Nyliberala frihetsfronten splittrades någon gång på nittiotalet mellan de drogliberala som mest ville sälja/konsumera knark, och ideologerna som mest ville diskutera filosofi och skriva långa avhandlingar om kapitalismens förträfflighet. Frågan är om inte en liknande utveckling med nödvändighet måste ske även bland fildelare och nätpirater.
Det finns idag mängder av politiska rörelser som mest går ut på att legitimera någon form av brott. Det kan handla om att planka på tunnelbanan, fuska med a-kassan eller att dela filer på Internet. Problemet med alla sådana rörelser är naturligtvis att de drar till sig en och annan som är mer intresserad av själva brottet än av den ideologiska överbyggnad rörelsens ledare utan tvekan är besjälade av (oftast, tror jag, åtminstone, kanske.)
Så när Frihetsfronten drev svartklubb i protest mot den statliga alkoholpolitiken hände det väl att en och annan hängde där utan att ha detaljstuderat de nyliberala urkunderna. Och det var väl kul, får man anta, fram till en viss gräns. Men någonstans blir det ett verkligt problem för de med äkta politisk övertygelse.
Problemet för ”ideologierna” – vilket visade sig i Frihetsfrontens fall också, får man väl säga – är att när de kriminella kastas ut tappar rörelsen också mycket av sin lyskraft. Det är helt enkelt mycket roligare att dricka svartsprit i slakthusområdet än att dryfta den ideologiska grunden i Ayn Rands prosa eller ens frihetsbegreppet som sådant. Det kriminella elementet är helt enkelt en grundläggande del av attraktionskraften i dessa rörelser, och när det försvinner blir rörelsen mycket mindre intressant.
Ska vi någonsin få en vettig diskussion om upphovsrätt i det här landet så krävs det dock en skilsmässa mellan de som verkligen och seriöst vill lyfta dessa frågor, och de som bara är intresserade av att få ladda ner gratis på nätet. Idag tyder inte särskilt mycket på att något sådant är på väg att hända. Och priset för en upphovsrättslig rörelse som erkänner att vi kanske kommer att behöva betala för kulturen och forskningen, även imorgon, blir som sagt högt.
Det är lite synd. För när jag under den senaste tiden deltagit i en hel del upphovsrättsliga diskussioner finns det onekligen en hel del intressant att lyfta, och en hel del tänkande människor som har en hel del klokt att säga. Men så länge de befinner sig i skuggan av en piratflagga är det nog rätt många som inte ens kommer att ta sig tiden att ens lyssna på dem, än mindre försöka förstå.
Det beror väl på vem som vinner. De brott som "arbetarrörelsen" begick i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är idag en viktig del av den socialistiska historieskrivning. Hade ni förlorat hade inte de illegala strejkerna och de många våldsamma upploppen varit lika legitima som de nu är. Så hur framtiden kommer att döma pirataktivisterna beror nog på om de får möjlighet att skriva historien.
SvaraRaderaPS! Att förorda en liberal narkotikapolitik betyder inte att man vill sälja knark. Det är en propagandamyt som inte stämmer med verkligheten. Fanns det en sådan koppling skulle många socialdemokratiska parlamentariker på kontinenten vara knarkhandlare. Men jag förstår att du bara tog det som ett lösryckt exempel för att kunna sparka lite på Frihetsfronten.
Det finns stora liklheter mellan gårdagens tokhöger och dagens pirater. Bägge väjer nämligen reflexmässigt för de besvärliga frågeställningarna - vem som kommer att få betala för deras påhitt. Det finns som bekant inga gratis luncher. Att hävda att det här skulle drabba storföretagen är så naivt att hälften kunde räcka.
SvaraRaderaIstället ska man nog på allvar ställa sig frågan om inte en utvidgad fildelning istället riskerar knäcka mindre distributörer, små förlag och inte minst enskilda konstnärer i olika nischer.
Att anpassa sig till nerladdning är en sak, att anpassa sig till fildelning en annan. I bägge fallen krävs det dels en massa tid, och också en hel del pengar.
I förlängningen kan fildelningen leda till enfald istället för mångfald, och en värld där miljardbolagen är de enda som överlever.
Vilket återigen belyser parallellerna mellan drogliberalerna och fildelningsförespråkarna - man vill enbart se fördelarna men aktar sig noga för att se eventuella nackdelar. Så exemplet var inte alls illa valt.
De som bara vill ladda ner och struntar i upphovsrättsfrågor gör just det- laddar ner och struntar i upphovsrättsfrågor. Varför skulle de bry sig om att organisera sig? Om du ville knarka och supa billigt när det begav sig var du ju tvungen att personligen närma dig frihetsfronten. Det är en annan sak.
SvaraRaderaJag förstår att situationen är prekär för sossarna, eftersom ni innehar den politiska makten och därför blir allt detta på sätt och vis också riktat mot er. Jag försöker inte vara näsvis. Personligen befinner jag mig långt ut på den frihetliga vänsterkanten men jag respekterar SAP och vad som åstadkommits i Sverige (särskilt nu efter att jag har bott utomlands i flera år). Det är lätt för mig att kritisera, medan ni måste ta det politiska ansvaret, jag inser det, men er rädsla kommer att göra att verkligheten springer ifrån er. Ungdomar är alltid de som hörs först och mest, men jag tror att vi ser början på en allmän radikalisering och att nuvarande situation snarare har fler paralleller till -68 än det har till några pojkar från övre medelklassen som hatar sossar och protesterar genom att parta och knarka.
Till sist apropos oss kulturarbetare, så tycker jag mig märka en avvaktande och kluven inställning bland kollegor. Dels har vi nästan alla någon gång blivit begränsade i vårt arbete av upphovsrätten, men å andra sidan är mediala jobb och de pengar de genererar välkomna bidrag i en annars mycket mager kassa. Det finns dock andra och bättre sätt att göra vår situation bättre, ifall politikerna på allvar skulle intressera sig.
Calle Friden:
SvaraRaderaJo, parallellerna är dåligt valda. Bara om man har en mycket förvriden syn på vad liberal narkotikapolitik handlar om kan man likna det vid stöld av annans egendom. Nu är det förvisso så att de flesta svenskar i allmänhet gärna förkastar men ogärna lyssnar till vad "drogliberalerna" säger, så jag förstår varifrån din uppfattning kommer. Så har också den repressiva narkotikapolitiken blivit en svensk hjärtefråga i strid med nästan alla andra länder i Europa.
"Det finns som bekant inga gratis luncher" skriver Calle Friden, så sant.. men vem säger att det inte är "nästan" en gratis lunch?
SvaraRaderaTex inom nationalekonomin vill man på bästa möjliga sätt fördela jordens knappa resurser för att kunna tillfredsställa de till synes oändliga behov vi människor har. Det är det så kallade knapphetsproblemet.
När det gäller tex att framställa cd-skivor.. så är detta ett bruk av lite knappa resurser.
Problemet är bara att det som ligger på skivan är en informationsvara. Och en informationsvara har den egenskapen att den inte existerar i knapphet utan kan existera i princip obegränsade kvantiteter. Vad lagstiftningen har gjort, genom exemplarframställar monopolet är att skapa en artificiell knapphet. Detta är en sanktion för företag att kunna allokera knappa resurser genom att byta dem mot icke-knappa resurser. Detta är förstås extremt lönsamt så länge mediet man framställer exemplaret på är billigt. Iochmed dagens teknologi så är kostnaden nästan obefintlig, vem som helst kan framställa massor av exemplar genom att fildela t.ex.
Frågan tycker jag är om det är försvarbart att slösa begränsade resurser på något som är obegränsat till sin natur? Så är det inte meningen att en marknadsekonomi skall fungera.
Företagen på denna marknad agerar utifrån monopolistisk konkurrens och kan därför maximera sina vinster till orimliga proportioner, vad som behövs är en mekanism som driver dessa företag närmare en situation som liknar fullständig konkurrens (dvs minskar vinsten till rimligare nivåer).
Fri exemplarframställning kan vara en sådan mekanism, om man lyckas väga det rätt så det inte leder till en marknadskollaps.
Jag tycker inte dagens system är försvarsbart, om vi t.ex tittar på filmindustrin.. skådespelare X tjänar 100 miljonder dollar för att vara med.. behöver han det för att vara med? behöver någon det för att vara med? Bara det i sig talar för att företagen agerar under monopolistisk konkurrens om vinsten är så hög att man har råd med sådana löner.
Man ska inte förbjuda folk att tjäna bra med pengar, men man kan inte låta samhället i stort ta skada på grund av det heller. Om marknaden fungerade lite bättre, kanske en del av den orimliga vinsten skulle kunna användas till tja.. katastrohjälp så barn slipper dö, eller kanske cancerforskning eller vad som helst.
Nåt är fel med artificiellt skapad knapphet av en resurs som inte är obegränsad.. håller någon med eller är jag en ensam marknadsideolog? :D
I all välmening hoppas jag då att du är lika konsekvent i ditt övriga liv, och tänker på att inte göda de globala jättarna. Å andra sidan är du säkert medveten om att både musik och annan nöjesindustri försörjer åtskilligt fler än de där som tjänar femtio miljoner.
SvaraRaderaMin definitiva uppfattning är att de som skadas mest av fildelningen inte är de superrika, eller ens de globala jättarna, utan de som representerar de smalare nischerna - det som vi kallar bredden.
Anpassningen till ett nytt betalsystem kommer givetvis att kosta enorma pengar, och kommer säkert att tvinga in oberoende filmare och konstnärer under större aktörers paraplyn. Och istället för mångfald fick vi enfald.
Man måste diskutera från den aspekten också, för tänk om - ve och fasa - det scenariot skulle bli verklighet. I dagsläget är t ex skivförsäljning den enda reella inkomsten för många svenska jazzmusiker (och musiker överhuvudtaget).
Jag är lika mycket emot legalisering av knark som jag är för en uppluckrad upphovsrätt. Det är för mig absurt att människor ska äga nollor och ettor, äga ljud som är en del av det offentliga rummet. Rätten att äga intellektuellt kapital måste kunna ifrågasättas utan att det anses vara samma sak som att förespråka legalisering av knarkförsäljning.
SvaraRaderaSå vem ska betala de som gör dessa ettor och nollor? Kan nån äntligen ta den diskussionen? Du kan slå dig i backen på att Per Gessle, Robbie W och 50cents inte kommer att drabbas nämnvärt av en fri nerladdning - de är för stora och har för mycket kapital i ryggen.
SvaraRaderaMen vad händer små rockband, jazzmusik eller folkmusik? De betalningssätt som presenterats hitills är kostsamma system. Och varför ska inte musiker få betalt för det de gör?
Risken finns ju att fildelningen pressar tillbaka musiker till det protegesystem som nära nog slaveriliknande fanns i Europa för inte alltför länge sen. Är det vit ni vill?
Likheten mellan tokhögern och fildelarvandalerna ligger - precis som det står ovan - i att man hoppar över de besvärliga frågeställningarna och med ett diskret visslande puffar undan de som kommer att krossas av det nya systemet i en byrålåda någonstans.
Calle, du får det att låta som att det är i det närmaste en mänsklig rättighet att få producera 1:or och 0:or och dessutom få betalt för det, även om inte särskillt många vill ha dem.
SvaraRaderaOch varför ska det vara det? finns det inte vettigare saker i världen att satsa pengar på? Jag är övertygad om det.
Vårt samhälle har inte kommit så långt att man kan få jobba med precis vad som helst och dessutom få betalt för det.
Är du inte intressant nog att lyssna på för den stora massan finns det ingen bärkraft för att din talang ska ge dig mat på bordet och jag fattar inte varför du tror att det är en rättighet.
Helt enkelt varför ska vi försörja en hobby som få är intresserade av?
Musiker som inte kan slå igenom får fortsätta utöva det som en hobby precis som alla andra konstarter. Kanske kan staten ge ett bidrag istället till småartister, ungefär som till konstnärer, bara för kulturell mångfalds skull lixom.
Men det är illa ställt med musiker om den enda skapade drivkraften är pengar.. huh
Intressant inlägg. Vad gäller "sparkandet på Frihetsfronten" så är detta en legitim kritik. Det stämmer att inte alla hade läst alla urkunder. Och Hinze var kort sagt ett djävla svin.
SvaraRaderaFrihetsfronten är en samling föredettingar som lever på minnena från fornstora dagar. Att de aldrig har haft några planer på att ändra praktiskt genom att starta ett parti kan sammanfattas i "Gör jag inget så kan jag inte misslyckas".
Vad gäller statsbidrag till musiker så har jag en utmärkt artikel här The Swedish Invasion: Does a Mixed Economy Lead to Domestic Bliss. Svaret är "Nej!"
hehe tack Fredrik, den artikeln lärde oss att Sverige, tack vare en vildvuxen socialism har en hög självmordstatistik och att vi är i övrigt olyckliga i Sverige. För mig säger det allt om hur seriöst han kollat på frågan.
SvaraRaderaHan riktar in sig på en enda genre inom musiken. En bredare studie vore isåfall intressant.
Men det märks att han är amerikan!Om man läser diverse amerikanska nationalekonomiska debatt tidskfrifter(Tex Journal of Economic Perspectives) så kommer ofta Sverige upp som ett dåligt exempel och att allt är fel här. Det måste reta amerikanerna något fruktansvärt att vi har någonform av välfärdsstat utan att ha gått under. Vi behöver inte offra så stor del av befolkningen som USA har gjort för att få ekonomisk tillväxt(vilken var 3.7% i mars, hög med Europeiska mått enligt konjunktursinstitutet)
Calle Fridén:
SvaraRaderaDet är nog svårt att hävda att dagens upphovsrättssystem i praktiken ens det gynnar de små rockbanden, folkmusikerna eller jazzartisterna.
För det första torde vi kunna anta att små band med en liten publik säljer få skivor, om de ens har skivkontrakt. Därefter skall skivbolaget ha sin avtalade del av kakan. Sannolikt krävs det alltså en relativt stor omsättning för att som artist kunna försörja sig på skivförsäljning.
Den andra stora inkomstkällan kopplad till upphovsrätten är STIM-ersättningen (som även den stötte på mycket stort motstånd från den tidens mediebolag och upphovsmän när den infördes). Minutvärdet (dvs vad en artist och dennes skivbolag får i ersättning att fördela mellan sig per minut som ett verk spelas) för en låt i P3 (som ger högst ersättning av kanalerna) är ca 75:- (http://www.stim.se/stim/prod/stimsajt.nsf/AllDocuments/C3142DA2FED93F29C12570D5004CFAD3).
Låt oss sedan för enkelhetens skull sägas att detta delas broderligt mellan skivbolag och bandet. Bandet kan vi säga har 4 medlemmar. Om alla fyra medlemmarna efter skatt skall få ut vad en högskolestuderande med studielån får ut per månad (knappt 7000:-) måste låten spelas i runda slängar 970 minuter. Alltså något mer än 16 h radioexponering per månad. Hade varit intressant att se hur många minuter de mest spelade artisterna i P3 får, men tyvärr kunde jag inte hitta någon sådan statistik. Listan på mest spelade artister kan du iaf hitta här: http://www.sr.se/p3/listor/p3/arslistor/2005/totart.stm
Naturligtvis är inte det här hela sanningen, man får STIM-pengar även för TV-framträdanden och offentliga framföranden eller om ens verk används som bakgrundsmusik. Man får naturligtvis även ersättning om ens låt spelas i andra radiokanaler än P3 (reklamradio har dock betydligt lägre minutvärden). Icke desto mindre förefaller det, åtminstone inte för mig, som att den lilla, smala artisten gynnas av dagens upphovsrättsregler. Exemplet tycker jag visar att man måste ha ganska bra "schwung" på verksamheten för att ens kunna hålla en (knappt) dräglig levnadsnivå.
För att istället angripa frågan var man som artist kan söka ersättning istället får man vidga sina vyer och inte binda sig vid det upphovsrättsskyddade verket. Det är väl inget som säger att du i brist på upphovsrättsskydd inte kan ta betalt för dina liveframträdanden? Och hur lyckas egentligen Metro gå runt utan att ta betalt för sin produkt? Hur kan Ramlösa ta betalt för något som är gratis?
Om inte annat visar väl historien om det svenska bandet Lagoona (http://en.wikipedia.org/wiki/Lagoona) att det går alldeles utmärkt att nå en stor publik utan de klassiska distributionskällorna.....
En okänd artists stora problem är inte hurvida någon laddar ned hans musik utan att betala, det stora hotet mot denne är hurvida han skall förbli okänd.
SvaraRaderaObservera att jag inte på något sätt är motståndare till fildelning - jag vill bara se ett system som faktiskt ger upphovsmännen betalt!
SvaraRaderaGreets to the webmaster of this wonderful site! Keep up the good work. Thanks.
SvaraRadera»