Regeringen har slappat till sig

Regeringens jobbpolitik är ett misslyckande. Det är ett faktum, och att trixa med statistik på ett sätt som lätt genomskådas kommer inte att rädda borgerligheten i den frågan. Därför är det intressant att Anders Borgs försvarslinje när det gäller kritiken mot jobbmisslyckandet är att falla tillbaka på den gamla argumentationen att mäta antalet sysselsatta i absoluta tal och inte ta hänsyn till befolkningsökningen (se AB här, Dagens Industri här).

Det är ett slirande på verklighetsbeskrivningen som knappast kommer hålla över tiden. Människor kommer inte acceptera att finansministern bortser från fler arbetslösa och sjunkande sysselsättningsgrad. Det framgår till och med i DI-artikeln att journalisterna redan är medvetna om den svagheten i finansministerns resonemang

Socialdemokratins interna krisande har gjort att regeringen sluppit någon reell opposition under lång tid. Det märks. Nu förändras det politiska landskapet i rask takt. Så småningom kommer även Anders Borg upptäcka att så är fallet.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, regeringen och annat intressant

Vilken frihet ligger i en förstörd rygg?

2009 beslutade WHO att uppmana sina medlemsländer att göra nationella analyser av ojämlikhetens betydelse för hälsan. Först ut var Storbritannien, där epidemiologen Michael Marmot ledde arbetet med att ta fram rapporten Fair society, Healthy lives. Förra året 2011 kom även den danska varianten: Ulighet i Sundhed – årsager og insadser. I Sverige har gjorts lokala initiativ som exempelvis kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. På svensk nationell nivå är det dock fortfarande tyst. Det konstaterar professor med dr Finn Diderichsen i inledningen till en ny forskningsantologi som ger sitt bidrag till frågan: Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd.

Frågan jag inte fick ställa

I dag är det landstingsfullmäktige i Stockholm. Den största frågan inom landstingspolitiken just nu handlar om de skandalösa underpriser moderaterna sålt ut landstingets vårdcentraler till. Det har skapat en förmögenhetsöverföring från det gemensamma till vissa enstaka personer som är fullkomligt hutlös.

En viktig blogg

Jag har under förmiddagen fastnat i angelägna bloggen "Från ett annat perspektiv - blogg om psykiatri och psykologi utifrån min erfarenhet som patient". Det rekommenderar jag er alla att göra, oavsett om ni har ett särskilt intresse för själva sakfrågorna eller inte. 

Bloggen skrivs Linnea Regnlund (finns också på twitter) och hon tar upp brännande frågor som diskussionen om makt, ansvar och skuld inom psykiatrin samt (med ett lån från forskning inom socialtjänsten) om synen på patienten som antingen stackare eller skurk. Frågor som alltså rör psykiatrin i allra högsta grad, men som också - tycker jag - har att göra med hur vi ser på varandra i samhället i stort.

Så läs. Inte för att du måste hålla med om alla svar, utan för att frågorna är så viktiga.

Läs även andra bloggares åsikter om psykiatri, psykolog, ett annat perspektiv, bloggar och annat intressant

Söndagsfundering om synden, skammen och sossepolitiken

Måste man skämmas över att vara en vit medelklassman? Det förefaller helt orimlig. Man kan inte rå för vem man är, bara vad man gör. Men om man då är en vit medelklassman och faktiskt utnyttjar de privilegier det ger  en? Borde man inte skämmas då? Och vi kan vidga fältet. Om man bor i den rika delen av världen. Och om man samtidigt åker bil, konsumerar, åker på semester, diskar sin disk i en eldriven diskmaskin eller ibland tar långa duschar, helt enkelt utnyttjar så oerhört mycket mer av naturens resurser än vad som vore långsiktigt hållbart om vi alla gjorde det. Borde man skämmas?