Bästa första maj på länge

Jag pratade runt med rätt många där på Norra Bantorget i Stockholm och bilden var entydig. Det här var förmodligen det bästa förstamajfirandet på länge. Främst märktes det på två sätt. Det handlade om uppslutningen och om stämningen. Det var helt enkelt många som kom. Och de kom inte för att bua, utan för att uttala sitt stöd för arbetarrörelsen och dess idéer.

För det är ju ingen hemlighet att det var en trängd arbetarrörelse som samlades idag. Och faktum är att jag tror att det var en av huvudförklaringarna till att såpass många slöt upp. Jag tror många kände att just idag var det faktiskt viktigt att visa sitt stöd genom att delta i möten och demonstrationer. Därför sköt man på den där resan till landet eller valde bort den där ytterligare halvdagen i koloniträdgården. Vilket man kanske inte hade gjort i ett annat opinionsläge.

Personligen blev jag djupt berörd av detta. Och inte så lite imponerad. Det finns helt enkelt någon form av kollektiv styrka som man nästan fysiskt kunde känna i dagens demonstrationståg. Plötsligt var första maj vad det alltid borde ha varit, en politisk händelse som på något sätt spelar roll, där varje enskild individ som deltar faktiskt gör någon form av skillnad.

Jag har nu inga förhoppningar om mediebilden. När en av våra stora kvällstidningar inte har något problem med att använda rubriken "skandal" för att beskriva det faktum att det var så många som ville lyssna på Mona Sahlin att inte alla som ville fick plats säger det något om stämningsläget. Samma sak gäller det oproportionerligt stora utrymme ett fåtal obstruktörer från diverse mer eller mindre extrema organisationer får. Men det är egentligen inte det viktiga.

Det viktiga är att dagens första maj signalerar en sak mer än andra. Och det är kämpaglöd. Det är ju nästan så man känner sig hågad att citera Peter Wolodarski. Räkna inte ut Socialdemokraterna, skriver han. Och det är precis min känsla också efter den här dagen.

PS: Själv höll jag mitt tal inför ett 70-tal åhörare på ett soligt Vällingby torg. Jag pratade om jobben och om vikten av att lyfta fram människorna och våga vara samhällskritisk. Jag tror det gick rätt bra, fick åtminstone generande mycket varma reaktioner efteråt. Mest glädjande var dock alla de nya förmågor som har fått nya tunga roller i den lokala socialdemokratin i Hässelby-Vällingby och som fick chansen att presentera sig på mötet. DS

Mer förstamajläsning: DN (om Mona), DN (om Wanja), DN (Henrik Brors), SvD, SvD (om Wanja), SvD (om Mona), SvD (om nazister som störde). Några bloggare: Karin Berg, Magnus Ljungkvist (flera inlägg), Peter Andersson, Jonas Morian och Åsa Westlund. Dessutom har många fler kommenterar och refererat, såklart, några av dem återkommer jag säkert till.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, 1:a maj, första maj, Mona Sahlin, Wanja Lundby Wedin, socialdemokrati, arbetarrörelse och annat intressant