"Därför är det tragiskt med sjukvårdspolitiker som lever i tror att det enda sättet att åstadkomma utveckling är via avveckling och privatisering. Istället borde kraften ägnas åt att se till att den landstingsdrivna vården blir ett föredöme och en motor för utveckling inom hela sjukvårdssektorn. Då krävs det ett nytänk. Utvecklade yrkesroller, mer av teamarbete istället för vattentäta skott mellan yrkeskategorierna, ett starkare ledarskap och en nolltolerans mot dåliga chefer, en reell decentralisering av både ansvar och befogenheter, makten att lösa problemen direkt på golvet där de uppstår, en stark personalpolitik som gör landstingsvården till en mönsterarbetsgivare."
Det skriver jag på Ilijas vårdforum, under rubriken Nyckeln till bättre vård finns hos personalen. Hela inlägget läser du här.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, personalinflytande, sjukvårdspolitik, stockholm, stockholms läns landsting och annat intressant
Mycket bra inlägg Johan. Dina tankar går väl samman med det som låg till grund för Skånes universietetssjukhus´ förändring och nyorientering. På tal om en gammal debatt vi hade för något år sedan.
SvaraRaderaTack Anders.
SvaraRaderaÄr inte det stora problemet att det råder personalbrist inom vården. Alla långer köer?
SvaraRaderaAtt få vänta flera månader på operation! Att få vänta flera timmar på akuten?
Att få vänta flera månader tills man ska få träffa sin specialist som man har fått remiss till!
Det är bara att anställa fler människor och se till att utbildningsplatserna för läkare och sjuksköterskor utökas.
Arbetslösheten minskar då också.
Sjukskrivningar minskar då också.
"[N]olltolerans mot dåliga chefer"!?
SvaraRadera"[G]ör landstingsvården till en mönsterarbetsgivare"!?
"[Lös] problemen direkt på golvet där de uppstår"!?
Sjölander, drömmer du inte lite väl mycket om en helt annan verklighet nu?
Så länge som du varit i politiken borde du väl veta att där finns ingenting som ens kommer i närheten av 'nolltolerans mot dålig politik' ...
Tror du verkligen att den usla organisationen och ofta dåliga arbetsmiljön beror på att politikerna inte varit tillräckligt tydliga med att de inte önskar sig det så? Eller att de inte önskar sig att sjukvården skall vara bra och välorganiserad (och du kanske borde lagt till 'möter kundernas behov och önskemål', Jag skriver medvetet 'kundernas' för patient blir man ju först när man erhåller vård)?
Eller kanske är det det som är problemet? Alltså att du varit i politiken så länge så att du numera är oförmögen att se och förstå problematik annat än genom dina (ganska kraftiga) politkerglasögon?
Vad skulle förresten "en stark personalpolitik" betyda?
Att duktigt folk som jobbar hårt, får mycket uträttat och både tar ansvar och ffa behåller det, att dessa skulle få mycket bättre betalt än de som inte gör sådant?
Normalt brukar ju sådana tankar vålla starka allergiska reaktioner bland de 'ansvariga' politikerna ..
Jonas, om du frågar mig om jag tycker att alltför lite politisk kraft har lagts på dessa frågor så är svaret tveklöst "ja". Av två skäl: högern har inte engagerat sig för de tror att den enda vägen framåt går via privatisering, och vänstern har inte engagerat sig för man har varit alltför upptagen med att bevisa hur bra allting fungerar.
SvaraRaderaSedan är det naturligtvis inte så att det inte finns bra exempel. Det gör det. Både inom det privata och det offentliga. Det är genom att peka på dessa man kan komma framåt.
Jag låter bli att kommentera resten av dina påstående och funderingar. Kan bara konstatera att de har väldigt fel när det gäller mer prestationsrelaterade löner - det brukar både fack och arbetsgivare (dvs) politiker tävla om att vara för. Åtminstone när det gäller vårdens stora yrkesgrupper (ta tex vårdförbundets avtal häromsistens).