Sveriges riksdag både kan och bör få ett mer direkt inflytande över EU, inte minst vad gäller att värna subsidiaritetsprincipen och alltså se till att beslut inte fattas på en högre nivå än nödvändigt. Det skriver statsvetaren och före detta talmannen Björn von Sydow (s) på dagens DN-debatt.
” Jag tror inte att man kan vinna folks förtroende för EU genom en glättad image. Dagens EU är framför allt ett beslutsmaskineri och folk måste känna sig säkra på att denna maktutövning sker under demokratisk kontroll”, skriver von Sydow och vad han konkret föreslår är att det ska bli möjligt för en tillräckligt stor del nationella parlamentariker (en tredjedel eller tom en fjärdedel) att stoppa initiativ från kommissionen.
Sveriges riksdag har idag ett relativt stort folkligt förtroende, åtminstone om man jämför med EU-parlamentet. Ser vi till valdeltagande kan vi också konstatera att det skiljer väsentligt mellan de två församlingarna. Att en mer direkt demokratisk förankring av EU-samarbetet snarare bör gå via riksdagen än via EU-parlamentet förefaller därför som en slutsats som ligger nära till hands.
Fördelen med von Sydows modell är också att du kan samtidigt fördjupa den direkta parlamentariska förankringen, utan att du för den sakens skull tummar på mellanstatligheten. I ett tätare samarbete mellan nationella parlamentariker från Europas länder ligger en möjlig konstitutionell motvikt till ett exekutivt tjänstemannastyre i Bryssel. Det är en tanke väl värd att smaka på.
Läs hela artikeln här
Andra bloggar om: politik, eu, demokrati, björn von sydow, EU:s konstitution och annat intressant
Själv tycker jag att EU parlamentsvalen borde avskaffas. Ifall man behöver ett Europaparlament så borde ledamöterna väljas av de nationella parlamenten. i de valen röstar folk åtminstone.
SvaraRaderaDetta är ett förslag att lägg in fler nationella och oproportionella spärrar i en redan trög och bitvis förlamande beslutsprocess i EU. Som föregående kommentar är förslaget inne på linjen med att rösta på folk som skall rösta på folk som skall ….
SvaraRaderaEU lider redan av ett demokratiskt underskott beroende på att parlamentet har för lite makt och att ministerrådet har för stor makt.
Ett förslag som stärker både demokratin och det (transparenta) nationella inflytandet vore att ersätta ministerrådet med en direkt vald territoriell/nationell senat med några form av vetomöjligheter.
Martin, för några år sedan hade jag hållit med dig. Direktvalt parlament = demokratiskt, indirekt styre = odemokratiskt.
SvaraRaderaProblemet är att jag har väldigt svårt att se att parlamentet fyller rollen som medborgarnas representation. Lågt valdeltgande, lågt förtroende, många extrema ytterlighetsgrupperingar starkt representerade. Den demokratiska nyttan av att ge denna församling mer att säga till om framstår som oklar, milt uttryckt.
Kan vi däremot öka den europeiska dimensionen i det arbete de nationella (direktvalda) parlamentarikerna utför, så tror jag att det är en bättre väg att gå för att nå ett folkens europa. Det är därför jag ser med sådant gillande på Björn von Sydows debattinlägg (och även tycker att Dag Larssons idé om någon sorts tvåkammarsystem är intressant).
VAldeltagandet i EU-parlamentsvalen har varit lågt, men valresultaten har ändå varit mycket intressanta. Minns att Marit Paulsen drog upp resultatet för folkpartiet mycket högt. Varför? Jo, tanten var engagerad i den fråga som suger mest budgetmedel och sammanträdestid i EU - jordbrukspolitiken. Dessutom med ett tydligt folkligt program.
SvaraRaderaHans Kilsved
Junilistan drog på samma sätt en massa röster från medelklassintellektuella, som var kritiska mot EUs ambitioner att skapa en federal finans- och penningpolitik, utan att för den skull vara varken nationalistiska eller socialistiska.
Båda dessa exempel visar att EU-valen haft betydelse för demokratin.
För egen del menar jag att det snarast saknas ett forum där partiet lägger fast politiken i EU-frågor. Det har varit djävligt spretigt hittills. En särskild partikongress för EU-frågor??
Och vad är EU idag om inte ett tvåkammarsystem - parlamentet som är direktvalt av folket och ministerrådet som är indirekt valt.
Jag tror inte på dessa spärrar. Det är uppenbart att EU kommer att få helt konserverade strukturer om detta förslag skulle bli verklighet. Finns det någon enda möjlighet att den destruktiva jordbrukspolitiken avvecklas om nationella parlament kan skapa blockerande minoriteter mot förändringar. Knappast. Som någon annan skrev så kräver en union med så många medlemmar som dagens 27 att man istället klargör kompetensen tydligare i det konstitutionella fördraget. Genom vårt medlemskap överförde vi i en del av vårt nationella självbestämmande till förmån för EU. Kastar man in grus i maskineriet på detta sätt samtidigt som man ska införa utträdesparagrafer så tror jag att hela EU till slut blir så handlingsförlamat att vi kommer att se en disintegration av unionen.
SvaraRaderaHans - jag delar din uppfattning att partiet är spretigt i EU-frågor, men undrar om inte en särskild kongress är helt fel väg att gå. Istället borde vi lägga kraft på att formulera en sammanhållen linje, och alltså inkludera frågorna på en ordinarie kongress. Tror tiden då vi kunde dra en solklar skiljelinje mellan EU-politik och "vanlig" politik är förbi, nämligen.
SvaraRaderaAnonym - håller med om att en svaghet i von Sydows förslag är att det blir en ren veto-funktion, att säga nej. Vet iof inte om svårigheterna med att avskaffa jordbrukssubventionerna blir så mycket större med en sådan konstruktion som med de som finns idag (även regeringar och EU-parlamentariker torde vara tämligen lyhörda inför regionala och lokala intressen).
Samtidigt innebär demokrati ibland att saker tar längre tid än de annars skulle göra. Ett i svenska ögon så vedervärdigt system som jordbrukssubventionerna är det som legitimerar EU i stora delar av vår världsdel. Med detta inte sagt att vi inte ska göra vårt yttersta för att få bort dem - för det ska vi. Men om vi vill kunna rida spärr mot saker vi inte giller (utbyggda subventioner tex) så måste vi nog inse att det får finnas en viss ömsesidighet i detta.