lördag, september 09, 2006

Nu måste väl konspirationsteorierna ändå få ett slut

Ända sedan det avslöjades att socialdemokraterna under lång tid blivit utsatta för ett omfattande dataintrång har högerpolitiker av olika tyngd försökt få det till att det hela egentligen är sossarnas fel. En av de vanligaste konspirationsteorierna har att göra med hur nyheten släpptes och när.

Nu går killen som faktiskt var den som kom på det hela - journalisten Fredrik Sjöshult - till motattack. I en artikel i Dagens Industri punkteras konspirationsteorierna på punkt efter punkt. Allt från timingen till Sjöshults egen bakgrund gås igenom. En from förhoppning vore nu att konspirationsteorierna äntligen kunde få ett slut.

Sedan vet jag att detta inte är särskilt troligt. För de troende sossehatarna spelar verkligheten liksom ingen roll. Men några agnar borde i varje fall kunna skilja sig från vetet. I dessa valtider är det kanske det mesta man kan begära.

Artikeln i Dagens Industri läser du här.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Pingat på intressant.se

13 kommentarer:

  1. Det finns folk som hävdar att Leijongate var en fälla av S och att dom släppte lösenorden till FP för att skapa en skandal. Det är inte ett påstående som har vanligt speciellt vanligt, och det är den enda konspirationsteorin jag har sett i frågan.

    Men du pratar om "konspirationsteorierna". Vilka är dom andra? Och du pratar om att dom skall "få ett slut" som får det alllåtsa som om dom är vanliga. Och så nämner du "högerpolitiker av olika tyngd"? Vilka då?

    Dom här frågorna måste du kunna svara på. För det är väl inte så att du har hittat på hela allt skitsnacket själv? Hmm?

    SvaraRadera
  2. En av dem är att sossarna hade känt till intrånget länge men valde att avslöja det kort tid före valet för att smutskasta folkpartiet.

    En annan är att socialdemokraterna hade känt till intrånget länge men valde att avslöja det samma kväll som Reinfeldt blev utfrågad i SVT för att ta uppmärksamheten från honom.

    Borgerliga partiledare har yttrat dessa i svensk media.

    SvaraRadera
  3. Inget av detta är konspirationsteorier, då det inte finns någon konspiration inblandad. Sossarna har dessutom bevisligen gjort så i andra fall, så det är rätt naturligt att anta att det var så i detta fallet också.

    SvaraRadera
  4. En konspiration är ett hemligt samarbete i illasinnat syfte. Nog andas påståendet, att (s) haft kännedom om intrången under lång tid, just konspiationsteori. Det handlar ju om människor som avsiktligt skjuter på ett offentliggörande.

    SvaraRadera
  5. Att S själva bestämmer när dom skall ha presskonferenser, samt att dom lägger dom när det är mest gynnsamt är varken en konspriration eller en teori utan en självklarhet.

    Jag har fortfarande inte fått reda på vilka alla dessa konspirationteorier är, och vilka högerpolitikerna av pöika tyngd är. Jag får väl konstatera att det hela är ett totalt påhitt då.

    Och enligt sossarna själva har ju sossarna vetat om att fp visste för mycket redan i mars, efetrsom man hävdar att siten valfeber avslöjade hemligheter.

    http://lennartregebro.blogspot.com/2006/09/sossarna-lgger-ihop-tv-och-tv-och-fr.html

    SvaraRadera
  6. Lennart, läs artikeln jag länkar till. Ta intryck. Släpp dina egna konspirationsteorier.

    SvaraRadera
  7. Sjöshult artikel är delvis oerhört svag, men det han är ute efter är knappast att skydda S från konspirationsmisstankar utan snarare sitt eget skinn. (En viktig sak är möjligen om S planerat presskonferensen taktiskt. Den sägs bero på ett slarv i DI:s tryckeri... okej!) Den viktiga grejen är nog om Sjöshults nära vän, Niklas Svensson, gett Sjöshult information om intrången som Niklas känt till från mars månad. Niklas kännedom är klar. Frågan om Socialdemokraternas kännedom och presskonferens är nog fortfarande oförändrat på hypotesstadiet och kan inte ses som avskrivna i o m denna Sjöshults artikel, men artikelns kärna får nog ses som vad Sjöshults själv känt till om intrång.

    Med tanke på detta är det alltså relevant av Sjöshult att så detaljerat tvingas att i detalj beskriva händelseförloppet mellan tisdagen och måndagen (vilket här inte behöver tolkas som styrka), där han bl a skriver att han redan efter mötet på tisdagen var helt säker på uppgifterna om intrånget samt dess stora allvar, men sen skriver om osäkerhet i mycket senare skede. Helt explicit understryker han här att det är brottsligt för myndighetspersoner att undersöka om uppgifter om hans skyddade källa (han anger han träffat på internetcafé någonstans i landet) verkligen stämmer. Sjöshult skriver alltså att allt som en myndighetsperson gör som kan bidra till att röja källan kan ge fängelse för myndighetspersonen. I loggarna hos Socialdemokraterna eller operatör bör dock vara lätt att se varifrån man loggat in på aktuella konton den aktuella tisdagen utan att för den skull någon särskild person anges. Sålunda bör sanningshalten i Sjöshults version kunna stärkas eller försvagas utan att meddelarskyddet äventyras.

    Vidare -- bland en del annat -- finner jag inte artikelns argument för att Sjöshult inte fått info av sin nära vän, Expressenjournalisten Niklas Svensson, särskilt starkt. Han skriver avslutningsvis att han inte alls publicerat affären om han känt till att Niklas haft kontouppgifterna (implicit: och loggat in). Men är det verkligen en seriös journalist som menar att denne skulle ta hänsyn till vänskap framför att beivra ett brott (Niklas intrång)? Hade inte det varit ett kriminellt beteende, vilket Sjöshult här alltså hänvisar till som intäkt för att han inte kände till Niklas kunskap från mars månad om folkpartisters intrång (efter informationen från LUF:s Jodenius till Niklas). Vidare, är Sjöshult hänvisning till Niklas intrång såsom något som skulle fått honom att inte publicera otillräckligt. Efter de utredningar som Socialdemokraterna gjorde om intrång under veckan före publiceringen var knappast publicering eller inte inom Sjöshults kontroll. Nyheten om intrång hade naturligtvis ändå kommit allmänheten till kännedom, så därför faller Sjöshults argument -- i den för honom och denna artikeln brännande frågan -- platt till marken!

    (Och varför, t ex, särbehandlades Expressen positivt vid DI:s publicering, enligt vad Sjöshult beskriver i sin artikel?)

    Vidare skrev Sjöshult i DI redan den 4:e augusti om att det förekom spionage -- uttryckligen just spionage -- i valrörelsen!


    Jag kanske skriver nåt sammanfattande inlägg om detta senare. Det finns definitivt några ytterligare frågor som Sjöshult artikel inte klarlägger. Artikeln ger dock också, naturligtvis, en hel del fullständigt korrekt och upplysande rörande sakläget.


    En kuriosa-grej: När artikeln på DI skrivits igår så tipsade en anonym kommentar, enligt besöksloggen från DI, på min bloggpost om eventuell SSU- och/eller journalistisk inblandning i affären. Tipset gällde denna senaste förklarande DI-artikeln av Sjöshult. På nåt sätt kändes detta rätt sorgligt... att jag, som har ett sk-t med detta att göra annat än att jag nyfiket står på läktaren, ska ses som tillräckligt intressant att lobba hos... (Lite - iofs allvarlig - söndagsunderhållning kanske?)

    SvaraRadera
  8. En nyansering:

    Söjshults påstådda möjlighet att styra avslöjandets så att säga vara eller icke vara (vilket Sjöshult huvudargument mot att han känt till att Niklas Svensson hade kännedom om FP:s dataintrång bygger på) är enligt hans egen berättelse i artikeln otänkbar. Den skulle i så fall ske genom att han hade låtit bli att ta kontakt med socialdemokraterna på onsdagen (vilket är det som drar igång sossarnas utredning). Men i och med att en enligt Sjöshult ångerfull folkpartist delgett honom uppgifterna så måste han ju även inse att han inte har någon möjlighet att ostraffat hålla på dem. Folkpartisten kan ju nämligen säga det han sagt till vem som helst (utöver Sjöshult själv).

    Alltså: Att Sjöshult -- i ett försök att argumentera för att han inte kände till Niklas uppgifter -- drar upp möjligheten att han kunnat vara tyst om det som han i samma artikel anger att han direkt och med all säkerhet insåg var ett oerhört grovt brott, det faller genom sin orimlighet!

    Kontenta: Sjöshult gör i sin artikel ett misslyckat försök att visa att ha inte känt till Niklas kännedom om folkpartiets dataintrång.

    SvaraRadera
  9. Johan:

    Någon konspirationsteori i meningen att en massa varit planerat i detalj och från socialdemokratiska partiet tror jag inte på. Men vi vet nu att Niklas visste om detta sedan mars och det finns fortfarande skäl att misstänka att hans nära vän på DI känt till intrången.

    Det finns också skäl att tro att partier resonerar taktiskt när det gäller att släppa sånt här, och det må i så fall vara hänt och helt okej om det hela ligger inom rimliga ramar. Där menar jag att gränsen mot konspiration inte är solklar.

    Är det då konspiration det att en eller ett par gamla f d SSU:are och i dag journalister sitter på info om tidigare dataintrång? Bara om det släpps medvetet taktiskt som ett scoop just före valet. Enligt Sjöshults artikel fick han info på tisdagen, och efter att ha skrivit det skriver han hotfullt, med adress till myndighetspersoner, att all undersökning som kan bidra till att röja hans källa (d v s inkluderat att kolla upp omständigheterna kring den inloggning han påstår att han fick informationen på) kan leda till fängelse.

    Jag tror att Sjöshult klarar sig här men att misstankar inte försvinner. Kanske utrycket all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet kan bli relevant för Sjöshult? Det blir nog, med tanke på den slask-journalistik som de ofrånkomliga misstankarna för med sig, ingen fantastisk fortsatt DI-karriär men... kanske t ex SVT? En borgerlig skalp i CV:n är nog status i medievärlde... medieankdammen :-I

    SvaraRadera
  10. "Sidan finns inte"

    Oooooh, konspirationsteorin bara flödar inom mig!

    ;o)

    SvaraRadera
  11. Sjöhults DI-artikeln går att läsa på Flashback

    Den är (var?) full av ihåligheter vad gäller argumentationen, men mer allvarligt var väl att mer eller mindre öppet skrev att han kontinuerligt matades av (s) med saker han skulle skriva om.

    Detta påpekades också i de otaliga kommentarerna som följde, vilka dock raderades. Dagen efter, fanns artikeln undangömd. Men det dök upp nya kommentarer som kritiserade både artikeln och DIs cencurerande av artikeln (och avtalsbrottet gentemot betalande prenumeranter som artikeln beskrev). Nu har även dessa tagits bort och hela artikeln är försvunnen!

    Så mycket tyckte alltså DI att dementin var värd. Den komprometterade både tidningen, Sjöshult, dennes roll, hans hemlige 'uppiftslämnare' och sossarna.

    Det finns några som slickat i sig Sjöshults dementi och menat att den desavouerar alla dem som menar att 'här luktar skunk' ...

    ... men det har den inte. Lukten har blivit starkare. Så stark att tom DI plockar bort all info om den!

    SvaraRadera
  12. Men jösses vilka idéer folk har.

    Magnus: Var i artikeln menar du att Sjöshult skriver att han inte skulle skrivit om det om han vetat
    att hans Expressen-kompis hade uppgifterna?

    Här skriver han ju att det orimliga är att Niklas Svensson skulle ha get honom uppgifterna, eftersom det vore att erkänna brott.

    "Det resulterade i felaktiga spekulationer om att han gett mig inloggningsuppgifterna, en teori som faller på sin egen orimlighet eftersom han i så fall därmed hade avslöjats med sitt brott i samma stund som jag publicerade en artikel om fp-spionaget."

    SvaraRadera
  13. Det är kanske lite sent, Sjöshult verkar ha försvunnit i mediebruset, men jag skall ändå lista några av de saker som luktar nåt helt annat än vad Fredrik Sjöshult vill få oss att tro att de smakade:

    1) Källan (först 'uppgiftslämnare inom folkpartiet', nu 'folkpartist'). Uppenbarligen en central figur i storyn iom att han(?) är hela 'avslöjandets' ursprung. Sjöshult har haft kontakt med honom tidigare iom att de stämde träff 'någonstans i Sverige'. Han pratar oxå om dölja dennes 'egentliga syfte och exakta ställning' i fp(!?) vad du det skall betyda.

    Sjöshult äver uppenbarligen angelägen om källans identitet inte skall komma ut och att myndigheter inte skall efterforska den.

    Kommentar: Det bör påpekas att källan har begått ett brott (med Sjöshult som vittne) och att beivrande av, och sökande efter brottslingar inte upphör iom att brottslingen har 'erkänt' detta för en journalist.

    2) 'Källans' beteende är ytterst anmärkningsvärt, liksom motivet ("tröttnat på smutsiga arbetsmetoder") som Sjöshult (åter?)ger, liksom att i det läget söka upp just Sjöshult av alla för att 'blow the wistle'.

    Kommentar: Sjöshult kan mycket väl här återge exakt vad källan matade honom med och tro på det.

    Om syftet var att sabba för folkpartiet hade effekten varit ännu bättre om källan trätt fram offentligt (något som dock fortf. kan ske med bra 'tajming' i valrörelsen slutskede).

    Om det vore en person på lägre nivå som bara ogillade dessa 'smutsiga arbetsmetoder'skulle det vara väldigt intressant att veta vad denne hade gjort innan och inom (fp) i syfte att stävja dem!?

    I det senare fallet kan man fråga sig hur kom sig att även denne hade känndedom om sigge/sigge!? Var det så spritt inom (fp)? Då var det säkert spritt bland fler ändå.

    3) Källans förtrogenhet med naterialet på SAPnet. Enligt Sjöshult visade denne snabbt flera exempel information av stor tyngd. Källan måste alltså ha varit inne förut och sett sig omkring och hittade sedan lätt ´dokument av stor tyngd', 'nyckeldomument.

    Kommentar: Intrycket är att källan inte begick detta intrång för första gången, alltså tvärtom vad Sjöshult påpstår (något som iaf ifrågasätter att det enbart var 'samvetskval' som ledde honom till att kontakta just Sjöshult).

    4) Löpande information till Sjöshult som berättar att han redan på fredagen (i Dubrovnik) fick information om datasäkerhetsföretagets(!) resultat av den pågående utredningen (källa? Ny källa?). Både om sökmetoder, ändring av dessa och sen reslutat angående )fp). Senare skriver han att han i samma stund som den kom fick ta del av slutrapporten.

    Kommentar: Helt uppenbart har Sjöshult matats av (s) för ändamålet att skriva DI artikeln.

    5) Läckandet till dels Expressen (tveksam motivering) och 'misstaget' att tryckeriet läckte till TT, som kablade ut infon till alla kl 22.18. Inom 1 timme och 40 minuter höll (s) presskonferens med både jurister och experter. Detta skulle de förståss göra ändå, men enligt Själshult först dagen därpå. Snabbt jobbat! (Någon som minns antalet dagar det tog vid tunamikatastrofen? :-)

    Detta var de saker som slog mig direkt. Även annat låter svagt, tex referensen att hans forna SSU-medlemsakp vore preskriberat. (s) centralt (de som planerade en presskonferens) tyckte att han var tillräckligt pålitlig att läcka vital info från en pågående säkerhets/brotts-utredning.

    SvaraRadera