Orkar (s) lämna ja eller nej i EU-frågorna bakom sig?

Europafrågorna har inte varit något styrka för det socialdemokratiska partiet. Så mycket kan man nog säga, utan att behöva bli beskylld för att överdriva. Inte för att det finns olika åsikter i sig, utan för att det i alltför hög utsträckning kommit att cementeras ett ”ja” och ett ”nej”. Detta har sedan kommit till uttryck vid kongresser, i EU-parlamentsval och folkomröstningar.

Helena Markstedt lyfte detta i en mycket intressant intervju med Uppsalasossen Peter Gustavsson inför den socialdemokratiska extrakongressen (finns här och en av orsakerna till att det är så spännande är att Peter och Helena tillhör varsin gruppering i frågan inom s.) Och med anledning av torsdagskvällens fortsättning av Erik Fichtelius Perssondokumentär så misstänker jag att frågan kommer att få ny aktualitet.

För ikväll ska Persson ge sin syn på EMU-folkomröstningen. Och kritikern Leif Pagrotsky är redan ute i GP för att i förväg ge sitt perspektiv. Den gamla munkavledebatten i synnerhet och den dålig stämningen i partiet runt EMU-frågan i allmänhet kommer därför återigen att lyftas på dagordningen.

Och någonstans kan jag inte låta bli att tycka att detta kan vara bra. Det kanske är bra om vi får vädra luften, en gång för alla. Men sedan gäller det att gå vidare. Nästa stora prövning för detta blir parlamentsvalet 2009. Och klarar vi inte då att presentera en europapolitik som faktiskt på allvar lagt det gamla ja eller nej bakom oss, då är frågan om det inte är lika bra att lägga ner försöket.

Andra bloggar om: socialdemokrati, politik, . eu, emu, göran persson, leif pagrotsky, erik fichtelius och annat intressant