskyllas för att vara unga blonda bimbos. Eller tragiskt eller nått.
Jag måste erkänna att jag inte hunnit sätta mig in i de exakta beräkningarna gällande de moderata ungdomslönerna. Men de förvånar inte. Att högern ser en låglönesektor som den enda lösningen på Sveriges arbetslöshetsproblem är inte nytt. Men en viktig kunskap att sprida till Sveriges unga inför valet i höst.
"Jag måste erkänna att jag inte hunnit sätta mig in i de exakta beräkningarna gällande de moderata ungdomslönerna"
SvaraRaderaJa det skulle väl vara för mycket begärt, jag menar då kanske du upptäcker att saker och ting inte är som de verkar.
Nä, men beräkningarna verkar vad jag kan se stämma. Det verkar som om vi pratar löner på 6-7000 kronor. Hursomhelst är det inte detta någon av kritikerna riktat in sig på. Utan de moderata beräkningarna som ligger som grund.
SvaraRaderaOch de har jag faktiskt studerat en smula.
Då kan du inte ha studerat 2006:m010 så noga eftersom det ger en (ytlig) beskrivning av vad de 1,2 miljarderna går till.
SvaraRadera"Ett problem med riktade skattelättnader är s.k. undanträngningseffekter, som både innebär att anställningen skulle ha kommit till stånd ändå och att någon annan skulle ha fått jobbet om inte subventionen fanns."
Sidan 61
Moderaternas partimotion i riksdagen
Ja, och så kostar det väl en del att administrera övervakningen av det hela. ;)
ehh... Björn. Det du helt korrekt citerar är ju precis vad jag hela tiden skrivit och du förnekat. Alltså att moderaterna erkänner att slopade arbetsgivaravgifter innebär minskade intäkter för statskassan. Vilket alldeles nyss var - hur var det nu - korkat, obildat och oärligt att hävda.
SvaraRaderaÖhm, det som var korkat, obildat och lögnaktigt att säga var att det skulle leda till bruttolöner på 6-7000 kronor i månaden för de här jobbet, eftersom Lena Hallengren (och du) använde de 1,2 miljarderna för att räkna ut hur mycket lön arbetstagarna skulle få genom att applicera de 1,2 miljarderna på arbetsgivaravgiften.
SvaraRaderaTill att börja med så var det inte alls det du kritiserade (vilket jag visar på din blogg med citat, för övrigt) men ok, låt gå. Jag är själv fritidsbloggare och ibland så skär man snett.
SvaraRaderaDå frågar jag mig hur denna - nya -kritik du nu riktar mot Lenas rapport ser ut? Förutom att du tycker att slutsaten är dålig, så klart? Om vi är överrens om att skattesänkningar kostar pengar, är det då inte ganska rimligt att räkna på det sätt Lena gör för att få en uppfattning om vilken typ av löner vi tänker oss? Om reformen som utlovat ska ge 50 000 jobb, dvs.
Johan:
SvaraRaderaInnebär en utebliven intäkt samma sak som en minskad intäkt?
Alla är naturligtvis välkomna att klicka på mitt namn så kommer man till min blogg, och så ser man vad det är jag kritiserar - nämligen Lena Hallengrens beräkning av 1,2 miljarder utslaget som arbetsgivaravgifter (och därmed 1,2 miljarder som basis för en löneberäkning) som leder fram till en månadslön på 6-7000 kronor. Nu har vi visat att de där 1,2 miljarderna inte alls har med några minskade arbetsgivarintäkter att göra, så då faller ju hela beräkningen.
SvaraRaderaOch om hon har räknat så fel där, vad har hon inte räknat fel på överallt i den där lilla rapporten?
Vad kul det är att beslå ministrar med fel. :D
Erik: du frågar om en utebliven och en minskad intäkt är samma sak. Det är ju en intressant (nåja, rätt intressant åtminstone) semantisk diksussion. Jag skulle nog vilja säga nej, en utebliven intäkt är sas minskad till noll, emedan en "minskad" intäkt ger vid handen att någonting faktiskt finns kvar. Men det beror också på sammanhanget; En utebliven intäkt är ju självklart mindre än en icke -utebliven så i den meningen är de två orden utbytbara.
SvaraRaderaVad tycker du själv? Och kanske ännu viktigare, vad har det med saken att göra?
Och Björn. Du skriver;
"Nu har vi visat att de där 1,2 miljarderna inte alls har med några minskade arbetsgivarintäkter att göra."
Vilket tyvärr understyrker min poäng att du inte riktigt har koll på vad det är du skriver. Och jag förstår din glädje (känner lite av samma sak just nu, måste jag erkänna;-) Men ett tips i all välmening; det är mycket roligare att beslå någon med fel som de faktiskt har. Skrattet riskerar liksom att fasta i halsen annars...
Men Niklas, moderaterna nämner själva (i motionen BB förtjänstfullt länkat till ovan) undanträngningseffekter på uppemot 80 procent (utifrån tidigare erfarenheter av liknande lösningar). Och i de fallen är skattesänkningen ett rent inkomstbortfall, eftersom de jobben (med allt vad det innebär av minskade a-kassekostnader etc) skulle ha kommit ändå.
SvaraRaderaSedan blir jag - ska villigt erkännas - inte riktigt klok exakt hur de 1,2 miljarderna är framräknade i moderaternas förslag. Det gör att jag heller inte känner mig helt säker på att de exakta lönenivåer som nämns i rapporten stämmer. Men som en övregripande skattning torde de mycket väl kunna vara tämligen rättvisande.
Niklas, till att börja med vill jag understryka att jag tycker det kan vara värt både en och annan skattekrona att underlätta långtidsarbetslösas och ungdomars intåg på arbetsmarknaden. Precis som du skriver, är det långsiktiga priset (både mänskligt och rent ekonomiskt) för ett långvarigt utanförskap betydligt högre. Så där är vi överrens - låt det kosta!
SvaraRaderaMen nu är vi tillbaka vid denna postnings ursprungliga frågeställning. För först hävdar du att jag gör ett tankefel när jag menar att även dessa riktade insatser faktiskt kostar skattepengar (i form av uteblivna intäkter, naturligtvis), därefter argumenterar du för att det (precis som jag tycker) ändå är rätt att låta det kosta. Det är inte helt konsekvent. Uppenbarligen räknar du med en kostnad, som du samtidigt förnekar.
Och det leder också tillbaka till en annan fråga; om det sas är "gratis" att sänka arbetsgivaravgifterna för dessa grupper, vad är det då som ryms inom de 1,2 miljarderna moderaterna själva räknar med?
Min förklaring är att det handlar om rätt omfattande undanträngningseffekter. Dvs att de nya jobben inte alls är nya jobb, utan subventioner av jobb som ändå skulle ha uppstått. Vilket också ligger i linje med de historiska erfarenheter som refereras i den moderata motionen.
Niklas; I "den stora skattereformen" räknade representanter från bland annat mitt parti kallt med "dynamiska effekter" av skattesänkningar som skulle "äta upp" de uteblivna intäkterna. Resultatet blev, som vi alla känner till, stora underskott. Därför att de ökade intäkterna uteblev.
SvaraRaderaI retoriken har därför moderaterna numer vinnlagt sig om att inte räkna in några dynamiska effekter när de finansierar sin skattesänkningar. I praktiken lyckas inte detta riktigt, och det blir än mer uppenbart när vi närmar oss val och alla borgerliga partier ska få sitt. Men det finns åtminstone en ambition. Det var den ambitionen jag menade när jag skrev "ärliga moderater" i rubriken.
Att generella sänkningar av arbetsgivareavgiften inte ökar sysselsättningen är de flesta ekonomer rätt ense om. Man finner även stöd för det i den moderata motionen, även om de mestadels anväder rent kamerala argument (det vore för dyrt för att få någon effekt.) Däremot tror de mer på riktade insatser.
För samtidigt är det så; att om en sådan riktad insats leder till ett helt nytt jobb som inte hade uppstått annars är det ingen kostnad. Det är en vinst på två sätt; dels i form av minskade kostnder för a-kassa ody, dels i form av ökade skatteintäkter. Problmet är att om de riktade insatserna heller inte leder till så värst många nya jobb. Då blir det en kostnad, eftersom både den nya intäkten och den nya besparingen hade kommit ändå. Men den minskade intäkten från sänkt skatt kvarstår.
Allt detta är vi uppenbarligen överrens om. Vi kan också läsa, svart på vitt, att moderaterna budgeterar 1,2 miljarder kronor för sin ungdomssatsning. Jag har lite summariskt tittat, men jag hittar ingen annan intäktspost när "vinsterna" från denna reform ska räknas in (det är möjligt du kan hjälpa mig där dock). Och handen på hjärtat, att "administrationen" av ett förslag skulle kosta över tusen miljoner kronor - det tror jag faktiskt är lite långsökt. För att uttrycka sig försiktigt.
Och då är den enda slutsats jag kan dra att moderaterna räknar med stora undanträngningseffekter. Och att man dessutom räknar med att dessa undanträngningseffekter till stor del kommer röra jobb med väldigt låga löner. Jag får helt enkelt inte matematiken att gå ihop på något annat sätt.
Om det inte finns en dold intäktssida, eller en enorm byråkratisk överbyggnad dold i den moderata partimotionen alltså. Jag har inte funnit tecken på någondera. Men det är möjligt att du läst noggrannare än jag..?