Breaking news från bloggosfären: socialdemokraten Joel Malmquist avslöjar i ett skarpsyn blogginlägg att nyliberale moderatbloggaren CLK Aqurettes argumentation läcker som ett såll. Vilka konsekvenser detta kommer att få är ännu okänt. Högt uppsatta bloggare som Sjölander pratat med menar att detta kan vara början på slutet för den nyliberala eran på nätet.
UPPDATERING: I en kommentar på Malmqvists blogg vägrar Aquerett erkänna sig besegrad. Istället går han till motattack. Enligt en högt uppsatt källa som vill vara anonym får det dock betraktas som ytterst osannolikt att Aquerettes argumentation håller. ”Han har ju aldrig haft rätt förr, så varför nu” säger källan till Sjölander. SLUT PÅ UPPDATERING.
Läs Malmqvist inlägg här
Andra bloggar om: politik, nyliberalism, bloggosfären, malmqvist, aqurette
Pingat på intressant.se
fredag, september 29, 2006
torsdag, september 28, 2006
Tack för alla 306 kryssen
Trots att jag inte bedrev tillstymmelsen till personvalskampanj var ni ändå 306 stycken som valde att kryssa för mitt enkla namn på landstingsvalsedeln i Stockholms sjätte krets. Det värmer, måste jag erkänna. Jag ska göra mitt bästa för att leva upp till ert förtroende genom att föra en så kraftfull (och kreativ) oppositionspolitik som möjligt.
Vi hade styrelsemöte igår kväll i den socialdemokratiska områdesförningen här ute i Hässelby-Vällingby (där jag är ordförande.) Förutom att vi hann föra en lång och ingående diskussion om valresultatet och vad vi gör nu sjösatte vi också tre olika projekt. Dels fick Erik Guiterez-Aranda i uppgift att samordna valutvärderingen lokalt. Erik är studentförbundare, partiföreningsaktiv och sitter i stadsdelsnämnden här ute. Jag tror att han kommer att kunna göra ett kanonjobb.
Dessutom drog vi också igång två ännu viktigare verksamheter. Sten Lundströmer (småföretagare, aktiv i Vällingbyföreningen och den som på egen hand lyckades värva hela femtio nya medlemmar i valrörelsen) fick i uppdrag att leda ett medlemsvärvningsprojekt som vi kallar ”100 nya”. Utöver det fick också vår eminente studieorganisatör Ulla Anjou i uppdrag att leda arbetet med ett projekt som vi kallar ”ny i partiet”. Det handlar om att på ett ännu bättre sätt än idag ta hand om nya medlemmar och se till att alla som vill får chansen att snabbt komma in i partiarbetet.
Vi ska lära oss av vad som varit, och satsa hårt på att stärka grundorganisationen och få in nytt blod. Sörj inte – organisera er, har det sagts. Precis vad vi gör i Hässelby-Vällingby.
Andra bloggar om: politik, socialdemokrati, hässelby, vällingby, personval, landstingspolitik
Pingat på intressant.se
Vi hade styrelsemöte igår kväll i den socialdemokratiska områdesförningen här ute i Hässelby-Vällingby (där jag är ordförande.) Förutom att vi hann föra en lång och ingående diskussion om valresultatet och vad vi gör nu sjösatte vi också tre olika projekt. Dels fick Erik Guiterez-Aranda i uppgift att samordna valutvärderingen lokalt. Erik är studentförbundare, partiföreningsaktiv och sitter i stadsdelsnämnden här ute. Jag tror att han kommer att kunna göra ett kanonjobb.
Dessutom drog vi också igång två ännu viktigare verksamheter. Sten Lundströmer (småföretagare, aktiv i Vällingbyföreningen och den som på egen hand lyckades värva hela femtio nya medlemmar i valrörelsen) fick i uppdrag att leda ett medlemsvärvningsprojekt som vi kallar ”100 nya”. Utöver det fick också vår eminente studieorganisatör Ulla Anjou i uppdrag att leda arbetet med ett projekt som vi kallar ”ny i partiet”. Det handlar om att på ett ännu bättre sätt än idag ta hand om nya medlemmar och se till att alla som vill får chansen att snabbt komma in i partiarbetet.
Vi ska lära oss av vad som varit, och satsa hårt på att stärka grundorganisationen och få in nytt blod. Sörj inte – organisera er, har det sagts. Precis vad vi gör i Hässelby-Vällingby.
Andra bloggar om: politik, socialdemokrati, hässelby, vällingby, personval, landstingspolitik
Pingat på intressant.se
tisdag, september 26, 2006
Staten och kapitalet och (nästan) alla tidningarna med
I och med det senaste valresultatet hamnar i stort sett all offentlig makt i Sverige i borgerliga händer. Dels den ekonomiska makten i näringslivet, men även ägandet av massmedia och nu också makten över statsapparaten.
I Sverige har vi traditionellt sett haft två alternativa maktcentrum som förhållit sig till varandra. Å ena sidan kapitalet, å andra sidan arbetarrörelsen. I och med det senaste valresultatet förskjuts balansen dem emellan kraftigt.
För arbetarrörelsen och vänstern i bred bemärkelse gäller det nu att hitta strategier som inte är beroende av hur den borgerliga regeringen väljer att agera. Det ligger nämligen något i kritiken att inte minst socialdemokratin i alltför hög utsträckning växt samman med och därmed även gjort sig beroende av statsapparaten. Den civila bas – själva rörelsen – som tidigare utgjort partiets hjärta har i mycket fått finna sig i att trängas tillbaka.
Altså; hård parlamentarisk kamp, men också ett fokus på att återuppbygga en rörelse utanför departement och kommunalfullmäktige. På ett organisatoriskt plan måste vi tillbaka till rötterna. I den eftervalsdebatt som nu börjat få styrfart tycker jag att detta är ett spår som inte får förbises.
Andra bloggar om: politiik, socialdemokrati, makt, demokrati, eftervalsanalys, folkrörelser
Pingat på intressant.se
I Sverige har vi traditionellt sett haft två alternativa maktcentrum som förhållit sig till varandra. Å ena sidan kapitalet, å andra sidan arbetarrörelsen. I och med det senaste valresultatet förskjuts balansen dem emellan kraftigt.
För arbetarrörelsen och vänstern i bred bemärkelse gäller det nu att hitta strategier som inte är beroende av hur den borgerliga regeringen väljer att agera. Det ligger nämligen något i kritiken att inte minst socialdemokratin i alltför hög utsträckning växt samman med och därmed även gjort sig beroende av statsapparaten. Den civila bas – själva rörelsen – som tidigare utgjort partiets hjärta har i mycket fått finna sig i att trängas tillbaka.
Altså; hård parlamentarisk kamp, men också ett fokus på att återuppbygga en rörelse utanför departement och kommunalfullmäktige. På ett organisatoriskt plan måste vi tillbaka till rötterna. I den eftervalsdebatt som nu börjat få styrfart tycker jag att detta är ett spår som inte får förbises.
Andra bloggar om: politiik, socialdemokrati, makt, demokrati, eftervalsanalys, folkrörelser
Pingat på intressant.se
måndag, september 25, 2006
Fakta: Lars Berge står för den bästa eftervalsanalysen, ever.
Dagens SvD innehöll flera publicistiska pärlor. Bland annat står Lars Berge för vad som måste vara den hittills bästa eftervalsanalysen. Hans slutsats är klockren: det är 90-talet vi ser återupprepas framför våra ögon. Läs bara slutklämmen;
”Jag läser någonstans att höstens mode är inspirerat av grunge. Första säsongen av Beverly Hills 90210 släpps på DVD i november. Bert Karlsson är precis överallt. Sverige har återigen röstat fram en borgerlig regering och ett flyktingsfientligt parti har skördat stora framgångar i valet.”
Precis som Lars Berge tillbringade jag också 90-talets första år i ett radhus, även om mitt låg i Råcksta utanför Stockholm och inte i Umeå. Och visst känner man igen sig. Skulle dock vilja tillfoga en skillnad; 90-talets nyliberala höger har med idag profilerats om till någon mer konservativ borgerlighet; det är mindre Wall street och mer öppet medelklassvurmande. Men grunddragen är utan tvekan desamma. Så läs Lars Berge, och håll med.
Och när du är klar med det kan jag rekommendera att du bläddrar över till dagens understreckare, om den ryske tonsättaren Sjostakovitj och hur hans verk tagits emot i Sverige ur ett politiskt/estetiskt perspektiv. Signerat Henrik Rosengren och klart läsvärt. Inte minst som det idag är hundra år sedan kompositören föddes.
Svenskan är verkligen så mycket bättre än DN. Trodde aldrig jag skulle säga det, men så är det.
(jag hittar inte någon av texterna på nätet just nu, men uppdaterar så fort de lagts upp)
Andra bloggar om: politik, svd, eftervalsanalys, kultur
pingat på intressant.se
”Jag läser någonstans att höstens mode är inspirerat av grunge. Första säsongen av Beverly Hills 90210 släpps på DVD i november. Bert Karlsson är precis överallt. Sverige har återigen röstat fram en borgerlig regering och ett flyktingsfientligt parti har skördat stora framgångar i valet.”
Precis som Lars Berge tillbringade jag också 90-talets första år i ett radhus, även om mitt låg i Råcksta utanför Stockholm och inte i Umeå. Och visst känner man igen sig. Skulle dock vilja tillfoga en skillnad; 90-talets nyliberala höger har med idag profilerats om till någon mer konservativ borgerlighet; det är mindre Wall street och mer öppet medelklassvurmande. Men grunddragen är utan tvekan desamma. Så läs Lars Berge, och håll med.
Och när du är klar med det kan jag rekommendera att du bläddrar över till dagens understreckare, om den ryske tonsättaren Sjostakovitj och hur hans verk tagits emot i Sverige ur ett politiskt/estetiskt perspektiv. Signerat Henrik Rosengren och klart läsvärt. Inte minst som det idag är hundra år sedan kompositören föddes.
Svenskan är verkligen så mycket bättre än DN. Trodde aldrig jag skulle säga det, men så är det.
(jag hittar inte någon av texterna på nätet just nu, men uppdaterar så fort de lagts upp)
Andra bloggar om: politik, svd, eftervalsanalys, kultur
pingat på intressant.se
torsdag, september 21, 2006
Nu krävs snabba besked om trängselskatten
Det borde vara enkelt. Å ena sidan ett dokumenterar lyckat försök, intäkter som ger både mer kollektivtrafik och underlättar för framtida väginvesteringar samt en folkomröstning som gav ett tydligt ja. Å andra sidan ett antal kommunala opinionsundersökningar samt ett politiskt betingat motstånd mot en lösning som i praktiken visade sig fungera. Men ändå tycks det vara väldigt svårt för den tillträdande regeringen att sätta ner foten.
Att ett nej till trängeselskatt innebär minskade resurser till kollektivtrafiken och att minskade resurser också får konsekvenser för driften slås idag upp som en nyhet i tidningarna. Man kan raljera över detta, men frågan är lite för allvarlig för det. Dels handlar det naturligtvis om hundratals anställda på den tilläggstrafik som betalats med trängselskattepengar, dels handlar det om de tusentals resenärer som nyttjat denna trafik.
Den nya regeringen finns ännu inte. Det borde inte förhindra de fyra borgerliga partierna från att ge ett klart och tydligt besked; folkomröstningen ska följas, trängselskatten ska återinföras och tilläggstrafiken blir kvar. Allt annat vore både ett demokratiskt och ett politiskt fiasko. Och en sådan dålig start önskar inte ens jag den tillträdande borgerliga regeringen.
Läs mer i Svenska Dagbladet här
Andra bloggar om: politik, trängselskatt, stockholm, demokrati
Pingat på intressant.se
Att ett nej till trängeselskatt innebär minskade resurser till kollektivtrafiken och att minskade resurser också får konsekvenser för driften slås idag upp som en nyhet i tidningarna. Man kan raljera över detta, men frågan är lite för allvarlig för det. Dels handlar det naturligtvis om hundratals anställda på den tilläggstrafik som betalats med trängselskattepengar, dels handlar det om de tusentals resenärer som nyttjat denna trafik.
Den nya regeringen finns ännu inte. Det borde inte förhindra de fyra borgerliga partierna från att ge ett klart och tydligt besked; folkomröstningen ska följas, trängselskatten ska återinföras och tilläggstrafiken blir kvar. Allt annat vore både ett demokratiskt och ett politiskt fiasko. Och en sådan dålig start önskar inte ens jag den tillträdande borgerliga regeringen.
Läs mer i Svenska Dagbladet här
Andra bloggar om: politik, trängselskatt, stockholm, demokrati
Pingat på intressant.se
tisdag, september 19, 2006
Från sorg till kreativ ilska
Någon – jag tror kanske det var Greider – uppmanade för några år sedan arbetarrörelsen att manifestera mer av analytiskt raseri. Jag gillade begreppet, och jag gillade ansatsen. När nu det senaste valresultatet så sakteliga börjar sjunka in märker jag att det som först var sorg och tomhet hos mig börjar omvandlas till något annat. Jag kallar det för en kreativ ilska.
Den samlade arbetarrörelsen måste göra två saker. Vi måste ödmjukt göra vår egen hemläxa. Och vi måste stå upp för de hundratusentals människor som trots allt röstade på oss, och bedriva en benhård oppositionspolitik där vi tar strid för varje millimeter rättvisa. Dessa två saker måste vi förmå att göra samtidigt.
Den socialdemokratiska eftervalsdebatten har nu börjat få ordentlig styrfart, inte minst på nätet. Jag tycker det är bra. Det är en omprövningens och självrannsakans tid. Och samtidigt är det många som i denna stund söker sig till partiet. Det behövs. Kombinationen av ödmjuk omprövning och mycket nytt blod bådar gott för framtiden.
Och så lite kreativ ilska, då. Sörj inte – organisera er, som slagordet ljuder på nätet för stunden.
Andra bloggar om: socialdemokrati, eftervalsanalys
Pingat på intressant.se
Den samlade arbetarrörelsen måste göra två saker. Vi måste ödmjukt göra vår egen hemläxa. Och vi måste stå upp för de hundratusentals människor som trots allt röstade på oss, och bedriva en benhård oppositionspolitik där vi tar strid för varje millimeter rättvisa. Dessa två saker måste vi förmå att göra samtidigt.
Den socialdemokratiska eftervalsdebatten har nu börjat få ordentlig styrfart, inte minst på nätet. Jag tycker det är bra. Det är en omprövningens och självrannsakans tid. Och samtidigt är det många som i denna stund söker sig till partiet. Det behövs. Kombinationen av ödmjuk omprövning och mycket nytt blod bådar gott för framtiden.
Och så lite kreativ ilska, då. Sörj inte – organisera er, som slagordet ljuder på nätet för stunden.
Andra bloggar om: socialdemokrati, eftervalsanalys
Pingat på intressant.se
måndag, september 18, 2006
Vilken roll kommer bloggosfären att spela för eftervalsdiskussionen?
Valet är över, och resultatet entydigt. För oss socialdemokrater handlar det nu om att ödmjukt analysera valresultatet och dra de nödvändiga slutsatserna. En sak vet vi redan; Göran Persson avgår och redan till våren får vi en ny partiledning.
Frågan är; kommer bloggosfären att kunna spela någon roll i en sådan ödmjuk omprövning? Jag tror och hoppas det. I denna nya offentlighet borde det finnas utrymme för en del samtal och diskussioner som annars hade varit svårt att föra.
Sedan ska vi inte tro att all diskussion ska föras på nätet. De viktigaste samtalen kommer att föras ute i partiföreningar, på arbetsplatser och runt omkring i Sverige. Men bloggosfären skulle mycket väl kunna komma att bli ett nog så viktigt komplement.
PS; i min valkrets behöll vi vad det verkar alla de fyra landstingsmandat vi haft sedan tidigare. Så vad det verkar behåller jag min plats i landstingsfullmäktige. Dock kommer jag att få agera i opposition. En nog så viktig uppgift; nu får vi se hur mycket allvar det egentligen var med de där ”nya” moderaterna. DS
Andra bloggar om: val06, eftervalsdebatt, bloggosfären, politik
Pingat på intressant.se
Frågan är; kommer bloggosfären att kunna spela någon roll i en sådan ödmjuk omprövning? Jag tror och hoppas det. I denna nya offentlighet borde det finnas utrymme för en del samtal och diskussioner som annars hade varit svårt att föra.
Sedan ska vi inte tro att all diskussion ska föras på nätet. De viktigaste samtalen kommer att föras ute i partiföreningar, på arbetsplatser och runt omkring i Sverige. Men bloggosfären skulle mycket väl kunna komma att bli ett nog så viktigt komplement.
PS; i min valkrets behöll vi vad det verkar alla de fyra landstingsmandat vi haft sedan tidigare. Så vad det verkar behåller jag min plats i landstingsfullmäktige. Dock kommer jag att få agera i opposition. En nog så viktig uppgift; nu får vi se hur mycket allvar det egentligen var med de där ”nya” moderaterna. DS
Andra bloggar om: val06, eftervalsdebatt, bloggosfären, politik
Pingat på intressant.se
lördag, september 16, 2006
Så tycker jag personligen att du ska rösta imorgon
Till dig som råkar läsa detta
Jag fick rösta första gången 1994. Då röstade jag på socialdemokraterna. Samma sak gjorde jag 1998 och 2002. Samma sak tänker jag göra imorgon. Jag tänkte passa på att här på några rader förklara varför, och varför jag tycker du ska göra samma sak.
Självklart har jag haft mina egna motiv och argument till varför jag har röstat som jag gjort. 1994 var det mycket ilska hos en då 20-årig ung man över regeringen Bildt, över misslyckandet med jobben, ekonomin, klassklyftorna. 1998 var tufft, men jag var ändå övertygad om att Sverige var på rätt väg. 2002 visade det sig att jag hade haft rätt.
För så är det. Sverige förändras. Dagens samhälle är inte samma samhälle som 1921, eller 1968 eller ens 2002. Socialdemokratin förändras i takt med detta. Gamla problem löses och nya tar vid. Och nya problem kräver nya lösningar.
Morgondagens stora utmaningar är flera. Det handlar om att lösa frågan om jobben. Det handlar om miljön, och det handlar om välfärden. För några år sedan var det stora problemet istället tillväxten, det fanns inga resurser att fördela. Innan dess inflationen och statsskulden. Världen förändras, till viss del beroende av till viss del oberoende av politiska beslut.
Vad har varit det bästa med de gångna tolv årens socialdemokratiska regeringar? Utbyggnaden av högskolan, såklart. Saneringen av den svenska ekonomin. Förbättringar av välfärden, framförallt riktat mot barnfamiljer med exempelvis maxtaxa i förskolan. Miljöpolitiken och biståndet. Det är saker jag känner mig nöjd med, saker som gett mig valuta för min röst om jag uttrycker mig så.
Vad förväntar jag mig av framtiden? Jag förväntar mig ytterligare satsningar på barnen, framförallt de som har det allra svårast. Ett av valrörelsens viktigaste utspel, tyvärr alldeles för lite uppmärksammat, handlar om just detta. Jag har skrivit mer om det här.
Jag förväntar mig även andra välfärdssatsningar. En tandvårdsreform. Satsningar på de äldre – att samma kraft läggs på denna grupp som tidigare på barnfamiljerna. Bostadsbyggande, bibehållen enhetstaxa i SL-trafiken, fler närakuter i sjukvården.
Och jag förväntar mig en kraftfull politik för jobben. Dels att det ska bli fler jobb, men också att villkoren för de jobb som finns ska förbättras. Fältet spänner från den övergripande ekonomiska politiken, till näringspolitiken (jag tror det är väldigt bra att satsa strategiskt på exempelvis besöksnäring och milljöteknik) till arbetsrätten och krav på kollektivavtal.
Här finns också de riktigt stora ideologiska skillnaderna i svensk politik, och jag förväntar mig att svensk socialdemokrati kommer att ge borgerligheten fel när de hävdar att vi måste försämra i a-kassan för att jobben ska kunna komma.
Till skillnad från 1994 står jag själv i årets val på valbar plats, till Stockholms läns landstingsfullmäktige. Det innebär att min roll inte bara blir att rösta, utan att jag också tar på mig ansvaret att se till att göra verklighet av löften och ambitioner efter valet. Men imorgon söndag är jag inte främst kandidat. Imorgon är jag väljare. Varken mer eller mindre än alla andra. Och jag kommer att rösta efter min egen övertygelse.
Det hoppas jag du också gör. Och jag hoppas du röstar (s). Vi ses i vallokalen.
/Johan
Andra bloggar om: val06, politik, socialdemokrati, rösta
Pingat på intressant.se
Jag fick rösta första gången 1994. Då röstade jag på socialdemokraterna. Samma sak gjorde jag 1998 och 2002. Samma sak tänker jag göra imorgon. Jag tänkte passa på att här på några rader förklara varför, och varför jag tycker du ska göra samma sak.
Självklart har jag haft mina egna motiv och argument till varför jag har röstat som jag gjort. 1994 var det mycket ilska hos en då 20-årig ung man över regeringen Bildt, över misslyckandet med jobben, ekonomin, klassklyftorna. 1998 var tufft, men jag var ändå övertygad om att Sverige var på rätt väg. 2002 visade det sig att jag hade haft rätt.
För så är det. Sverige förändras. Dagens samhälle är inte samma samhälle som 1921, eller 1968 eller ens 2002. Socialdemokratin förändras i takt med detta. Gamla problem löses och nya tar vid. Och nya problem kräver nya lösningar.
Morgondagens stora utmaningar är flera. Det handlar om att lösa frågan om jobben. Det handlar om miljön, och det handlar om välfärden. För några år sedan var det stora problemet istället tillväxten, det fanns inga resurser att fördela. Innan dess inflationen och statsskulden. Världen förändras, till viss del beroende av till viss del oberoende av politiska beslut.
Vad har varit det bästa med de gångna tolv årens socialdemokratiska regeringar? Utbyggnaden av högskolan, såklart. Saneringen av den svenska ekonomin. Förbättringar av välfärden, framförallt riktat mot barnfamiljer med exempelvis maxtaxa i förskolan. Miljöpolitiken och biståndet. Det är saker jag känner mig nöjd med, saker som gett mig valuta för min röst om jag uttrycker mig så.
Vad förväntar jag mig av framtiden? Jag förväntar mig ytterligare satsningar på barnen, framförallt de som har det allra svårast. Ett av valrörelsens viktigaste utspel, tyvärr alldeles för lite uppmärksammat, handlar om just detta. Jag har skrivit mer om det här.
Jag förväntar mig även andra välfärdssatsningar. En tandvårdsreform. Satsningar på de äldre – att samma kraft läggs på denna grupp som tidigare på barnfamiljerna. Bostadsbyggande, bibehållen enhetstaxa i SL-trafiken, fler närakuter i sjukvården.
Och jag förväntar mig en kraftfull politik för jobben. Dels att det ska bli fler jobb, men också att villkoren för de jobb som finns ska förbättras. Fältet spänner från den övergripande ekonomiska politiken, till näringspolitiken (jag tror det är väldigt bra att satsa strategiskt på exempelvis besöksnäring och milljöteknik) till arbetsrätten och krav på kollektivavtal.
Här finns också de riktigt stora ideologiska skillnaderna i svensk politik, och jag förväntar mig att svensk socialdemokrati kommer att ge borgerligheten fel när de hävdar att vi måste försämra i a-kassan för att jobben ska kunna komma.
Till skillnad från 1994 står jag själv i årets val på valbar plats, till Stockholms läns landstingsfullmäktige. Det innebär att min roll inte bara blir att rösta, utan att jag också tar på mig ansvaret att se till att göra verklighet av löften och ambitioner efter valet. Men imorgon söndag är jag inte främst kandidat. Imorgon är jag väljare. Varken mer eller mindre än alla andra. Och jag kommer att rösta efter min egen övertygelse.
Det hoppas jag du också gör. Och jag hoppas du röstar (s). Vi ses i vallokalen.
/Johan
Andra bloggar om: val06, politik, socialdemokrati, rösta
Pingat på intressant.se
fredag, september 15, 2006
Göran Perssons avslutningsanförande var det bästa jag har hört.
Ibland känner man att man är med om historiska saker. När Göran Persson ikväll efter en lång och stundtals strulig debatt lutar sig fram och tittar in i tevekameran för sitt avslutningsanförande var ett sådant tillfälle. Framtidsinriktat, visionärt, ideologiskt tydligt med skarp kontrast mot höger – kärnan av svensk socialdemokrati sammanfattad i några korta meningar.
Det är så det ska vara. Vi kan minska arbetslösheten utan att klyftorna behöver öka. Vi ska sträcka ut en hand, både i världen, i Sverige och till framtiden. Sverige behöver en socialdemokratisk regering – igen.
Höj er bortom käbblet. Politik handlar om framtiden, om verkliga människor. Göran Persson lyckades, i de allra sista skälvande minuterna, föra in en gnutta av detta även i svensk valrörelse.
Jag vet inte om det kommer att vinna valet. Men det var ett stycke politisk historia. Ikväll somnar jag som stolt socialdemokrat.
Andra bloggar om: politik, partiledardebatt, persson, val06
pingat på intressant.se
Ärligt, Wetterstrand var grym
Kvällens partiledardebatt var väl sisådär. Några bra replikskiften, några klargöranden, men inga riktiga höjdpunkter. Förutom en sak. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand var faktiskt helt fenomenal. Inte minst när hon befann sig på hemmaplan och fick prata miljöpolitik. Och jo, jag tycker att både Göran P och Lars Ohly klarade sig med den äran också. Men deras insatser skulle jag snarare kategorisera som stabila. Wetterstrand däremot, hon flög ikväll. Lysande.
En annan reflektion – var det någon som hörde Fredrik Reinfeldt säga något om den egna politiken? Jag kan ha missat, men i vartenda inlägg jag hörde ägnade han all tid åt att attackera andra sidan. När han inte hade fullt upp med att förneka saker han sagt i radio tidigare, dvs…
Nåväl. Imorgon gäller det igen. Slutdebatt, på riktigt. Spännande.
Andra bloggar om: partiledardebatt, val06, politik
intressant
En annan reflektion – var det någon som hörde Fredrik Reinfeldt säga något om den egna politiken? Jag kan ha missat, men i vartenda inlägg jag hörde ägnade han all tid åt att attackera andra sidan. När han inte hade fullt upp med att förneka saker han sagt i radio tidigare, dvs…
Nåväl. Imorgon gäller det igen. Slutdebatt, på riktigt. Spännande.
Andra bloggar om: partiledardebatt, val06, politik
intressant
onsdag, september 13, 2006
Om fem dagar ska jag sitta på balkongen och läsa poesi
Intensiv slutspurt. Valrörelsen är snart över. Temperaturen höjs ytterligare. Varje väljare är avgörande. Sveriges framtid. Hela paketet. Landet sjuder av aktiviteter. Utfrågningar och debatter varje kväll. Morgontunnelbanans gratistidningar känns nästan lite löjliga – så överbelamrade med politisk propaganda som de är.
Stämningen är hoppfull men nervös. Motståndaren börjar få panik – det märks. Angriper oss för att ljuga när det gäller akutsjukhusen och pensionärsskatten. Korkat, korkat, man ska aldrig förneka vad som är enkelt att kolla upp. Själva kör vi upp enhetstaxan på affischerna. Bra politik – tydlig kontrast och en fråga som går hem i valstugorna. Fokus på värderingarna. Vilket Sverige vill du ha? Det är allvar nu.
Valet avgörs inte under de nästkommande dagarna. Grunden har lagts lång tidigare. Men nu gäller det de där sista procentenheterna. De sista människorna, de som står och väger. Funderar fram och tillbaka. Människor som ser bra och dåliga saker med alla partier. Människor som inte vet vad de ska våga tro på.
Ett jättelikt demokratiskt samtal. På ett sätt fullständigt vansinnigt. På ett sätt väldigt vackert. Demokrati in action. På gott och ont.
Om fem dagar ska jag sitta på balkongen och läsa poesi. Långsamt, långsamt smaka på varje ord i Mohamed Omars fantastiska ”Tregångare”. Låta mig fångas upp av Ida Lindes ”Maskinflickans testamente”. Dricka en kopp the och titta ut över Mälaren. Sitta med ett anteckningsblock i knät, låta pennan vandra fritt över sidorna.
Sedan börjar nästa mandatperiod. Jag hoppas att det bli en period där vi kan få möjligheten att fortsätta göra Sverige mer rättvist. Jag hoppas det blir en period av optimism och framtidstro, inte av tillbakarullade välfärdsambitioner. Jag hoppas det blir en tydlig vänsterseger på söndag.
Men först är det slutspurt. Helt jävla galet. Nu gäller det.
Andra bloggar om: politik, val06, valrörelse, poesi, framtiden
Pingat på intressant.se
Stämningen är hoppfull men nervös. Motståndaren börjar få panik – det märks. Angriper oss för att ljuga när det gäller akutsjukhusen och pensionärsskatten. Korkat, korkat, man ska aldrig förneka vad som är enkelt att kolla upp. Själva kör vi upp enhetstaxan på affischerna. Bra politik – tydlig kontrast och en fråga som går hem i valstugorna. Fokus på värderingarna. Vilket Sverige vill du ha? Det är allvar nu.
Valet avgörs inte under de nästkommande dagarna. Grunden har lagts lång tidigare. Men nu gäller det de där sista procentenheterna. De sista människorna, de som står och väger. Funderar fram och tillbaka. Människor som ser bra och dåliga saker med alla partier. Människor som inte vet vad de ska våga tro på.
Ett jättelikt demokratiskt samtal. På ett sätt fullständigt vansinnigt. På ett sätt väldigt vackert. Demokrati in action. På gott och ont.
Om fem dagar ska jag sitta på balkongen och läsa poesi. Långsamt, långsamt smaka på varje ord i Mohamed Omars fantastiska ”Tregångare”. Låta mig fångas upp av Ida Lindes ”Maskinflickans testamente”. Dricka en kopp the och titta ut över Mälaren. Sitta med ett anteckningsblock i knät, låta pennan vandra fritt över sidorna.
Sedan börjar nästa mandatperiod. Jag hoppas att det bli en period där vi kan få möjligheten att fortsätta göra Sverige mer rättvist. Jag hoppas det blir en period av optimism och framtidstro, inte av tillbakarullade välfärdsambitioner. Jag hoppas det blir en tydlig vänsterseger på söndag.
Men först är det slutspurt. Helt jävla galet. Nu gäller det.
Andra bloggar om: politik, val06, valrörelse, poesi, framtiden
Pingat på intressant.se
tisdag, september 12, 2006
Är ok för Reinfeldt att ljuga, eftersom folk inte skulle förstå sanningen?
Per Hagwall, moderat landstingskandidat här i Stockholm, har lämnat en intressant kommentar på min blogg. Han menar att Reinfeldt måste mörka att moderaterna vill privatisera akutsjukhusen, eftersom folk inte förstår hur bra en sådan politik egentligen är.
Så här skriver Hagwall: ”Du vet mycket väl varför Reinfeldt säger som han gör. Det [om moderaterna vill privatisera akutsjukhusen, min anm] är en ledande fråga. Den socialdemokratiska agitationen har i årtionden hamrat in att 'privatisering' är detsamma som privat finansiering, vilket naturligtvis är en ren lögn. Men att bemöta decennier av desinformation i ett tresekunders svar är inte görligt.”
Till att börja med kan man konstatera att Hagwall antagligen har fel i sak. De flesta av oss är rätt vana vid att det finns privata alternativ, och förstår vad det innebär både på gott och på ont. Trots det vill vi inte privatisera (driften av) akutsjukhusen. Men det är egentligen en bisak.
För den viktiga frågan är denna. Om man har svårt att förklara sin egen politik, är det då ok att ljuga om den för att slippa undan bekymren? Jag tycker naturligtvis inte det. Jag tror också att moderatledarens retorik kan skapa enorma problem för honom framöver, inte minst om olyckan är framme och han faktiskt vinner valet.
Säg som du tycker, och ta fajten istället. Det är åtminstone min hållning. Och kan man inte förklara hur bra ens egen politik är, då kanske man borde fundera över vad det kan tänkas bero på. Det är ju inte nödvändigtvis folket det är fel på…
Läs min postning och ursprungskommentaren här.
Andra bloggar om: politik, sjukvård, val06, reinfeldt
pingat på intressant.se
Så här skriver Hagwall: ”Du vet mycket väl varför Reinfeldt säger som han gör. Det [om moderaterna vill privatisera akutsjukhusen, min anm] är en ledande fråga. Den socialdemokratiska agitationen har i årtionden hamrat in att 'privatisering' är detsamma som privat finansiering, vilket naturligtvis är en ren lögn. Men att bemöta decennier av desinformation i ett tresekunders svar är inte görligt.”
Till att börja med kan man konstatera att Hagwall antagligen har fel i sak. De flesta av oss är rätt vana vid att det finns privata alternativ, och förstår vad det innebär både på gott och på ont. Trots det vill vi inte privatisera (driften av) akutsjukhusen. Men det är egentligen en bisak.
För den viktiga frågan är denna. Om man har svårt att förklara sin egen politik, är det då ok att ljuga om den för att slippa undan bekymren? Jag tycker naturligtvis inte det. Jag tror också att moderatledarens retorik kan skapa enorma problem för honom framöver, inte minst om olyckan är framme och han faktiskt vinner valet.
Säg som du tycker, och ta fajten istället. Det är åtminstone min hållning. Och kan man inte förklara hur bra ens egen politik är, då kanske man borde fundera över vad det kan tänkas bero på. Det är ju inte nödvändigtvis folket det är fel på…
Läs min postning och ursprungskommentaren här.
Andra bloggar om: politik, sjukvård, val06, reinfeldt
pingat på intressant.se
måndag, september 11, 2006
Reinfeldt och akutsjukhusen (igen)
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt förnekade återigen i gårdagens debatt att moderaterna vill privatisera de stora akutsjukhusen. Och sedan struntade han i att svara på frågan från Göran Persson om han då inte skulle kunna tänka sig att släppa kravet på att avskaffa den så kallade ”stopplagen”. Orsaken är enkel – på landstingsnivå runt om i landet förbereder just nu moderata landstingpolitiker omfattande privatiseringar av hela eller delar av akutsjukhusen. Och då måste stopplagen väck.
I Stockholm är det uppenbart. Allt ska ut på marknaden. Men även runt om i landet återkommer samma krav. Ett antal socialdemokratiska landstingsråd kommenterar det faktiska läget här. En intressant läsning för Reinfeldt, månne.
Jag har fått kommentarer på min blogg som har försvarat Reinfeldt med att det faktiskt vore bra att privatisera akutsjukhusen. Och det kan man ju tycka. Jag gör det inte. Jag tycker det är centralt att den typen av grundläggande infrastruktur på precis samma sätt som i exempelvis Kanada behålls i det allmännas ägo. Jag tror att jag har många med mig.
Men det Reinfeldt gör är inte att han försvarar den moderata politiken på området. Han förnekar den. Det borde få en och annan att fundera. Vad mer är det moderatledaren inte vill berätta?
UPPDATERING: en vaken läsare av denna blogg har uppmärksammat mig på att Kanada var ett dåligt val exempel. Och det var det, Kanada har visserligen lagar mot sk gräddfiler, men det jag trodde var ett nationellt förbud mot vinstdrivande företag att driva akutsjukhus var upp till delstaterna att besluta. Läsa mer kan ni göra här. Så glöm Kanada, som killarna i South Park skulle uttryckt saken. SLUT PÅ UPPDATERING.
Andra bloggar om: politik, val06, reinfeldt, sjukvård, privatiseringar
pingat på intressant.se
I Stockholm är det uppenbart. Allt ska ut på marknaden. Men även runt om i landet återkommer samma krav. Ett antal socialdemokratiska landstingsråd kommenterar det faktiska läget här. En intressant läsning för Reinfeldt, månne.
Jag har fått kommentarer på min blogg som har försvarat Reinfeldt med att det faktiskt vore bra att privatisera akutsjukhusen. Och det kan man ju tycka. Jag gör det inte. Jag tycker det är centralt att den typen av grundläggande infrastruktur på precis samma sätt som i exempelvis Kanada behålls i det allmännas ägo. Jag tror att jag har många med mig.
Men det Reinfeldt gör är inte att han försvarar den moderata politiken på området. Han förnekar den. Det borde få en och annan att fundera. Vad mer är det moderatledaren inte vill berätta?
UPPDATERING: en vaken läsare av denna blogg har uppmärksammat mig på att Kanada var ett dåligt val exempel. Och det var det, Kanada har visserligen lagar mot sk gräddfiler, men det jag trodde var ett nationellt förbud mot vinstdrivande företag att driva akutsjukhus var upp till delstaterna att besluta. Läsa mer kan ni göra här. Så glöm Kanada, som killarna i South Park skulle uttryckt saken. SLUT PÅ UPPDATERING.
Andra bloggar om: politik, val06, reinfeldt, sjukvård, privatiseringar
pingat på intressant.se
söndag, september 10, 2006
Fan vad skönt
Det är lite märkligt, men jag var nog mest nervös. Vilket oerhört ansvar som ligger på Göran Perssons axlar. Visst är vi många som är med och bygger valrörelsen, men utan att huvudkommunikatörern är på topp riskerar allt vårt arbete att bli förgäves.
Men han gjorde det. Göran Persson tog hem kvällens duell mot moderatledaren Fredrik Reinfeldt (som visserligen var ovanligt blek.)
Framförallt tycker jag att Persson lyckades punktera den eviga visan om att (s) saknar jobbpolitik. Det är oerhört viktigt inför nästa helg. Dessutom fick han visa sin allra bästa sida när han engagerat fick redogöra för konkreta, praktiska förslag socialdemokraterna har för att ytterligare minska klyftorna i Sverige.
Detta var bra. Jag är lycklig. Förutsättningarna för de närmsta fyra åren ser plötsligt betydligt ljusare ut.
Andra bloggar om: partiledardebatt, persson, reinfeldt, politik, val06
pingat på intressant.se
Men han gjorde det. Göran Persson tog hem kvällens duell mot moderatledaren Fredrik Reinfeldt (som visserligen var ovanligt blek.)
Framförallt tycker jag att Persson lyckades punktera den eviga visan om att (s) saknar jobbpolitik. Det är oerhört viktigt inför nästa helg. Dessutom fick han visa sin allra bästa sida när han engagerat fick redogöra för konkreta, praktiska förslag socialdemokraterna har för att ytterligare minska klyftorna i Sverige.
Detta var bra. Jag är lycklig. Förutsättningarna för de närmsta fyra åren ser plötsligt betydligt ljusare ut.
Andra bloggar om: partiledardebatt, persson, reinfeldt, politik, val06
pingat på intressant.se
Billström vann förmatchen. Nu gäller det tungviktstiteln.
Har precis sett Annika Billström mot Kristina Axén-Ohlin i den traditionella Vasaparksduellen. Lite för mycket fotbollsmatch för min smak, säkert var det roligare för de som var där och inte som undertecknad tvingades följa det hela på teve. Och jag kan konstatera att en väldigt stor skillnad mellan de två damerna blev oerhört tydlig – Annika Billström försöker i alla fall vara seriös.
Frågorna var annars de vanliga. Bostadsbyggandet, utförsäljningar, moderata skattesänkningar, omsorgen och skolan. Lite synd att Annika inte tillräckligt bra fick fram dels att det går bättre för Stockholms elever i kärnämnena än när Axén-Ohlin lämnade över, samt att vi faktiskt bygger en väldig massa bostadsrätter (vi är alltså inte emot bostadsrätter, vi är för att det ska finnas kvar hyresrätter överallt.)
Axén-Ohlin återupprepade också sitt ”all time low” rekord i politisk retorik när hon körde vidare på att våldtäkterna fyrdubblats (eller vad det nu är) sedan socialdemokraterna fick makten i stadshuset. Snälla… bespara oss från sådant i framtiden.
Nu är det dags för rikspolitik. Persson vs Reinfeldt. Snart på en teve nära dig.
Andra bloggar om: politik, val06, stockholm, vasaparksduellen, billström, axenohlin
Pingat på intressant.se
Frågorna var annars de vanliga. Bostadsbyggandet, utförsäljningar, moderata skattesänkningar, omsorgen och skolan. Lite synd att Annika inte tillräckligt bra fick fram dels att det går bättre för Stockholms elever i kärnämnena än när Axén-Ohlin lämnade över, samt att vi faktiskt bygger en väldig massa bostadsrätter (vi är alltså inte emot bostadsrätter, vi är för att det ska finnas kvar hyresrätter överallt.)
Axén-Ohlin återupprepade också sitt ”all time low” rekord i politisk retorik när hon körde vidare på att våldtäkterna fyrdubblats (eller vad det nu är) sedan socialdemokraterna fick makten i stadshuset. Snälla… bespara oss från sådant i framtiden.
Nu är det dags för rikspolitik. Persson vs Reinfeldt. Snart på en teve nära dig.
Andra bloggar om: politik, val06, stockholm, vasaparksduellen, billström, axenohlin
Pingat på intressant.se
Billström lägger grund för val(s)eger
När Annika Billström idag presenterar socialdemokraterna i Stockholms program för hur vi under de närmsta åren ska kunna bryta segregationen och göra Stockholm till en jämlik stad gör hon två saker. För det första sätter hon dagordningen för kvällens tungviktsmöte med modertledaren Kristina Axén-Ohlin. Och för det andra presenterar hon ett stycke riktigt kraftfull politik som kommer både engagera valarbete och mobilisera väljare.
Det viktiga i dagens utspel är perspektivet. Vi har alla – från vänster till höger – fastnat i ett ”vi och dom” tänkande. Särlösningar och etniska förklaringsmodeller har fått dominera integrationsdebatten. Nu måste vi bort från detta. Istället krävs det kraftfulla generella satsningar.
Det handlar om att rusta upp förortsmiljöer. Det handlar om välfärd. Och det handlar framförallt om jobben. Här presenteras ett starkt program av Annika. Här kan vi göra mycket om vi får möjlighet i valet om en vecka.
Annika presenterar satsningen på DN-debatt. Det hittar du här.
Andra bloggar om: politik, val06, stockholm, integration, förorter
Pingat på intressant.se
Det viktiga i dagens utspel är perspektivet. Vi har alla – från vänster till höger – fastnat i ett ”vi och dom” tänkande. Särlösningar och etniska förklaringsmodeller har fått dominera integrationsdebatten. Nu måste vi bort från detta. Istället krävs det kraftfulla generella satsningar.
Det handlar om att rusta upp förortsmiljöer. Det handlar om välfärd. Och det handlar framförallt om jobben. Här presenteras ett starkt program av Annika. Här kan vi göra mycket om vi får möjlighet i valet om en vecka.
Annika presenterar satsningen på DN-debatt. Det hittar du här.
Andra bloggar om: politik, val06, stockholm, integration, förorter
Pingat på intressant.se
lördag, september 09, 2006
Nu måste väl konspirationsteorierna ändå få ett slut
Ända sedan det avslöjades att socialdemokraterna under lång tid blivit utsatta för ett omfattande dataintrång har högerpolitiker av olika tyngd försökt få det till att det hela egentligen är sossarnas fel. En av de vanligaste konspirationsteorierna har att göra med hur nyheten släpptes och när.
Nu går killen som faktiskt var den som kom på det hela - journalisten Fredrik Sjöshult - till motattack. I en artikel i Dagens Industri punkteras konspirationsteorierna på punkt efter punkt. Allt från timingen till Sjöshults egen bakgrund gås igenom. En from förhoppning vore nu att konspirationsteorierna äntligen kunde få ett slut.
Sedan vet jag att detta inte är särskilt troligt. För de troende sossehatarna spelar verkligheten liksom ingen roll. Men några agnar borde i varje fall kunna skilja sig från vetet. I dessa valtider är det kanske det mesta man kan begära.
Artikeln i Dagens Industri läser du här.
Andra bloggar om: spionskandalen, leijongate, konspirationsteorier, politik, val06, folkpartiet, socialdemokraterna
Pingat på intressant.se
Nu går killen som faktiskt var den som kom på det hela - journalisten Fredrik Sjöshult - till motattack. I en artikel i Dagens Industri punkteras konspirationsteorierna på punkt efter punkt. Allt från timingen till Sjöshults egen bakgrund gås igenom. En from förhoppning vore nu att konspirationsteorierna äntligen kunde få ett slut.
Sedan vet jag att detta inte är särskilt troligt. För de troende sossehatarna spelar verkligheten liksom ingen roll. Men några agnar borde i varje fall kunna skilja sig från vetet. I dessa valtider är det kanske det mesta man kan begära.
Artikeln i Dagens Industri läser du här.
Andra bloggar om: spionskandalen, leijongate, konspirationsteorier, politik, val06, folkpartiet, socialdemokraterna
Pingat på intressant.se
fredag, september 08, 2006
Tio öre? Sju miljarder kronor? Same same but different
Det är mycket tjafsande om siffror nu. Exempelvis anklagade moderatledaren Reinfeldt allas vår Göran för att ljuga när han i partiledardebatten häromkvällen påstod att moderaterna i Stockholm vill sänka skatten med sju miljarder (sju tusen miljoner) kronor. ”Det är väl någon tioåöring eller så”, kontrade moderatledaren.
Men faktum är att moderaterna i landstinget föreslagit skattesänkningar inte med tio öre utan en krona och nittofem öre. Redan för år 2006 föreslogs skattesänkningar på 35 öre – dvs bara det tre och en halv gånger så mycket pengar som moderatledaren avfärdade skattesänkarambitionerna med.
Och en och nittiofem på skatten – det motsvarar i runda slängar sju miljarder i skatteintäkter. Vilket alltså ska ryckas från sjukvård och kollektivtrafik eller tas ut i avgifter. Och dessutom ska samtliga akutsjukhus privatiseras och hela kulturverksamheten avskaffas (inte så mycket pengar men förödande för inte minst ungdomsverksamhet) för att bara ta några exempel.
Men läs mer själva, istället. Moderaternas budget hittar du här. Jag skulle kunna skicka ett ex till moderatledaren också, men jag förutsätter att han kan låna sin fru landstigsstyrelseledamotens.
PS ;Jag kan ju inte bara ägna mig åt att upplysa om moderaternas politik (även om det behövs, eftersom de är så klädsamt diskreta med den själva.) Jag måste också tipsa om socialdemokraterna i Stockholms valprogram. Mycket bra landstingspolitik där, insprängt bland en hel massa sköna kommunala grejer också. Eller så kan du ju slänga några ögon i den sjukvårdspolitiska plattformen som du hittar här. På samma ställe hittar du också en hoper vallöften. Trevlig läsning. DS
Andra bloggar om: politik, val06, reinfeldt, landstinget, stockholm
Pingat på favoritsajten Intressant.se
Men faktum är att moderaterna i landstinget föreslagit skattesänkningar inte med tio öre utan en krona och nittofem öre. Redan för år 2006 föreslogs skattesänkningar på 35 öre – dvs bara det tre och en halv gånger så mycket pengar som moderatledaren avfärdade skattesänkarambitionerna med.
Och en och nittiofem på skatten – det motsvarar i runda slängar sju miljarder i skatteintäkter. Vilket alltså ska ryckas från sjukvård och kollektivtrafik eller tas ut i avgifter. Och dessutom ska samtliga akutsjukhus privatiseras och hela kulturverksamheten avskaffas (inte så mycket pengar men förödande för inte minst ungdomsverksamhet) för att bara ta några exempel.
Men läs mer själva, istället. Moderaternas budget hittar du här. Jag skulle kunna skicka ett ex till moderatledaren också, men jag förutsätter att han kan låna sin fru landstigsstyrelseledamotens.
PS ;Jag kan ju inte bara ägna mig åt att upplysa om moderaternas politik (även om det behövs, eftersom de är så klädsamt diskreta med den själva.) Jag måste också tipsa om socialdemokraterna i Stockholms valprogram. Mycket bra landstingspolitik där, insprängt bland en hel massa sköna kommunala grejer också. Eller så kan du ju slänga några ögon i den sjukvårdspolitiska plattformen som du hittar här. På samma ställe hittar du också en hoper vallöften. Trevlig läsning. DS
Andra bloggar om: politik, val06, reinfeldt, landstinget, stockholm
Pingat på favoritsajten Intressant.se
onsdag, september 06, 2006
Bra av Persson att ta upp vården i Stockholm
Den moderata vanskötseln av Stockholms läns landsting och därmed stockholmarnas sjukvård under förra mandatperioden var en stor politisk skandal. Nu är i stort sett samma gäng med exakt samma politik på väg att – med partiordförande Reinfeldts goda minne vad det verkar – komma tillbaka och göra samma grej igen.
Att Göran Persson lyfte detta i kvällens debatt var väldigt bra. Det är lätt att stå att prata väl om vården på riksplanet, samtidigt som ens partikamrater förbereder systemskifte regionalt, där verksamheterna finns. Väljarna måste få veta vad det är de har att ta ställning till - Persson bidrog till den saken ikväll.
Andra bloggar om: partiledardebatt, val06, sjukvård
pingat på intressant.se
Att Göran Persson lyfte detta i kvällens debatt var väldigt bra. Det är lätt att stå att prata väl om vården på riksplanet, samtidigt som ens partikamrater förbereder systemskifte regionalt, där verksamheterna finns. Väljarna måste få veta vad det är de har att ta ställning till - Persson bidrog till den saken ikväll.
Andra bloggar om: partiledardebatt, val06, sjukvård
pingat på intressant.se
Respekt, Bojerud
Visst bär det emot att säga, men en av nätets skarpaste skribenter är centerpartist. Under de senaste dagarna är han också en av få i bloggosfären som istället för att ägna sig åt ryggradsmässigt sossehat faktiskt har något vettigt att säga om det som har hänt (se exempelvis här.)
Sedan är vi inte överens om allt, långt ifrån. Men Fredrik Bojerud tänker själv. Det förtjänar respekt.
PS; jo, jag har lite dåligt samvete för att jag i ett tidigare inlägg kletade ihop honom med ett gäng andra där ute som håller en helt annan nivå. Det var orättvist av mig. Och tyvärr också lite onödigt, man behöver inte gå långt för att hitta bättre exempel på vad det var jag ville illustrera…DS
Andra bloggar om: politik, spionskandalen, bloggosfären
Pingat på intressant.se
Sedan är vi inte överens om allt, långt ifrån. Men Fredrik Bojerud tänker själv. Det förtjänar respekt.
PS; jo, jag har lite dåligt samvete för att jag i ett tidigare inlägg kletade ihop honom med ett gäng andra där ute som håller en helt annan nivå. Det var orättvist av mig. Och tyvärr också lite onödigt, man behöver inte gå långt för att hitta bättre exempel på vad det var jag ville illustrera…DS
Andra bloggar om: politik, spionskandalen, bloggosfären
Pingat på intressant.se
Vad gnäller vi på?
För några dagar sedan presenterade en fantastisk liten betraktelse på DN:s kultursidor. Det är Guardianskribenten Polly Toynbee som betraktar Sverige och svenskarna och undrar vad det är vi gnäller på. Utan att blunda för de problem som faktiskt finns går artikeln igenom vilket fantastiskt samhälle det svenska (eller det nordiska) ändå är.
Och egentligen borde jag bli provocerad av frågeställningen. Det finns nämligen en hårfin gräns mellan ”gnäll” och ”berättigade krav på rättvisa”. Det här är något som vänstern alltid fått brottas med, när är man moralisk upprörd med rätta och när är man bara småsint avundsjuk? Samma sak gäller också exempelvis den feministiska rörelsen.
I Sverige kommer nu gnället från höger. Eftersom socialdemokratin suttit i regeringsställning över två tredjedelar av tiden under de senaste trettio åren ses den som ansvarig för allt (för allt dåligt, ska sägas, det bra har liksom uppstått ändå.) Riktigt råpopulistiska tongångar (mer åt alla nu, både skattesänkningar och välfärd på en gång) kommer heller inte från vänsterhåll direkt.
Mycket av gnället tycks också landa i att vissa (sjukskrivna, arbetslösa) har det för bra. Inte av illvilja naturligtvis, argumentationen är snarare att de (för det är ofta ”de”, mer sällan ”vi”) har det för bra för sitt eget bästa. Höga ersättningsnivåer i försäkringssystemen gör att människor ”fastnar i bidragsberoende”. ”Är det inte bättre med ett riktigt jobb än med hög a-kassa” kan det heta (som om någon skulle hävda motsatsen.)
Den italienske filosofen Norberto Bobbio kokade i den klassiska essän ”Vänster och höger – essä om en politisk distinktion” ner hela den ideologiska vänster-högerskalan till att handla om synen på jämlikhet. Jag delar den uppfattningen. Därför är det vänster att gnälla över ojämlikhet, emedan högern gnäller över jämlikhet. I Sverige kan vi för tillfället se mer av det senare.
Svaret på Toynbees fråga blir då – vi gnäller för att vi är för jämlika. Samtidigt gör den politiska högern sitt bästa för att fånga upp även de väljare som är upprörda (och som kanske också gnäller en smula till och från) över att vi är för ojämlika. Det är det som är kärnan i det stora illusionsnumret med de ”nya moderaterna”. Och det är det som är grunden i ett verkligt missnöjesbudskap.
Men den 17 september så måste man välja. Mer eller mindre jämlikhet. Minskade eller ökade klyftor. Och förhoppningsvis kan Polly Toynbee fungera som lite av en vägvisare i det valet.
Läs artikeln här
Andra bloggar om: politik, sverige, jämlikhet
Pingat (på intressant.se)
Och egentligen borde jag bli provocerad av frågeställningen. Det finns nämligen en hårfin gräns mellan ”gnäll” och ”berättigade krav på rättvisa”. Det här är något som vänstern alltid fått brottas med, när är man moralisk upprörd med rätta och när är man bara småsint avundsjuk? Samma sak gäller också exempelvis den feministiska rörelsen.
I Sverige kommer nu gnället från höger. Eftersom socialdemokratin suttit i regeringsställning över två tredjedelar av tiden under de senaste trettio åren ses den som ansvarig för allt (för allt dåligt, ska sägas, det bra har liksom uppstått ändå.) Riktigt råpopulistiska tongångar (mer åt alla nu, både skattesänkningar och välfärd på en gång) kommer heller inte från vänsterhåll direkt.
Mycket av gnället tycks också landa i att vissa (sjukskrivna, arbetslösa) har det för bra. Inte av illvilja naturligtvis, argumentationen är snarare att de (för det är ofta ”de”, mer sällan ”vi”) har det för bra för sitt eget bästa. Höga ersättningsnivåer i försäkringssystemen gör att människor ”fastnar i bidragsberoende”. ”Är det inte bättre med ett riktigt jobb än med hög a-kassa” kan det heta (som om någon skulle hävda motsatsen.)
Den italienske filosofen Norberto Bobbio kokade i den klassiska essän ”Vänster och höger – essä om en politisk distinktion” ner hela den ideologiska vänster-högerskalan till att handla om synen på jämlikhet. Jag delar den uppfattningen. Därför är det vänster att gnälla över ojämlikhet, emedan högern gnäller över jämlikhet. I Sverige kan vi för tillfället se mer av det senare.
Svaret på Toynbees fråga blir då – vi gnäller för att vi är för jämlika. Samtidigt gör den politiska högern sitt bästa för att fånga upp även de väljare som är upprörda (och som kanske också gnäller en smula till och från) över att vi är för ojämlika. Det är det som är kärnan i det stora illusionsnumret med de ”nya moderaterna”. Och det är det som är grunden i ett verkligt missnöjesbudskap.
Men den 17 september så måste man välja. Mer eller mindre jämlikhet. Minskade eller ökade klyftor. Och förhoppningsvis kan Polly Toynbee fungera som lite av en vägvisare i det valet.
Läs artikeln här
Andra bloggar om: politik, sverige, jämlikhet
Pingat (på intressant.se)
tisdag, september 05, 2006
En tragisk dag för demokratin
Det finns ingenting roligt med den skandal som de senaste dagarna bara växt och växt. Snarare drabbas vi alla av en känsla av overklighet. Kan det vara sant? Uppenbarligen är det dock så. Ikväll avgick folkpartiets mäktige partisekreterare, och ändå så känns det som om bollen bara har börjat rulla.
Magnus ställer ett antal relevanta frågor som måste besvaras. Vad visste de andra? Hur har informationen använts? Att målet är ett maktskifte är ingen hemlighet, men vilka medel är tillåtna?
Retoriken om ”enpartistat” blir synnerligen slående i sammanhanget. För logiken är lika obehaglig som obönhörlig – om motståndaren är en ickedemokratisk maffiaorganisation, vilka medel blir då inte legitima för att bekämpa honom?
Fan. Jag vill egentligen inte skriva om detta. Jag vill skriva om politik. Riktig politik, vilka ideologiska alternativ som står mot varandra om mindre än två veckor. Samtidigt kan jag inte låta bli att beröras.
Gunnar Ekelöf skriver, i ”Sagan om Fathumeh”.
- Och efter solnedgången?
Då har en vandrare två skuggor
En från lyktan han just lämnat bakom sig
Och en från lyktan han närmar sig
Ständigt byter de plats –
Jag tycker det är vackert. Och jag hoppas att valrörelsen framöver kommer att lysas upp av ljuset vi närmar oss. Fyra år till av reformer, av rättvisepolitik, av ett Sverige där klyftorna minskar och inte ökar.
Rösta (s) den 17. Inte för att alternativet är så dåligt, utan för att socialdemokraterna är så bra. Det är någonstans vad jag vill säga. Men det är många känslor ikväll. Återkommer.
Andra bloggar om: val06, spionaffären, folkpartiet, socialdemokrati, skandaler
Pingat på intressant.se
Magnus ställer ett antal relevanta frågor som måste besvaras. Vad visste de andra? Hur har informationen använts? Att målet är ett maktskifte är ingen hemlighet, men vilka medel är tillåtna?
Retoriken om ”enpartistat” blir synnerligen slående i sammanhanget. För logiken är lika obehaglig som obönhörlig – om motståndaren är en ickedemokratisk maffiaorganisation, vilka medel blir då inte legitima för att bekämpa honom?
Fan. Jag vill egentligen inte skriva om detta. Jag vill skriva om politik. Riktig politik, vilka ideologiska alternativ som står mot varandra om mindre än två veckor. Samtidigt kan jag inte låta bli att beröras.
Gunnar Ekelöf skriver, i ”Sagan om Fathumeh”.
- Och efter solnedgången?
Då har en vandrare två skuggor
En från lyktan han just lämnat bakom sig
Och en från lyktan han närmar sig
Ständigt byter de plats –
Jag tycker det är vackert. Och jag hoppas att valrörelsen framöver kommer att lysas upp av ljuset vi närmar oss. Fyra år till av reformer, av rättvisepolitik, av ett Sverige där klyftorna minskar och inte ökar.
Rösta (s) den 17. Inte för att alternativet är så dåligt, utan för att socialdemokraterna är så bra. Det är någonstans vad jag vill säga. Men det är många känslor ikväll. Återkommer.
Andra bloggar om: val06, spionaffären, folkpartiet, socialdemokrati, skandaler
Pingat på intressant.se
måndag, september 04, 2006
Nu går jag också lågt i valkampanjandet
Egentligen borde jag inte skoja om det. Både det som hänt de senaste dagarna och vilka reaktioner det har väckt (inte minst i bloggosfären) gör mig egentligen mest arg. Eller upprörd och uppgiven, kanske är bättre ord.
Men jag biter ihop och kontrar istället. Och då blir jag riktigt jävlig. Via Fredrik hittar jag nämligen den här länken (längst ner på sidan.) Den går till låten ”jag vill också byta statsminister”. Och den kan jag tänka mig att muffarna till varje pris inte vill ska avslöjas.
För med obarmhärtig otvetydighet avslöjas med ett den unga högerns totala smaklöshet, både vad gäller stil och innehåll. Och lika säkert som sista refrängens tonartshöjning, lika säkert slås var och en som hör den av samma insikt. En person som haft något att göra med att detta musikaliska monstrum har skapats och (än värre) spridits, den personen kan aldrig aldrig fås ges chansen att styra Sverige.
Så här kommer det bli om moderaterna får styra landet. Plastig musik med dåliga texter. Och dessutom kommer det att kosta pengar att låna böcker på biblioteken. Säg inte att ni inte är varnade.
Andra bloggar om: muf, politik, val06, smutskastning, musik, smaklöshet
Pingat på intressant.se
Men jag biter ihop och kontrar istället. Och då blir jag riktigt jävlig. Via Fredrik hittar jag nämligen den här länken (längst ner på sidan.) Den går till låten ”jag vill också byta statsminister”. Och den kan jag tänka mig att muffarna till varje pris inte vill ska avslöjas.
För med obarmhärtig otvetydighet avslöjas med ett den unga högerns totala smaklöshet, både vad gäller stil och innehåll. Och lika säkert som sista refrängens tonartshöjning, lika säkert slås var och en som hör den av samma insikt. En person som haft något att göra med att detta musikaliska monstrum har skapats och (än värre) spridits, den personen kan aldrig aldrig fås ges chansen att styra Sverige.
Så här kommer det bli om moderaterna får styra landet. Plastig musik med dåliga texter. Och dessutom kommer det att kosta pengar att låna böcker på biblioteken. Säg inte att ni inte är varnade.
Andra bloggar om: muf, politik, val06, smutskastning, musik, smaklöshet
Pingat på intressant.se
fredag, september 01, 2006
Integration – på riktigt
”Ett år lyckades vi få ut 45 långtidsarbetslösa i arbete. Det handlade om folk som varit arbetslösa i upp till tio år.”
Det är s-politikern Luciano Astudillo som i dagens DN berättar om hur han var med när en fotbollsklubb i Rosengård använde sina nätverk och kontakter för att hjälpa klubbmedlemmar och deras föräldrar att få jobb. Nu vill socialdemokraterna bygga ut den typen av praktiska projekt med satsningar på jobbagenter som lotsar arbetslösa invandrare in på den svenska arbetsmarknaden. Och det är bra integrationspolitik. Konkret, handfast, verkningsfull.
När det socialdemokratiska valmanifestets satsningar på integrationspolitik idag konkretiserades var det två saker som jag tycker är extra viktiga. För det första att en glasklar gräns gentemot det folkpartistiska ”det är invandrarna det är fel på” drogs upp. Socialdemokratisk integrationspolitik går inte ut på att ställa krav på invandrare, utan på att sänka trösklarna in i majoritetssamhället Det känns skönt.
För det andra att det är så pass bra förslag som presenteras. Fokus är jobb, skola och diskriminering, precis som sig bör. Det finns ingen magisk formel som i ett slag kan lösa problemen med segregation och utanförskap, utan vad som krävs är ett ihärdigt och målmedvetet gnatande och tjatande. Integrationen är heller ingenting som går att beordra fram, det krävs att alla goda krafter samverkar. Jag tycker att dessa två insikter genomsyrar programmet.
Rapporten finns att läsa i sin helhet här. Och vill man studera DN-artikeln närmare så finns den här.
Andra bloggar om: politik, val06, integration, socialdemokrati
Pingat (på intressant.se)
Det är s-politikern Luciano Astudillo som i dagens DN berättar om hur han var med när en fotbollsklubb i Rosengård använde sina nätverk och kontakter för att hjälpa klubbmedlemmar och deras föräldrar att få jobb. Nu vill socialdemokraterna bygga ut den typen av praktiska projekt med satsningar på jobbagenter som lotsar arbetslösa invandrare in på den svenska arbetsmarknaden. Och det är bra integrationspolitik. Konkret, handfast, verkningsfull.
När det socialdemokratiska valmanifestets satsningar på integrationspolitik idag konkretiserades var det två saker som jag tycker är extra viktiga. För det första att en glasklar gräns gentemot det folkpartistiska ”det är invandrarna det är fel på” drogs upp. Socialdemokratisk integrationspolitik går inte ut på att ställa krav på invandrare, utan på att sänka trösklarna in i majoritetssamhället Det känns skönt.
För det andra att det är så pass bra förslag som presenteras. Fokus är jobb, skola och diskriminering, precis som sig bör. Det finns ingen magisk formel som i ett slag kan lösa problemen med segregation och utanförskap, utan vad som krävs är ett ihärdigt och målmedvetet gnatande och tjatande. Integrationen är heller ingenting som går att beordra fram, det krävs att alla goda krafter samverkar. Jag tycker att dessa två insikter genomsyrar programmet.
Rapporten finns att läsa i sin helhet här. Och vill man studera DN-artikeln närmare så finns den här.
Andra bloggar om: politik, val06, integration, socialdemokrati
Pingat (på intressant.se)