Med centerpartiet taktfast marscherandes på sin ökenvandring i Stureplansland och kristdemokraterna, tja, där de alltid har varit är det folkpartiet som är det politiskt mest spännande partiet på den borgerliga kanten att följa just nu. Hur Jan Björklund som ny partiordförande väljer att profilera sig och sitt parti påverkar nämligen inte honom själv utan kommer i någon mening också att förändra hela den politiska kartan.
Jag har tidigare skrivit om de möjligheter Jan Björklund har att i någon överraska alla och profilera folkpartiet åt vänster, eller mitten (Dumt att underskatta Björklund och Är Björklund en ny Westerberg?). Mina poänger är egentligen två; dels att Björklund är en rörlig politiker som snabbt kan anpassa sig till opinionen, och dels att han med sitt grundmurade batongrykte inte har något att förlora på att gå in mot mitten – ingen kommer ändå att kunna anklaga honom för att vara ”flummig”.
Vi får se om det blir så. Men dagens utspel om att förbjuda diskriminering av äldre (se DN och SvD) visar åtminstone att han har kommit längre i sin analys än att tro att det är genom att slåss om en liten grupp högerliberala ytterkantsväljare man vinner stora politiska segrar i dagens Sverige.
För vänstern i bred mening finns det egentligen bara två ord som är särskilt viktiga att hålla i minnet just nu. Inte underskatta. Och inte glömma bort vad en ny partiledare och lite vänsterpolish gjorde för ett moderatparti som efter valet 2002 nog ansågs som uträknat av de flesta…
Uppdatering; Reaktionerna låter heller inte vänta på sig. Se här Johan Norberg som suckar uppgivet över Björklunds förbudsiver. Stämningsläget bland landets 55-plussare på väg ut från arbetsmarknaden är möjligtvis ett annat. Slut på uppdatering.
Andra bloggar om: jan björklund, folkpartiet, politik, politisk strategi, valet 2010 och annat intressant
Jag är väl förmodligen naiv men har alltid trott att politk handlar om att utifrån sin egen övertygelse utveckla densamma och för denna vinna stöd. Av din beskrivning får man intryck av att politik skulle handla om positionering för vinnande av mesta möjliga antal röster och följdaktligen att politisk analys handlar att identifiera lämpliga väljargrupper at "anpassa" sig till.
SvaraRaderaStämmer detta, dvs din bild, får jag nog ompröva mitt partipolitiska engagemang.
Nä, jag tycker inte så. Men jag är rätt övertygd om att Jan Björklund gör det.
SvaraRaderaFör en mer seriös utläggning om min egen syn på relationen mellan "spelet" (vad som krävs för att vinna val, och i någon mening för att regera) och "politiken" (alltså vad man vill med samhället) berörde jag det när jag tog upp frågan om (s) måste bli mer medelklassanpassat eller inte, Du hittar det inlägget på
SvaraRaderahttp://johansjolander.blogspot.com/2007/01/att-vinna-medelklassen-utan-att-frlora.html
läs gärna det, också.
Underskatta? Nej för sjutton! Att underskatta Bjärklund vore ungeför lika dumt som när vi underskattade Ian & Bert 1991.
SvaraRaderaJag tycker att det är mest presentationen av ett kommande förbud mot åldersdiskriminering som är märklig. Det är ju ett gammalt EU-direktiv, som faktiskt socialdemokraterna underlät att verkställa. Luciano Astudillo verkar vara en av de få bloggare som observerat detta.
SvaraRaderaSåvitt jag kommer ihåg brukar undersökningar visa att både unga och äldre i snitt har det svårare än de mittemellan på arbetsmarknaden. Många unga bloggare tycks emellertid inte känna till det här och jag tycker nog att Björklund nu är en smula tuff när han vågar hävda det här.
Men vad ligger bakom, varför verkställer man inte helt enkelt EU-beslutet?
Johanna - bra. Tror dock inte vi ska vara säkra på att Björklund fortsätter fiska i ND-vattnen. Så en viss beredskap för att möta en förment mjukis-janne kan nog vara på sin plats.
SvaraRaderaLeo - Helt rätt. Såg också Luccis inlägg, och håller helt med. Det jag ville betona var nog egentligen mer valet av ämne än förslaget i sig. Jag menar, han skulle kunna ha öppnat som ny partiledare med att signalera hårdare tag mot skolelver eller nått sånt. Men det gjorde han inte.