EU:s demokratiska underskott

Jag hoppas naturligtvis att den kampanj för ökat valdeltagande som Hanna Hallin från LSU tillsammans med Björn Kjellström, chef för Europaparlamentets informationskontor här i Sverige, presenterar på DN-debatt idag ska lyckas. Det är möjligt att 200 unga ”valambassadörer” är precis vad som behövs för att öka intresset för vårens val till europaparlamentet. Men när jag läser igenom artikeln kan jag inte undgå känslan att de två skribenterna helt missar vad som faktiskt och i grunden är hela pudelns kärna – nämligen politiken.

Jag tror nämligen i grunden att människor är rätt begåvade. Om valet till europaparlamentet upplevs som relevant och viktig så kommer människor också att rösta. Personligen är jag därför helt övertygad om att det enda sättet att på riktigt öka valdeltagandet till eu-parlamentet är att tydliggöra de politiska alternativ valet står emellan.

Det är någonting vi i Sverige kapitalt misslyckats med hittills. Istället har parlamentsvalen varit någons sorts fortsatta folkomröstningskampanjer där den enda politiska spänningen varit någonting som faktiskt inte har stått på spel – nämligen frågan om Sverige fortsatt bör vara med i EU eller inte.

Ansvaret för detta ligger på de politiska partierna. Det är den som aspirerar på folks förtroende som måste bevisa varför han eller hon förtjänar det. Som måste kunna säga vad som ska göras med förtroendet när det väl är avgett. Och som måste lyckas förklara vad som händer om andra politiska krafter istället tar parlamentsplatserna i besittning – vilken skillnaden mellan olika politiska partier faktiskt är.

Vi röstar inte i europaparlamentsvalet för att ge legitimitet till EU. Vi röstar för att vi vill förändra EU, åt det ena eller andra hållet. Upplever inte väljarna att det finns tydliga politiska krafter som vill relevanta och angelägna saker med det framtida europasamarbetet så kommer de att strunta i att rösta. Svårare än så tror jag egentligen inte att det är.

Det problem Hallin/Kjellström lyfter fram handlar alltså inte primärt om väljarnas okunskap. Det handlar om ett demokratiskt underskott. Om att det hittills har saknats trovärdig politiska subjekt, politiska krafter som lyckas förklara inte varför det är viktigt att rösta i sig utan varför det är viktigt att rösta på just dem.

Det bör vara utgångspunkten för den fortsatta diskussionen i den här frågan. Risken är annars att vi faktiskt avpolitiserar europavalet än mer, vilket snarare fördjupar problemen än löser dem.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu, europaparlamentsvalet, rösta 7 juni, demokrati och annat intressant