lördag, september 29, 2007

Låt oss spela ut OS-kortet!

Det finns många anledningar att kritisera OS i Kina. Tibet, mänskliga rättigheter, demokrati är bara några av dem. Kravet på en bojkott har därför rest till och från. Svaret på detta har så gott som alltid varit att en bojkott skulle motverka sitt eget syfte, och att det är bättre använda idrottsfesten som en möjlighet att ytterligare sätta fokus på landet. I detta resonemang ligger också ett antagande att viljan att visa upp en ren fasad inför hela världen kommer att göra den kinsesiska regimen mer villig att ta tag tag i de inhemska demokratiprioblemen, och att OS-processen alltså i sig kommer att bidra till en bättre värld. Det börjar bli läge att pröva det antagandet.

Läget i militärdiktautren Burma blir värre för var dag. Vi läser i tidningarna om matleveranser som stoppas av juntan, dödsskjutnagatorna, mer eller mindre lyckade försök att strypa informationen. Stödet runt om i världen för de protesterande munkarna är också massivt, bara i Stockholm demonstrerade 2000 rödklädda svenskar igår kväll på medborgarplatsen och på Facebook har protestgruppen nått smått ofattbara 70 000 medlemmar.

Problemet är att de globala protesterna inte har gjort att en enig omvärld ställer upp och tvingar militärjuntan att backa. Den viktigaste aktören i regionen, supermakten Kina, fortsätter hålla generalerna bakom ryggen. Och det är därför exempelvis Desmond Tutu under ett bejublat anförande nere på biblioteksmässan lyfte fram frågan om en OS-bojkott, för att sätta press på just Kina (jag skrev också om det här).

Till detta säger SOK föga överraskande nej. Med argument som visar att de inte har förstått läget. För när kommitéens ordförande Stefan Linderberg säger att "[o]m världen vänder Kina ryggen, varför skulle landet då anstränga sig", då måste man naturligtvis ställa sig motfrågan; "om världen uppenbarligen struntar i hur Kina beter sig, varför ska då landet anstränga sig"?

Jag hoppas att ett hot om OS-bojkott aldrig ska behöva verkställas. Jag hoppas att entusiasterna har rätt, att idrottsfesten istället kan bli ett redskap för att snabba på demokratiprocessen i detta jätteland. Men vi måste pröva denna vilja. För det burmesiska folkets skull är det nu läge att spela OS-kortet.

Andra som skriver bra om detta är Erik Pelling, Åsa Kullgren, Robin Enander. En av de bästa bloggarna vad gäller situationen i Burma i stort är Eva Rundkvist med Kärringen mot strömmen; hon har skrivt läsvärt exempelvis här och här. Några som kämpat länge för demokratin i Burma är det socialdemokratiska studentföbundet, information om deras Burmakommitée hittar du här.

Vad gäller Kina i stort skrev jag också en text om detta för ett tag sedan, "Den nyliberala diktaturen". Kanske också kan bidra med något, vad vet jag...

Andra bloggar om: , , , , , och annat intressant

4 kommentarer:

  1. Anonym6:26 fm

    Fredde har. ganska lojligt av dig att skriva nyliberal diktatur. Visst ar det en diktatur och visst har de inspirerats av nyliberalismen till stora framfangar ekonomiskt, men nar de gor stal ar det nyliberal stal da??

    Det finns ju tva Kina. Den som styrs fran Peking blev ju till genom den stenharda kommunistiska diktaturen som styrdes av tyrannen Mao Tsetung. Den ar fortfarande diktatur. Den andra styrs fran Taipe och kom fran diktaturen som styrdes av Chiang Kai shek. Den ar nu en demokrati.

    Sen undrar jag om du verkligen tycker det har blivit samre i Kina med en battre ekonomi? Tycker du verkligen det? Diktaturen fordomer du sakert, liksom jag gor det.

    SvaraRadera
  2. Anonym8:57 fm

    Och Kina går alltså i samma fotspår som en gång Taiwan. Den goda ekonomin lägger grunden för en senare demokratisering, naturligtvis utan extern inblandning. Precis som i Taiwan. Eller Sydkorea.

    Okunniga personer som Sjölander är ett hot mot denna process, ty Kina riskerar bara att sluta sig inåt om det sker en bojkott av OS.

    Sjölander tycks tro att Kina kan kommendera generalerna i juntan. Det kan man inte. Man kan erbjuda en utväg i form av asyl i Kina, och man kan gå in med trupp. Hur glada blir grannländerna av att det militärt starka Kina går in med trupp? Och hur många kommer inte anklaga Kina för att hysa internationella förbrytare?

    Kinas ansvar för Myanmar är betydligt mindre än vårt för Finland. Och hur mycket Finlands sak är vår vet vi genom historien.

    SvaraRadera
  3. Jag har utförligt kommenterat vidare i två inlägg ovan (ett enbart om själva os-frågan, ett mer om förutsättningarna för demokrati i stort). Fortsätter gärna diskussionen där.

    SvaraRadera
  4. Anonym9:39 em

    Kina skulle aldrig ha fått OS överhuvudtaget det borde finnas vissa grundkriterier att uppfylla för att få arrangera de Olympiska spelen. En diktatur som bryter mot det männskliga rättigheterna dagligen. Hela världen sluter upp och ger legitimitet till världens största diktatur. Men det har hänt förrut Hitler fick ju stolt visa upp sitt Nazityskland 1936 sån propaganda kan inte köpas för pengar.

    SvaraRadera