Arbetare som tjänar 16 kronor per hårt uppskruvad niotimmarsdag, svimmar i värmen och utsätts för förnedrande behandlig när de inte klarar tempot. Så ser verkligheten bakom klädkedjan Hennes & Mauritz försäljningsframgångar ut, enligt en artikel i The Guardian (via DN och SvD). Och globaliseringen ger oss paradoxalt nog nu en möjlighet att kanske en smula påverka detta, att reagera.
För vi måste en gång för alla inse att vi lever i samma värld. De indiska textilarbetarnas kamp för drägliga levnadsvillkor är på alla tänkbara sätt också vår kamp. Genom att utnyttja vår ställning som köpstarka konsumenter kan vi därför sätta en press som underlättar för de indiska arbetarna att uppnå rimliga – eller åtminstone inte fullkomligt omöjliga - arbetsvillkor.
Högerliberaler har ofta hävdat att det är fel att ställa krav på produktion som sker i andra länder. Det bygger på en tro att marknaden lämnad orörd kommer att lösa allt. Så är det naturligtvis inte. Det är först i kombination med olika sociala motkrafter – demokratin, facklig organisering – som en marknadsekonomisk utveckling kan växlas in så att det ökade välståndet kommer alla till del.
Idag rör sig dessa sociala motkrafter över hela planeten. Vi här hemma i Sverige är en del av den spelplan som påverkar arbetsmarknaden i Indien. Nu gäller det att visa att vi har ögonen på Hennes & Mauritz. Visa att det, för att travestera sången, faktiskt är någon som bryr sig om var du har köpt din tröja. Och framförallt vem som har sytt den.
Det är rimligt att kräva att de som tillverkar de kläder du bär ska ha en tillräcklig lön för att kunna leva på. För mer bakgrund och information om den globala klädindustrin, kolla in på Clean Clothes Campaigns hemsida. Och kom sedan inte och säg att du ingenting visste…
Andra bloggar om: politik, arbetsmarknad, globalisering, textilindustri, indien, Hennes & Mauritz och annat intressant
Glöm inte att socialismen under 50 år skapade ett Indien som gör att dessa människor hellre arbetar åt H&Ms underleverantör än på de inhemska företagen. Det säger en hel del.
SvaraRaderaJohan,
SvaraRaderaJag tror vi behöver göra mer än att lyfta frågan om konsumentmakt.
Vi behöver en allmän kritik av konsumtionen. Inte bara välja annat utan också att välja bort. Perspektivet är inte nytt men har saknats inom (s). En stor del av vår konsumtion är omoralisk och den förtär våra liv. Det låter högtravande men alla som reflekterar inser att det är sant.
För att visa på tomheten i våra liv - gör följande experiment: stäng alla köpcenter under en helg. Vart ska alla människor ta vägen då? Vad ska kunna fylla det tomrum som Herons katedral lämnar efter sig?
/Upplevelseindustrin
Fredde här. Det är inte bara rimligt att ha en lön man kan leva på. Det är en nödvändighet annars dör man, och då kan inte arbetet utföras. Således är det min uppfattning att dessa arbetare HAR en lön de kan leva på. Men Sjölander kanske vill att de ska avskedas eller syssla med kriminalitet istället?
SvaraRaderaFredde, jesus. Hur kan dessa arbetare förlora sina jobb för att vi som konsumenter kräver att de ska betalas "levnadslön"? Konsumenterna flyttar ju inte på sig och vi kommer att kräva detta oavsett var i världen produktionen förläggar sig. Nej, det argumentet håller inte.
SvaraRaderaKvarstår gör du, som inte vill riskera att få betala några spänn till för tröjan för att indiska arbetare ska få en lön som går att leva på (följ länken till CCC, där kan du läsa om definitierna).
Jag har varit i Indinen, träffat textilarbetarna. Vet att livet i fabrik ofta är bättre än det på landsbygden. Är för frihandel. Men inser också att i frihandlens vatten följer möjligheten (och nödvändigheten) av globalt socialt agerande.
På samma sätt som fackföreningar och demokrati varit nödvändiga delar för att bygga upp välståndet i väst, på samma sätt måste vi nu agera globalt. Men du är mot. Låtsas som att du är det för arbetarnas skull. När det enda du gör är att försvara rätten att hänsynslöst exploatera.
Fredde här. För det första menade jag att du hade fel när du (insinuerade) påstod att de inte kunde klara sig på sin lön. Sen säger du att de har det bättre i fabriksarbete än det de hade på åkern, är inte det bra? Om företaget måste betala mer för deras löner kan de ju lika gärna gå någon annan stans där de även får mer för sin lönekostnad. Alltså får de lägga ner sin fabrik för att du ska vara "solidarisk" och den indiske arbetaren står där utan jobb. Jag tror att det fungerar så.
SvaraRaderaDet är bra att den indiske arbetaren får det bättre. Han själv, inte hans fack, har åstadkommit det. Han kan kosta på sig mer, ge sina barn en bättre utbildning t.ex.
Men du kanske föredrar Afrikas väg? Korrumperade politiker lever på U-hjälp och gör ingen som helst nytta?
Johan, vad är det gruppen kräver? Jag läste men fick inget riktigt grepp om strategier. Man nämner alltså inte bojkott, eller? Annars står det en ju fritt att t.ex. inte köpa kläder "made in India". Men det är väl inte syftet?
SvaraRaderaÅterstår påtryckningar mot företag som befattar sig med sweatshops, arbete i dalig miljö (bly och andra föroreningar som i Kina) o dy.