måndag, augusti 25, 2008

Ständigt denne Nordensjöld...


Det är bara märkligt. För någon vecka sedan fastnade jag för en text om alkemistien, swedenborgaren och utopisten August Nordensjöld i idéhistorikern Ronny Ambjörnssons essäsamling Fantasin till makten. Nu upptäcker jag att samme Nordensjöld spelar en hyfsat framträdande roll i Malte Perssons på många sätt fascinerande "historiska" 1700-talsroman Edelcrantz Förbindelser (som jag precis lagt ifrån mig färdigläst). 
Och det här kan knappast kallas en trend, eftersom det är ren slump att jag läser de två böckerna i såpass nära anslutning. Så det kanske är en ren händelse. Eller är det bara jag som inte sett det tidigare; och världen är egentligen full av Nordensjöldsreferenser som jag bara tidigare varit alltför ignorant för att uppmärksamma? 
Nåväl, och hursomhelst. Det finns någonting (vilket inte minst Malte Persson visar i sin roman) i det sena 1700- tidiga 1800-talet som direkt berör oss i vår tid. Den revolutionära utvecklingen, mystiken, optimismen. För mig som vänsterman en känsla av att befinna sig i någon sorts förstadium: lite grann som 60-talet måste ha varit innan det gick över och stelnade i 70-tal.
Med detta naturligtvis inte sagt att varken alkemi som strategi för att krossa penningsamhället eller utopiska koloniprojekt i Afrika är vad jag rekommenderar. Bara för att vara alldeles tydlig, alltså...

2 kommentarer:

  1. Anonym12:09 fm

    Det funkade inte så bra att göra revolution genom att röka hasch och ockupera sitt eget kårhus på 1960-talet heller.

    Jag har nog aldrig hört talat om Nordensjöld. Vad gjorde han i Afrika?

    SvaraRadera
  2. Dog, mest. I feber. Men inspirerad av Swedenborg ville han skapa ett drömsamhälle - någon sorts närmast Platonsk (där han sätter producenten överst i en ganska strikt hieraki) drömstat där han avskaffat penningtyraniet och det kärlekslösa äktenskapet (som var ondskans två rötter). Religiöst så det förslår var det också.
    Dessutom ville han skapa guld och på det sättet krossa penningsamhället. Men det gick inte heller så bra.

    SvaraRadera