Så, då är jag i Örebro. Ur högtalarna hör jag mötesordförande Henrik Fritzons lugna stämma lotsa den samlade SSU-församlingen genom ytterligare någon votering. Det ordförandeval som kommer att hållas om bara några timmar dominerar säkert mångas tankar just nu, men det märks faktiskt inte särskilt mycket av det här bland ombuden. Istället så är det politiken, frågan om hur lång in på natten kvällens förhandlingar kommer att hålla på, och sådant som präglar de diskussioner jag hör ute i lobbyn.
Jag har tidigare varit med om ett stort antal SSU-kongresser, först som ombud och sedan som föredragande från förbundsstyrelsen. Under dessa sessioner har jag framförallt lärt mig väldigt mycket om politik. Jag har satt mig in i ämnen jag knappt visste fanns, och inte bara tvingats ta ställning utan också argumentera för min sak.
Mediebilden av årets kongress har hittills präglas mycket av gamla skandaler, och nya personstridigheter. Mycket har också sagts om krisen i de politiska ungdomsförbunden. Och visst har jag också varit med om en del som inte varit alltigenom upplyftande under mina år.
Men ändå. Det är ju i grunden något så gott detta, att vilja förändra samhället till det bättre, att bry sig om, våga ta ställning och stå för sina åsikter.
En skrattsalva hörs inifrån kongressens plena. Därefter ett klubbslag, applåder. Och kul, tänker jag också. Viktigt, och kul. Trots alla svårigheter dagens SSU:are står inför är det inte utan att jag blir en smula avundsjuk.
Andra bloggar om: ssu, ssu-kongress, politik, politiska ungdomsförbund och annat intressant
Världens bästa barnvakt!
SvaraRadera/Joanna
Nej Joanna, jag är inte där.
SvaraRadera/Fredrik (Universums bästa barnvakt)
Såja, såja, bråka inte. Nu löser vi det här via en hederlig tävlig; ni får tio tillfällen var under hösten att vakta Ingrid och sedan så sätter vi någon typ av poäng. Eller så struntar vi i poängen. Det är inte det viktiga. Huvudpoängen är att ... tja, ni förstår.
SvaraRaderaHa det så kul på festen ikväll, Joanna. Och Fredrik, vi kan väl höras.