Det fanns ingen tulipanaros

Idag lämnar (den förra) regeringens utredare Cecilia Renfors sitt betänkande till (vår nuvarande) justitieminister Beatrice Ask. ”Musik och film på Internet – hot eller möjlighet” heter dokumentet (som finns att läsa i fulltext här). Direktiven (finns längst bak i promemorian) var som bekant att utreda möjligheterna till att hitta och stödja lagliga former för hur musik och film ska kunna spridas via nätet – utan att upphovsmännen förlorar varken makten över sitt eget arbete eller intäkter.

Och vad kan man då säga om resultatet? Några grejer är riktigt bra, som betoningen av att konsumentskyddet inom denna sektor är otillräckligt och måste utvecklas. Det mesta är egentligen konstateranden av hur det är och uppmaningar att jobba vidare – som när det gäller analysen att de lagliga tjänster som finns idag är otillräckliga samt att kunskapen bland allmänheten om vad som egentligen gäller är bristfällig. Men mest diskussion kommer det nog bli om de två mest konkreta slutsatserna; den att tanken på en ”bredbandsavgift” (liknande den kassettersättning vi redan har) bör avfärdas samt framförallt att internetleverantörerna ska få ett ökat ansvar för att förhindra olaglig fildelning (se exempelvis DN eller SvD för den vinkeln).

Renfors slutsats är alltså att det inte fanns någon Gordisk knut som med ett enkelt Alexanderhugg skulle gå att lösa upp. Ska den lagliga verksamheten på Internet växa så måste den olagliga bekämpas; vi kan inte komma runt det hela genom några fiffigt konstruerade kollektiva avgifter. Och problemet med den slutsatsen är naturligtvis att den tar oss tillbaka precis dit vi började.

För jag måste jag säga att jag gillar ansatsen i direktiven. Hela upphovsrättsdiskussionen skulle må bra av att lämna det svart-vita goda mot onda, pirater mot antipirater upplägg som den hittills präglats av. Att lägga kraften på att uppmuntra framväxten av lagliga alternativ är därför helt riktigt. När fokus nu återigen flyttas tillbaka till hur vi mer effektivt ska kunna förhindra den illegala fildelningen är det i det avseendet ett misslyckande.

Och risken är uppenbar att den konstruktiva diskussion som skulle behövas därmed också uteblir. Men nu är jag kanske väl pessimistisk. Vad är branschen beredda att bidra med för att öka konsumenternas möjligheter att nyttja de nya distributionskanaler nätet innebär? Det känns mer och mer som den springande punkten i hela denna diskussion.

Andra bloggar om: politik, upphovsrätt, fildelning, cecilia renfors, nätförsäljning, bredbandsavgift och annat intressant