måndag, mars 30, 2009

Vad har arbetarrörelsen lärt sig av sin historia?

Jag ska prata arbetarrörelsens historia med ett gäng relativt nya partimedlemmar ikväll och har funderat en smula på upplägget. Jag ville på något sätt gå åtminstone en smula djupare än den gamla vanliga "Sverige var ett fattigt land i armod och elände men sedan kom August Palm och räddade alltihopa", utan att bryta med de ramar som sätts av att det inte är en hel studiecirkel eller helgkurs jag har till mitt förfogande. Samtidigt vill jag också knyta historien till vår nutid och lägga upp ett pass som faktiskt gör det lättare att hänga med i den samtida politiska diskussionen.

Så jag tänkte att jag hänger upp allt på frågan "vad har vi lärt oss", och sedan går igenom partiets historia utifrån det perspektivet. För enkelhetens skulle delar jag upp det hela i fem olika epoker som är mer tematiska än exakt kronologiska (dvs det handlar mer om de stora dragen än exakta årtal hit och dit).

Lägger upp mina stolpar här (hoppas de är någorlunda begripliga). Vore kul med synpunkter och frågor, jag återkommer också efter passet och berättar hur det gick.

Pionjärtiden (sent 1800-tal till kanske 1920-talet)

Demokratisk socialism. Reformismen, brottet med kommunismen, ," grundideologin"

Facklig-politisk samverkan. Fackföreningar bildade partiet som bildade LO

Folkrörelsepartiet. Utöver fack och parti även kooperation, bildningsförbund

Bildningstanken. Folkbildningen, studiecirkel, ABF, människosynen. Uppdatering: också kopplingen till nykterhetsrörelsen, "den skötsamme arbetaren".

30-talskrisen och folkhemmet (20-tal fram till kriget)

Arbetslinjen – aktiv politik för att bekämpa arbetslösheten. Stockholmsskolan, Wigforss, en svensk ”New Deal”

Saltsjbadsandan. Kollektivavtal och förhandlingar, ansvarstagande parter

Folkhemmet. ”Alla ska med”, istället för hård klassretorik

Efterkrigstiden, det starka samhället (50, 60-talet)

Välfärdsstaten växer fram. Rekordtillväxt årtiondena efter kriget – Sverige moderniseras.

Solidarisk lönepolitik och strukturomvandling - ”Trygghet i förändringen”

Internationalism och radikalisering (70-talet)

Olof Palme och kolonialismen. Ett nytt utrikespolitiskt engagemang, Vietnamn, tredje världen

Kris och kapitalismkritik. Löntagarfonder, LAS, MBL,

Uppdatering: Uppgörelse med hemmafruideal, sambeskattningens avskaffande 1972

Miljöfrågan. Kärnkraften, miljörörelsen, "Hasse och Tage"

Globalisering och en nyliberal världsordning (80- och 90-talen, även efter millenieskifte)

Mot Thatcher och Reagan – kamp för den nordiska modellen. Kombinera hög jämlikhet och hög tillväxt

Uppdatering: en ny världsordning, efter sovjetkommunismen, EU-frågan

Utbildning istället för låglönejobb. Utbyggnad av högskolan på 90-talet

Det gröna folkhemmet. Miljö är inte motsats till tillväxt, utan dess förutsättning

Och nu då..? (nu och framtid)

Här tänkte jag inleda en diskussion om vart partiet är på väg just nu. Fokus på jobben, klyftorna och framtidstron. Men ganska öppet och lyssnande.

Som sagt. Hör gärna av er med synpunkter (eller frågor, om något är helt obegripligt).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , och annat intressant



10 kommentarer:

  1. Det ser väl bra ut (som det brukar). Jag brukar börja lite tidigare, men då handlar det om pass som är riktade mot fackliga.

    Frågan är möjligen om det inte är väldigt mycket att försöka hinna med både historia och ideologi och framtid på ett pass?

    SvaraRadera
  2. Nej, jag ska ha ett ideologipass i egen ordning för samma gäng nästa vecka. Här blir mer fokus på praktiken - så kommer de lite djupare diskussionerna sedan.

    Så tanken är att det ska gå rätt fort ikväll. Mer som en sorts smakbitar. Får se om det lyckas...

    SvaraRadera
  3. Anna Ljungdell4:43 em

    När jag läste arbetarklasshistoria lyftes nykterhetsrörelsen fram som en viktig faktor i kampen för rösträtten. "Den skötsamme arbetaren" blev ett ideal - han som arbetade hårt, tog hand om sin familj och förkovrade sig (ABF, folkbibliotek) på sin fritid - istället för att supa bort lönen på kvällar och helger. En verklighet som tyvärr inte var allt för ovanlig - en hel del daglönearbetare och hamnschåare fick ju t o m betalt i alkohol på den tiden....

    SvaraRadera
  4. Tack Anna, jag tänkte ta upp det som kortast under "bildningstanken" ovan - det jag kallar "människosyn". Tycker att det är viktigt eftersom det visar att det inte finns någon motsats mellan "eget/individuellt ansvar" och "kollektiva lösningar" (som exempelvis folkrörelser).

    Tror dessutom att hela den där biten blir något vi fördjupar oss i lite mer under ideologipasset nästa vecka.

    SvaraRadera
  5. Det är lite svårt att veta hur du tänkt vad gäller om du tänker berätta den versionen som enbart handalr om arbetarrörelsens män eller om dina rubriker även berättar arbetarrörelsens kvinnors historia.
    Bra saker att ta upp kan ju exempelvis vara gift kvinnas rätt till arbete, svårigheten att få män att acceptera kvinnor som arbetskraft, hur kvinnors arbetskraftsdeltagande och välfärdsstaten hör ihop. Typ..

    SvaraRadera
  6. Daniel Pettersson5:22 em

    Ryska revolutionen, partisplittringen och det revolutionära arvet.

    Omröstningarna om EU och EMU, gräsrötterna mot partieliten.

    Pensions- och skattereformen när man ändå har ångan uppe ;-)

    Lycka till!

    SvaraRadera
  7. Ser vid en snabb genomläsning att av de fyra politiker jag nämner vid namn är 75 procent män - och den fjärde är hårdkokt högerpolitiker. Så det kanske inte är så bra...

    Annars tänkte jag försöka undvika så mycket "stora ledare namedropping" som möjligt, eftersom de tyvärr har tenderat att vara män. Tror att det kommer in ett "kvinnoperspektiv" i de flesta av punkterna ovan ganska naturligt: inte minst folkrörelsebiten och när det gäller välfärdsstatens utbyggnad (samt kopplingen till "den nordiska modellen").

    På nästa veckans ideologipass tänkte jag dock ta upp jämställdhets/feminismfrågan mer explicit. Det finns ju en historieskrivning som säger att (s) hade ett ensidigt klassperspektiv fram tills vi blev feminister någon gång nyligen. Jag tycker dock att det perspektivet reducerar både partiets historia och kvinnokampen på något sätt.

    Utgångspunkter för det här passet är alltså hur partiet format sin egen identitet genom åren (och inte så mycket sakpolitiska ställningstaganden och detaljer). Utifrån någon typ av feministiskt perspektiv; vilka "milstolpar" tycker du då att jag har missat? Eller är det snarare så att det feministiska perspektivet kvarstår till "och nu då"-delen?

    SvaraRadera
  8. Daniel: EU-frågan hade jag tänkt ta upp under "globliserings"-rubriken. Men du har rätt, den kanske borde skrivas ut.

    Resten tror jag nog täcks in. Ok, kanske inte skattereformen då..;-)

    SvaraRadera
  9. Feministisk milsten. Avskaffandet av sambeskattningen typ 1972.

    SvaraRadera
  10. Tack för synpunkterna. Det blev en bra diskussion igår kväll - tyckte åtminstone jag (vad deltagarna tyckte får man fråga dem om ;-). passet klarade sig också inom tidsramarna vilket jag annars var lite orolig för - och då var det ändå ett pratglatt gäng deltagare, som tur var.

    Efter era synpunkter här har jag uppdaterat ovan med tre grejer som jag berörde mer eller mindre djupgående: jag nämnde nykterhetsrörensen och kopplingen till bildningstanken, särbeskattningens avskaffande som en sorts "slutgiltig" (?) uppgörelse med hemmafruidealet och så slutligen EU-frågan under globaliseringen ovan.

    Återigen. tack för kloka synpunkter.

    SvaraRadera