Först tomt. Sen ilska. Sen sorg.

Så förbannat jävla tragiskt. Ett fåtal hulliganer utan stöd från övriga klacken lyckas förstöra så mycket. Igår kväll på söderstadion, på kort sik när Hammarby straffas och – allra värst – på lång sikt då folk inte längre vågar gå på fotboll.

Jag är glad att jag inte var på derbyt igår. Man ska inte behöva känna så. Aldrig någonsin.

Fredrik var där. Hans egna ord läser du här (på engelska)

UPPDATERING: Magnus bryter sin egen bloggtystnad och kommenterar, mycket bättre än jag. Precis så här känns det. Läs, och håll med.

Andra bloggar om: fotboll, hammarby, derby, skandaler

Pingat på intressant.se