Jag tyckte att det var lite platt av DN att igår lyfta fram Ingmar Bergmans skatteaffärer som bland det viktigaste när hans konst skulle diskuteras. Faktum var att jag skrev en lång text om det, se här. Men så var det uppenbarligen inte slut med gårdagens pekoral. Idag publicerar ledarsidan en text till (skriven av Mats Wiklund), och nu handlar det bara om skatteaffären. Och nu blir det uppenbart; tidningen tycker verkligen att det viktigaste inte var Bergmans konst, utan att han hamnade i klammeri med skattemyndigheterna.
Märkligt att inte fler av de internationella storheter som kommenterar Bergmans bortgång lyft fram denna sak. Men Ang Lee och Woody Allen kanske inte läser DN:s ledarsida?
(PS: faktum är att Wiklund faktiskt är lite lätt indignerad över det faktum att så lite i rapporteringen har handlat om Bergmans skatter. Alltför många har skrivit om hans pjäser, filmer och annat ovidkommande, får man anta att han tycker. Hå hå ja ja. Så ser den liberala hjärntrusten anno 2007 ut…)
Andra bloggar om: politik, kultur, Ingmar bergman, skatter, DN och annat intressant
Jag reagerade också på det där.
SvaraRaderaDet är lite som att inleda en text om Maradona med hans knarkande, eller lyfta fram Palmes näsa som det centrala i hans karaktär.
Snyggt DN!
Nog för att jag kan hålla med Dig i sak, men Du bör även rikta Ditt teleskop inåt.
SvaraRaderaDu anklagar , förvisso korrekt så, DN för att politisera och marginalisera Bergmans eftermäle.
Men sedan avslutar Du med en slutsats om "den liberala hjärntrusten". Inte bara en ointelligent kommentar - även ett sätt att trampa på din egen poäng.