Om a-kassan och socialdemokratins ekonomiska trovärdighet

Högerideologen Johan Norberg fångade för ett tag sedan i några få ord kärnan i det socialdemokratiska moderniseringsbudskapet. "Deras [socialdemokraternas] starkaste argument för att vara ett modernt parti är att de är de enda som garanterar strukturomvandling eftersom de bejakar kreativ förstörelse med hjälp av en välfärdsstat som ger trygghet i övergång till nya jobb" konstaterade han - i samband med en helt annan fråga - på sin blogg och det är naturligtvis alldeles sant. Och det är också därför känslorna svallat så heta efter det att det via media börjat komma rykten i svang om att socialdemokraterna i sin kommande budgetmotion är beredda att backa på kraven när det gäller att reparera arbetslöshetsförsäkringen efter den borgerliga regeringens misskötsel. 

Enligt gårdagens Rapport så fanns det ett förslag från den politiska ledningen i gruppen att de vill bibehålla dagens A-kassa och därmed släppa kravet på höjd ersättning till de arbetslösa. Enligt samma inslag väckte detta förslag - och några andra - häftiga interna reaktioner. Jag vet inte hur mycket det ligger i detta men redan under kvällen kom något av en dementi från Juholts egen facebooksida: "Regeringen har medvetet förstört A-kassan och sjukförsäkringen. Båda ska repareras. Idag har endast 4 procent av de arbetslösa 80% i ersättning. Det är skandal. Vi kommer behöva bygga en ny à-kassa [sic] som är en omställningsförsäkring där 80% av löntagarna ha 80% i ersättning. Det är en förutsättning för omställning o tillväxt. Vår budget kommer om några dagar. Det är många som nu vill sprida olika rykten" skrev han där.

Jag har ingen aning om vad som ligger bakom allt detta. Den här typen av medial ryktesspridning runt interna politiska processer i riksdagsgruppen är naturligtvis extremt olycklig. Men om vi bortser från det finns det en sakpolitisk kärna här som är väsentligt mycket viktigare. Den handlar om hur en gemensam arbetslöshetsförsäkring om den fungerar väl faktiskt är en av kärnorna i den socialdemokratiska ekonomiska politiken, en bro mellan tillväxt- och jämlikhetsbudskapet.  En sådan politisk grundpelare får inte slarvas bort.

Arbetslöshetsförsäkringen har i den allmänna debatten alltför mycket kommit att förknippas med att vara ett "bidrag" för de som "råkat bli arbetslösa". Men huvudpoängen med försäkringen är faktiskt att den ska underlätta och möjliggöra en strukturomvandling på mänskliga villkor. Svensk vänster har med socialdemokratin i spetsen sedan länge förstått att vi inte bygger framtiden genom att med näbbar och klor försvara varenda gammalt jobb. Istället handlar det om att lägga grunden för det nya, men också - vilket högern aldrig har förstått - att göra detta på ett sätt så att det helt enkelt fungerar för oss människor som lever mitt i alltihopa. Det är lätt att sitta uppe i sitt elfenbenstorn och säga "strukturomvandling" och "kreativ förstörelse" men för vanligt folk betyder samma ord nedläggningar, osäkerhet, arbetslöshet, livsförutsättningar som plötsligt ändras drastiskt helt utanför din egen kontroll.

Och en sådan otrygghet skapar motreaktioner. Vi människor är inga viljeslösa mähän som glatt låter oss svepas med i ekonomins virvelvindar. På ett eller annat sätt kommer vi att sätta oss till motvärn mot en utveckling vi upplever som hotfull, och i en demokrati har vi dessutom rätt stora möjligheter att göra det. Och då finns det två sätt: antingen så säger man nej till utvecklingen, eller så bejakar man den men kräver att den ska ske på ett sätt så att den fungerar för oss alla och ingen lämnas efter. En fungerande arbetslöshetsförsäkring är den del av denna senare strategi.

Då finns det stora problem i dagens försäkring (och alla kan inte skyllas enbart på den borgerliga regeringen). Ett sådant är att den i praktiken ger inkomsttrygghet till så få. Det är det Juholts 80-80 princip handlar om. Ska vi bygga Sverige starkt för framtiden måste dessa problem åtgärdas. Det är det riktiga perspektivet på själva sakfrågan. Men låt oss vara ärliga: det är inte så det framställs.

Valrörelsen 2010 kom mycket att handla om att perspektiven "what´s in it for me?" (skattesänkningar) ställdes mot"what´s in it for them" (solidaritet med de utsatta). Men den fråga socialdemokratin måste lyckas svara på är snarare "what´s in it for us". Vad tjänar vi, tillsammans, på en politik som håller samman landet och leder till utveckling? Uppenbarligen har socialdemokratin åtminstone hitintills varit oförmögna att förklara arbetslöshetsförsäkringsfrågan i de termerna. 

Orsakerna till detta är säkert flera. Det tycks finnas en (mer eller mindre) utbredd uppfattning om att a-kassan förvandlats till någon sorts livstidsersättning utan krav på motprestation. Detta undergräver systemets legitimitet. Utan att veta säkert förefaller det rimligt att den typen av inställningar ökar i takt med att försäkringen de facto ger inkomstskydd till färre (det blir mer what's in it för them över det hela). I den politiska diskussionen har den borgerliga bilden av a-kassan som en "gyllne bur" som låser fast människor i utanförskap hursomhelst blivit oförtjänt stark.

Det hänger säkert också samman med socialdemokratins tappade trovärdighet i ekonomiska frågor överlag. A-kassan blir en utgift, någonting måhända sympatiskt men inget som sätts i samband med landets långsiktiga utveckling. Vanliga löntagare förväntas vara med och betala för (andras) a-kassa på samma sätt som vi förväntas sträcka ut det där berömda paraplyet över den som det regnar på. Problemet med den bilden är att den bara fungerar så länge du själv är säker på att solen kommer att fortsätta stråla över dig själv. Och den tryggheten är det allt färre som känner idag. 

Håkan Juholts dementi på facebook hade där det goda med sig att den resonerade i dessa termer. Det är mycket bra. Men hela mediecirkusen signalerar tyvärr en osäkerhet runt något som borde vara en hörnsten i den socialdemokratiska ekonomiska politiken.

Där krävs nu både politisk fingerfärdighet och pedagogisk skicklighet. Socialdemokratin måste lyckas bevisa att vi fortfarande har en genomtänkt strategi för hur vi vill bygga Sverige starkt i framtiden och socialdemokratin måste lyckas visa hur de olika delarna i den strategin hänger samman.  

En stark och välfungerande arbetslöshetsförsäkring som underlättar en strukturomvandling på mänskliga villkor är då en lite för viktig bit i det pusslet för att få slarvas bort.

Om detta skriver många: tex Röda berget, Peter Andersson, Johan Westerholm, Högberg. För att lista några av the usual suspects ;) Läs även andra bloggares åsikter om politik, ekonomi, Juholt, arbetslöshetsförsäkring, strukturomvandling, Johan Norberg, budget och annat intressant