Regeringens jobbpolitik är ett misslyckande. Det är ett faktum, och att trixa med statistik på ett sätt som lätt genomskådas kommer inte att rädda borgerligheten i den frågan. Därför är det intressant att Anders Borgs försvarslinje när det gäller kritiken mot jobbmisslyckandet är att falla tillbaka på den gamla argumentationen att mäta antalet sysselsatta i absoluta tal och inte ta hänsyn till befolkningsökningen (se AB här, Dagens Industri här).
Det är ett slirande på verklighetsbeskrivningen som knappast kommer hålla över tiden. Människor kommer inte acceptera att finansministern bortser från fler arbetslösa och sjunkande sysselsättningsgrad. Det framgår till och med i DI-artikeln att journalisterna redan är medvetna om den svagheten i finansministerns resonemang
Socialdemokratins interna krisande har gjort att regeringen sluppit någon reell opposition under lång tid. Det märks. Nu förändras det politiska landskapet i rask takt. Så småningom kommer även Anders Borg upptäcka att så är fallet.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, regeringen och annat intressant
Men varför talar då vi(S) inte om procentuell arbetslöshet 2006 visavi idag? Hur hög arbetslösheten i procent nu sägs upprepade gånger men "aldrig" hur den var 2006, men det är också så att människor älskar absoluta tal, så vi kanske ska gå ut med absoluta tal över hur många arbetsföra människor som saknade arbete 2006 och 2012 för att bemöta Borg?
SvaraRadera