Johan Norberg kommenterar på sin blogg den nya TCO-rapport som hävdar att det tvärtemot de vanliga föreställningarna är medelklassens trygghet som påverkas mest av globaliseringen. Och Norbergs kommentar är intressant eftersom den belyser vad jag skulle vilja kalla nyliberalismens blinda fläck.
För till att börja med har Norberg missförstått syftet med rapporten. TCO:s poäng är inte att de är mot globaliseringen (för det är de inte), deras poäng är att vi måste ha system för att möta globaliseringens baksidor, annars förlorar den sitt folkliga stöd. Eller enkelt uttryckt; det bästa sättet att motverka krav på protektionism och handelshinder är att se till att människor faktiskt känner sig trygga i utvecklingen.
Norberg bemöter detta med att medelklassens oro är känslomässig, och inte grundad i fakta. Tyvärr utvecklar han inte exakt på vilket sätt han menar, men jag tolkar det som att hans poäng är att globaliseringen faktiskt för hela kollektivet och över tiden faktiskt är bra, inte minst för medelklassen.
Att kollektivet tjänar på någonting säger nu ingenting om hur riskerna ser ut för den enskilde individen. Men framförallt är Norbergs inlägg ett exempel på när människan reduceras till en kallt beräknande ”economic man”, och de sociala/politiska dimensionerna i vår existens tänks bort. Oro för att förlora jobbet må vara ”känslomässig”, men det innebär inte att den inte kan få sociala och i förlängningen politiska effekter. Argumentet att ”många andra får det bättre” biter helt enkelt inte särskilt hårt när du själv står där och tvingas sälja bostadsrätten för att du efter att ha förlorat jobbet inte längre har råd att betala räntorna på lånet.
Det är därför en nyliberal politik (om den inte kompletteras med en repressiv och gärna odemokratisk statsapparat som rent fysiskt kväser eventuella orosyttringar) är så dålig för att befrämja globaliseringen. Och det är därför TCO-rapporten är så viktig. Framförallt om man som jag faktiskt tycker att en öppnare värld är något på alla sätt gott och eftersträvansvärt.
Mer om TCO-rapporten skrev jag här.
Andra bloggar om: globalisering, arbetslöshet, trygghet, tco, nyliberalism, Johan Norberg, politik och annat intressant
Sjölander. Jag håller med, det är en svaghet i nyliberalismen. Den behöver kompletteras med ideal om nationell solidaritet framför internationell solidaritet.
SvaraRaderaDen internationella solidariteten går mest till hjälparbetares löner, medan det Afrika och Västasien egentligen behöver är att vi tar bort handelshinder och sänker skatterna här, så att fler västerländska företag kan engagera sig i ett nyttigt utbyte med den tredje världen.
Dessutom behöver vi vakna inför vår föreningsfrihet och inte bara solidarisera oss mer med andra medborgare genom välgörenhet, utan även genom kooperativ och federationer med tydliga etiska riktlinjer.
Det är väl ingen hemlighet att människor hellre lever på andras bekostnad än tar ansvar för sina egna liv? Vad vill du säga med det?
SvaraRaderaDet intressant är de hot och den multinationella antifack-lobby som jobbar mot att arbetarna organiserar sig i t ex Kina och kräver högre lön, strider helt mot det idealistiska argumentet att u-länder lyfts upp ur fattigdom av utländska företags etablering.
SvaraRaderaDe utländska företagen attackerar ju de som vill organisera sig i fack för att kräva högre lön och bättre arbetsförhållanden, helt tvärt emot de utopiska nyliberala argumenten.
Så facken behövs mer än någonsin över hela världen.
U.S. corporations lobby against workers' rights in China
http://www.nwlaborpress.org/2006/12-1-06China.html
"deras poäng är att vi måste ha system för att möta globaliseringens baksidor, annars förlorar den sitt folkliga stöd."
SvaraRaderaVilka baksidor tänker du på då?
Det var för övrigt TCO som sa att problemet är oron. Det är klart att oro är känslomässig, det är den per definition. Norbergs poäng är att oron är *onödig*.
Med ett ökat strukturomvandlingstryck ökar risken att någon gång utsättas för arbetslöshet. Om då denna (förhoppningsvis kortvariga) arbetslöshet innebär personlig och ekonomisk katastrof - ja, då är det en baksida. Men läs artikeln istället, jag länkar till den ovan.
SvaraRaderaMen så är det ju inte. Globaliering innebär bara en risk för arbetslöshet för länder som INTE globaliserar. :-)
SvaraRaderaGlobalisering innebär mer internationell handel, en handel som görs enbart därför att båda sidor tjänar på den. Resultatet är en högre ekonomisk utveckling, högre löner å alla sidor och MER jobb.
Så när du säger att Globalisering har en baksida om den leder till arbetslöshet, så betyder det att du säger lite förenklat, att globalisering inte har en baksida.
Du kan ju förklara det för New Yorks borgmästare och Alan Greenspan
SvaraRaderaNew York Mayor Warns Against Growing Inequality in U.S.
http://www.nytimes.com/2007/03/14/nyregion/14mayor.html?em&ex=1174017600&en=65f0658a7425115d&ei=5087%0A
Eller klimatforskare;
Trade Imbalance Shifts U.S. Carbon Emissions to China, Boosts Global Totalhttp://www.ucar.edu/news/releases/2005/china.shtml
Jag tror inte dom behöver få det förklarat för sig. Dom har redan fattat:
SvaraRadera"The mayor also staunchly defended open immigration and free trade. “The things that we have to worry about is this protectionist movement that has reared its head again in this country and the anti-immigration movement, which will destroy our children’s future if we let it go unchecked,” the mayor said."
Han FÖRSVARAR alltså globaliseringen. Jag tror inte du har fattat vad han säger.
"Eller klimatforskare;"
Som inte uttalar sig om arbetslöshet utan om miljö.
Regebro. Det är naivt av dig att tro att alla länder som globaliserar kommer undan arbetslösheten. Var finns den billiga arbetskraften? När en svensk fabrik flyttar till Thailand eller Kina och lämnar 300 svenskar arbetslösa, menar du då att de skulle få arbete bara för att utländska bolag etablerar sig här i samma takt? Jag vet att ett kanadensiskt bolag har köpt en inmutning på en blivande järngruva i Pajala. Det är ju bra, förstås, men det har med malmen där att göra, den är lika bra som LKAB:s.
SvaraRaderaTror du att produktion av annat slag kommer att blomma här, när företag inom produktion redan är sällsynta som nystartade svenska företag? Förklara litet mer jordnära hur de där 300 skall få jobb. Det behövs mer fri nationell solidaritet, det är det som du och andra nyliberala frackpojkar antingen är för korkade eller för likgiltiga för att integrera.
Milton. Självklart är globalisering bra för den fattiga världen, att det är arbetsgivaren som har hela initiativet i löneförhandlingarna kommer ju att botas av den ökande konkurrensen om arbetare, det behöver Milton inte oroa sig för. Det var marknadens utveckling som gav stöd till facken i början 1900-talet i Sverige, inte tvärtom.
De fattiga arbetarna i Asien är på den nivån som de fattiga i Sverige var på efter att de hade varit torpare. Och hur mår den svenska arbetaren idag? Tacka industrin och avtalsfriheten, tacka inte facken. Men om vi inte river handelshindren och sänker skatterna, så kan du lita på att de rikaste familjerna fortsätter att suga ut tredje världen. Internationell välgörenhet är bara deras rökridå.
"Tror du att produktion av annat slag kommer att blomma här, när företag inom produktion redan är sällsynta som nystartade svenska företag?"
SvaraRaderaTydligen kommer den det, eftersom Sverige är mer globaliserat än nånsing och går bättre än nånin och har lägre arbetslöshet än på många år.
Om du vill veta VARFÖR får du ta och läsa nationalekonomi. Jag tänker inte lära dig nationalekonomi via Sjölanders blogg. Här tänker jag bara konstatera att vad effekterna är, inte varför. Och effekterna av att ett land globaliserar är som helhet positiva och medför lägre arbetslöshet, både för fattiga och rika länder.
Du kanske skall läsa dom två andra bloggposter som Norberg skrev i den här frågan:
http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=3&year=2007#2215
http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=3&year=2007#2215
Men Lennart, de där ytterligare kommentarerna bara understryker ju min tes. Att det går bra för kollektivitet säger ju ingenting om vilka risker individen utsätts för (och att reallönerna ökat under regeringen Persson är dessutom väl ingen direkt nyhet, även om det är trevligt.)
SvaraRaderaMen Lennart, bestrider du att globaliseringe leder fram till ökad strukturomvandlingspress vilket ökar omsättningen av jobb på arbetsmarkanden? Vilket alltså innebär att risken för att du någon gång ska förlora jobbet ökar?
Intressant, i sådana fall. Och rätt stick i stäv med det mesta jag läst på området i alla fall.
Någon märklig diskussion, Johan. Din utgångspunkt tycks vara att omvandlingar i arbetsmarknad och struktur (och dess konsekvenser) är något som kan administreras bort genom politik.
SvaraRaderaAlltså inte bara döljas och senareläggas. Den tesen hoppas jag att allt färre håller fast vid.
Att förändringar innebär förändringar är ingen nyhet och heller inget ställningstagande för/emot frihandel, avreglering och globalisering.
"Att förändringar innebär förändringar är ingen nyhet och heller inget ställningstagande för/emot frihandel, avreglering och globalisering"
SvaraRaderaPrecis, Jonas. Vilket är exakt vad jag (och TCO) hävdar.
Däremot innebär det att du - om förändringen ska behålla sitt folkliga stöd - måste ha system som gör förändringen så smärtfri som möjlig för de enskilda individerna. Genom att exempelvis säkra att inte en period av arbeslöshet med nödvändighet behöver innebära privatekonomisk katatastrof.
Börjar vi närma oss varandra här, månne?
Om du stryker måste och frånsäger dig det underförstådda offentligt påbjudna, och i detalj lagreglerade enhetslösningar har jag inga problem med vad du skriver.
SvaraRaderaJag kan dessutom utan större åhävor sträcka mig till att bejaka en genom staten tillhandahållen miniminivå får dylikt, och skulle inte staten göra det (pga av för strikt 'natttväkter') skulle jag frivilligt bidra till sådant.
Ingen i ett civiliserat land anser att folk skall behöva frysa eller svälta pga av förändringar.
Men sådant underställs alldeles för ofta dem som inte röstar (s) eller åt den sidan. Speciellt mot de mer uttalat klassiskt liberala riktas gärna dylika anklagelser.
Sen tycker jag att 'förändringarnas folkliga stöd' låter lite 1900-tal. Förändringarna inträffar eftersom runtom i världen försöker folk göra sin tillvaro bättre. Det har inget med folkligt stöd på hemmaplan att göra, snarare med att man försökt dölja sammanhangen för 'folket' i så fall. Och möjligen med den odlade myten om att samhället, både lokalt och kanske även därutöver, kan 'beslutas' att bli på ett visst sätt genom tex majoritetsåsikter, sk 'demokratiskt'. Det är sån't jag tycker luktar 1900-tal.
"Men Lennart, de där ytterligare kommentarerna bara understryker ju min tes. Att det går bra för kollektivitet säger ju ingenting om vilka risker individen utsätts för"
SvaraRaderaNej, men en sänkt arbetslöshet är inte en ökad risk för individer i allmänhet. Och om man är för jämlikhet är individer lika mycket värda, och i samhället kan du då inte sätta en individs ökade risk för arbetslöshet före en annan individs minskade risk. Om risken minskar totalt sätt är det alltså politisk och samhällsekonomiskt positivt.
"Men Lennart, bestrider du att globaliseringe leder fram till ökad strukturomvandlingspress vilket ökar omsättningen av jobb på arbetsmarkanden?"
Nej, det bestrider jag inte, för det du säger här är bara en omskrivning av "bestrider du att en förändring leder till förändringar". (ser att jonas n insåg samma sak ovan, ursäkta att jag upprepar saken). Och det gör jag givetvis inte. Ja, när ett land tar bort handelshinder så är det en förändring. Ja, detta kommer påverka företagen, och därför också arbetarna. Detta kommer leda till förändringar på arbetsmarknaden, det du kallar "strikturomvandlingspress". Det är korrekt.
Su ser, om man inte använder massa löjliga nyspråksord blir saker ibland lite lättare att förstå. :-) Dssutom är det lättare att inse vad som är ett problem och vad som inte är ett problem.
När man går från en icke-globaliserad värld till en globaliserad värld är detta en förändring, och den kommer medföra andra förändringar. Förändringar är int dåliga i sig (om man inte är stockkonservativ, såklart).
"Vilket alltså innebär att risken för att du någon gång ska förlora jobbet ökar?"
Vadå "någon gång". Jag har förlorat jobbet massor av gånger. Varför tror så många sossar att det bästa som finns är att jobba i samma tråkiga jävla jobb hela livet? Jag har aldrig haft ett jobb i mer än fyra år. Dom flesta av mina anställningar har varit mindre än två år. Att förlora jobbet är ingen stor grej. Det som ÄR en stor grej är att vara ARBETSLÖS.
Fundera ett tag på skillnaden där, så kanske du inser...
"Genom att exempelvis säkra att inte en period av arbeslöshet med nödvändighet behöver innebära privatekonomisk katatastrof."
Ja, A-kassa kallas det. Det har vi, och det finns inga planer på att avskaffa heller.
Så. Är det nåt annat du undrar? :-)
Vad som diskuteras här är allmänt känt som kreativ förstörelse.
SvaraRaderaSchumpeter beskrev kapitalismen som en rörelse av Skapande Förstörelse, där nya produktions- och samhällsformer ständigt introducerades. Spegelbilden av det kreativa förloppet var eliminerandet av äldre lösningar. Bilen ersatte järnvägen, som en gång ryckt undan mattan för kanaltransporter. Beskrivningen av den allomfattande och ständigt föränderliga kapitalismen är också den bästa bild vi någonsin kommer att få av den process vi idag har döpt till globalisering. Globalisering har blivit en metafor för alla de förändringar vi ser runt omkring oss, som både har lett till en nästan total industriell omstrukturering och en konsumtionsnivå som ofta känns orimlig. Den omvandling som den globala kapitalismen gjort möjlig de senaste decennierna tangerar det logiskt fattbara.
http://www.jornmark.se/overgivna_smakprov.pdf
Är egentligen alldeles för fylld av glädje efter den fantastiska konsert jag just kom hem från. Men måste ändå få kommentare Lennart här ovan.
SvaraRaderaFör du Lennart har - till skilland för i stort sett alla övriga som kommenterar i denna tråd, fö - faktiskt varken förstått A) vad jag är emot eller B) vad jag är för. Och så länge du inte gjort det är det väldigt svårt att diskutera (faktiskt, ber om ursäkt om jag låter snar, men så är det tyvärr).
Så jag upprerar en tredje (eller är det fjärde) gång så kanske det sjunker in. Jag. Är. Inte. Mot. Globalisering.
Men.
Globaliseringen (eller den accelerarande kreativa förstörelsen, om ni så vill) ställer högre krav på trygghetssystem för individen.
Ok med alla? Så kan vi fortsätta diskutera vad inlägget fakiskt handlar om...
Sjölander. Ja, om du inte vill diskutera konserten, det är din blogg...
SvaraRaderaSkämt åsido så håller jag med dig 100 % om att det behövs trygghet, men att lösa det genom skatter och bidrag kan bara fortsätta att gynna de få rikaste.
SwedBank och PG Gyllenhammar var med och avtackade Göran Persson. Du tänker nog inte så, du menar nog väl, men den socialdemokratiska eliten är storkapitalets och bankernas lilla kinesflicka. Vad som behövs är mer fri nationalistisk ekonomisk föreningsverksamhet och företagsorganisation baserad på folks olika intressen med jämlik fördelning av vinsterna till medlemmarna.
Jag har förstått precis vad du säger.
SvaraRadera"Globaliseringen (eller den accelerarande kreativa förstörelsen, om ni så vill) ställer högre krav på trygghetssystem för individen."
Nej. Se ovan. Läs igen. Tala om vad du inte förstod.
Globaliseringen FÖRBÄTTRAR ekonomin och SÄNKER arbetslösheten. En dynamisk föränderlig värld innebär kanske att folk förlorar jobbet oftare, men det innebär också att det är lättare att hitta ett nytt jobb.
Det går alltså lika bra, och är minst lika korrekt, att hävda att globalisering ställer LÄGRE krav på trygghetssystemen.
Bra Lennart, då pratar vi åtminstone om samma sak. Du hävdar alltså att det inte finns något samband mellan att det blir lättare att förlora jobbet och att det är lättare att bli arbetslös. Jag skulle vilja hävda att det är en ganska utopisk hållning. Och att du därför har fel i din slutsats.
SvaraRaderaNej, Sjölander, det hävdare jag inte, och det finns inget jag har sagt som kan tolkas på det viset. Försök diskutera seriöst.
SvaraRaderaJag har inte fel i min slutsats. Det är därför du hittar på nya slutsatser åt mig och påstår att jag har dragit dom.
En annan sak jag inte har hävdat, men som dock är sann, så jag tänker hävda den nu, är att det inte finns nåt samband mellan att det blir lättare att förlora jobbet och en ökad arbetslöshet.
För att bli arbetslös och att *förbli* arbetslös är inte samma sak, sörrö.
Men Lennart, vad vi pratar här är ju det individuella perspektivet. Alltså hur riskerna ser ut för den enskilda människan. Och då tolkar jag dig som att du menar att en ökad risk för individen att förlora jobbet inte behöver innebära en ökad risk för individen att bli arbetslös (för längre eller kortare tid.)
SvaraRaderaOm det INTE är detta du menar, då faller ju hela ditt resonemang. Som jag skrev i inledningen; att alla andra får det bättre är nämligen en klen tröst när du står där och tvingas sälja lyan.
Alltså; för att bli övertydlig. Vad vi diskuterar är ju om globalsieringen gör att det ställs högre krav på lösningar som gör att en (förhoppningsvis kortvarig) arbetslöshet inte får så dramatiska konsekvenser för individen. Bara en påminnelse...
SvaraRadera"Och då tolkar jag dig som att du menar att en ökad risk för individen att förlora jobbet inte behöver innebära en ökad risk för individen att bli arbetslös (för längre eller kortare tid.)"
SvaraRaderaVARA arbetslös. VARA. Försök nu förstå skillnaden mellan att bli av med jobbet och vara arbetslös. Det är INTE samma sak. Att BLI arbetslös är inget problem om man kan hitta ett nytt jobb. Det är att VARA arbetslös som är problemet.
När du har förstått den skillnaden kan vi återuppta diskussionen.
Jag vill inte vara sån, men du ser inte att det finns någon typ av samband mellan att BLI och att VARA arbetslös? Vi kan väl vara överens åtminstone om att det ena någonstans förutsätter det andra ;-)
SvaraRaderaJag menar, annars håller jag helt med dig; det är inte något dåligt med strukturomvandling, att dåliga jobb försvinner och ersätts med bra. Bara de männsikor som förväntas betala priset får sin trygghet säkrad. Inte genom garanterade livstidsanställningar; men genom att veta att de har möjlighet till vidareutbildning om så behövs, samt inte minst en ekonomisk trygghet även i perioder mellan två anställningar.
"Jag vill inte vara sån, men du ser inte att det finns någon typ av samband mellan att BLI och att VARA arbetslös? Vi kan väl vara överens åtminstone om att det ena någonstans förutsätter det andra ;-)"
SvaraRaderaNej, inte ens det. För att BLI arbetslös krävs att man har haft ett arbete. För att VARA arbetslös krävs att man inte HAR ett arbete.
Det ena är ett tillstånd, det andra en förändring. Du har i hela debatten behandlat dom som samma sak. Men förändringen är inte dålig, bara tillståndet.
Och när man inser detta så inser man att en situation där det är FÄRRE arbetslösa, och LÄTTARE att få arbete, inte alls kräver mer av skyddsnätet. Vilket är det du hävdade innan.
Nej, jag har hävdat att en situation där FLER riskerar att förlora jobbet (dvs det jobb de för tillfället har) kräver MER av skyddsnätet (för att folk ska känna sig LIKA trygga.)
SvaraRaderaDetta har du försökt motbevisa. Utan att imponera, måste jag tyvärr tillstå.
Nej, jag har försökt få dig att förstå. I detta fallet att det är en skillnad mellan att förlora jobbet och att vara arbetslös. Jag har förlorat jobbet massa gånger. Jag har sällan varit arbetslös. Det är inte samma sak.
SvaraRaderaEn situation där arbetslösheten är lägre kräver MINDRE av skyddsnätet. Eller hur?