Det var en gång, i den främmande staden Göteborg en ung kvinna. Kvinnan var glad och pigg och gjorde utmärkta mackor. Tillsammans med sina medarbetare jobbade och slet hon varje dag för att kunna glädja den västliga stadens alla medborgare.
Men så en dag hopade sig mörka moln över det lilla kaféet. Upp ur underjorden masade sig onda mörkermän. Dessa män kallades för FACKET, och deras enda tanke var att sko sig själva och öka sin egen makt. ”Du måste sänka lönen för dina anställda”, väste den ena hotfullt. ”Skriv på vårt livstids slavkontrakt” fyllde den andre i. ”Vi vill bara teckna AVTAL” försökte den tredje lömskt med ett illvilligt leende på läpparna.
Men den unga kvinnan stod på sig. ”Vi har det så bra som vi har det”, deklarerade hon stolt. Och de mörka FACKLIGA blev alldeles rasande. De stönade och stånkade och försökte hindra medborgarna i den lilla staden från att äta sina mackor och dricka sitt kaffe.
Och vem vet hur det hela skulle kunna ha slutat? Men som tur var för den unga kvinnan fanns bland de folkvaldas skara i den fjärran riksdagen en tapper förkämpe för frihet och marknadsekonomi. Med sin skinande lans av högtflygande retorik och ett måhända lite slarvigt användande av fakta red han ut till det lilla kaféets försvar. Till sin hjälp fick han alla skogens – förlåt, Internets – små snälla troll och tillsammans tågade de ut för att besegra ondskan.
Hade detta nu bara varit en saga hade det väl varit gott så. Men problemet är att det handlar om verkligheten. Och i verkligheten handlar det om pensioner och sjukersättningar och försäkringar för de anställda. I verkligheten handlar det om att upprätthålla en arbetsmarknad med schyssta spelregler. I verkligheten handlar det om myter och missförstånd som – medvetet eller omedvetet – sprids i syfte att minska fackföreningsrörelsens legitimitet.
Kollektivavtal är grunden i den svenska arbetsmarknaden. Ingen hindrar en arbetsgivare från att erbjuda sin medarbetare bättre villkor än avtalet föreskriver. Däremot ger avtalet ett golv för vad som är tillåtet. Om man vägrar teckna kollektivavtal vägrar man också gå med på ett sådant golv.
Det är verkligheten. Och det gör sig kanske inte lika bra som saga. Men var och en som följer utvecklingen på arbetsmarknaden gör ändå bäst i att ha det i bakhuvudet.
Andra bloggar om: facket, blockad, fredrick federley, arbetsmarknaden, kollektivavtal, sagor och annat intressant
32 kommentarer:
Helt rätt!
Jag får intrycket att Fredric Federley et al. helt enkelt inte förstår hur det fungerar med fackföreningar, kollektivavtal och juridiska aspekter.
Har tidigare idag skrivit ett inlägg som belyser precis dessa: http://www.selig.se/2006/12/07/wildn-fresh-facket-och-kallkritiken/
tänk vilken tur sverige har som har dessa ädla
fackförkämpar som bara tänker på arbetarnas bästa, aldrig missbrukar sin makt,
alltid bekämpar de onda kapitalisterna som bara vill suga ut arbetarnas blod i sina hemliga mamonistiska ritualer.
(ifall du inte fattade det så var det där sarkasm)
Ärligt:
Facket idag har väldiga likheter med maffian och har under åren fått alldeles för stora maktbefogenheter av olika socialdemokratiska regeringar.
Låt oss hoppas att det blir ändring på den punkten.
/C
Sicket dösnack. Välkommen ner till hotellbygget vid Norra bantorget så ska vi reda ut det där med nödvändigheten av fackföreningar. Om du trodde att arbetsgivaren var en snäll och givmild person som enbart har sina anställdas bästa för näsan lever du i en drömvärld; och det är inte bara inom byggsvängen vi behöver starka och tuffa företrädare som hjälper oss med saker som för de flesta, och oftast för oerfarna, är självklara.
Varje förmån du har på jobbet, varje krona du får i löneökning är resultatet av facklig aktivitet; och detta även om du inte är medlem i facket, eftersom även oorganiserade drar nytta av våra löneökningar.
Så kom dit - vi börjar 0630. Jag finns i boden 0600 och bjuder på kaffe. Har du tur är det snöstorm och sex minus - och hade vi inte facket skulle jag tjäna som mina europeiska kollegor, dvs lite...
Johan: Fantastiskt bra skrivet inlägg som dessutom i humoristisk form ger en känga i nyllet på dessa små borgerliga troll.
Troll förresten... hmm.. nu undrar jag om det endast är en tillfällighet att du valde just den benämningen?
Jag väljer i alla fall att låta troll få ha den tvetydiga betydelse som den lätt kan få i bloggosfären. ;-)
När argumenten tryter tar man till okvädningsord, t ex "troll". Mer än halva Sveriges befolkning består av troll. Resten då, är de svartalver, eller orcher? Älvor eller gnomer?
Nivån på vänsterbloggarna har sjunkit ganska rejält under hösten. Att urskiljningslöst krama fackföreningarna trots att de fel i form men rätt i sak borde snarare leda till intressanta diskussioner om fackens framtid etc.
Men icke,
Här pratar vi om "troll" ;-)
Attila: Hur är det med de egna argumenten då?
Du utvecklar ett humoristiskt resonemang som jag förde ovan och har inget annat att tillföra diskussionen än att "Nivån på vänsterbloggarna har sjunkit ganska rejält under hösten."
Är det en högre nivå av vetande du försöker dig på?
Dessutom är jag tämligen säker på att du har kallat t.ex mig för troll vid något tillfälle. Ska det då tolkas som att dina argument tröt och du tog till okvädningsord?
;-)
Vem är det som berättar sagor här egentligen?
Vad du glömmer här är att dom anställda på det här stället inte har nån nytta av kollektivavtalet, eftersom dom redan har bra villkor. Den enda som har nytta av det är facket, som med hjälp av kollektivavtalet kan tvinga till sig fackavgifter även från dom som inte är med i facket.
Facket gär inte det här för några anställdas skull. Det är rent egenintresse. Skulle facken inte kunna tvinga på företag kollektivavtal så skulle dom förlora mängder med pengar, och då skulle dom inte kunnat muta SAP, och dom skulel inte ha råd med alla fringisar till fackpamparna.
Stefan,
Du missar poängen med 8 ljusår. Jag kallar inte någon för troll via bloggkommentarer, inte ens de jag ogillar starkt. Skulle du kalla Federley, mig eller någon annan meningsmotståndare för troll om vi möttes i verkliga livet? Det är det jag menar med låg nivå, samt den onyanserade diskussionen kring fackföreningarnas verksamhet, som egentligen skulle kunna bli intressant.
Jag har inget emot fackföreningar, men man kan väl få kritisera deras agerande? Speciellt det här fallet är intressant. L Regebro har t ex några poänger i sin kommentar.
Det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att Johan liksom andra proffssossar lever på pengar som drivits in av LO. När en sossebloggare "värnar facket rättigheter" handlar det bara om egna plånboken. (De gör de facto det som de anklagar "Timbro-högern" för att göra.) Man ska också komma ihåg att kollektivavtal framförallt handlar om LO:s makt att styra över privata företag. Det där golvet som Johan skriver om finns oftast ändå. Det som skiljer ett företag utan kollektivavtal från dem med är att LO-bossarna inte har någon möjlighet att gå in och förhandla bort rättigheterna för de arbetare de ogillar vid uppsägningar och omorganisering - och det gillar inte maktkåta pampar.
Lennart: Har du kollat upp att den här lilla restaurangen har minst alla de villkor som ett kollektivavtal stipulerar? Vi talar nu inte bara om lön och semestervillkor. Och om de har det, varför inte få det på pränt?
Förklara också hur det går till att "tvinga" till sig fackavgifter från någon som inte är med i facket?
Attila: Om jag skulle möta någon i verkliga livet som jag t.ex. tycker är eller beter sig som en borgarbracka så kan du vara alldeles lugn för att jag skulle låta denne få veta det. Allt annat skulle vara oärligt.
Visst kan man kritisera fackföreningar men då är det bättre att först vara påläst och inse att t.ex. Svenskt näringsliv (fd. SAF) har ett lika stort intresse av att kollektivavtal tecknas.
Det är det som kallas den svenska modellen och som numera även den borgerliga regeringen tycks omfamna.
Marcus: "Personalen på sagda restaurang har tillfrågats om de vill ha kollektivavtal och sagt nej"
Har du funderat över hur frågan antagligen ställdes? Jag gissar på något i stil med: " - Vill ni att jag (arbetsgivaren) tecknar kollektivavtal med HRF och att ni därmed får sämre villkor och löner och dessutom tvingas bli medlemmar i facket?"
För det är ju tyvärr så att du och många med dig missar en mycket viktig poäng, nämligen att ett kollektivavtal endast utgör en minsta godtagbar grund att stå på. Allt som är bättre än avtalet är helt och hållet tillåtet.
Aqurette: Det var länge sedan jag läste en sådan nonsens-kommentar. Å andra sidan har jag inte besökt din s.k. blogg på mycket länge.
Ett exempel: "Det där golvet som Johan skriver om finns oftast ändå." skriver du. Men så bra. Med den logiken så kan vi väl avskaffa t.ex lagboken eftersom folk "nog" vet vad som gäller ändå.
Stefan:
Ja, faktum är att vi nog skulle kunna avskaffa det mesta av lagboken eftersom folk vet vad som gäller ändå. Människor är generellt måna om varandra och villiga till kompromisser om det finns rimliga eller logiska skäl till det. Så fungerar den praktiska etiken och så fungerar den fria marknaden. Men för de maktgalna som till varje pris vill få möjlighet att styra över andra enligt en given mall är det naturligtvis nödvändigt med lagskiftning och tvång.
Stefan. Du uppskattar alltså när borgare får kängor i nyllet? Väntat från en socialist. Jag har fått kängor i nyllet. Har du det? Jag har gett kängor i nyllet ockå. Men det var i självförvar. Jag är nämligen liberal. Vi gillar inte initierat våld. Kategoriskt. Det är därför vi är emot skattetvång och kollektivavtal. För vi gillar frihet. Vi tror att ett fritt näringsliv i kombination med en stark rästtsstat som skyddar alla medborgares frid lika väl är det ideala samhället. Men du gillar att ge din arbetsgivare en känga i nyllet, du. Väntat, för socialister har nämligen inga principiella invändningar mot att initiera våld. Det skulle vara svårt att ha och samtidigt avvtinga vanligt folk skyhöga skatter för att finansiera främlingars supande, studerande etc. Därför använder socialister som du titt som tätt dessa äckliga metaforer: Rak vänster i magen, spark i arslet, känga i nyllet. Jag har varit fattig hela mitt liv, fattigast bland arbetarbarn. Men ni socialister äcklar mig. Jag har aldrig slagit första slaget i hela mitt liv. Ni lever på att romantisera det första slaget.
"Och om de har det, varför inte få det på pränt?"
Vad får dig att tro att domINTE har det på pränt? Dom anställda vill uppenbarligen inte ha kollektivavtal. Då anser dom väl att dom inte har nån nytta av det. Frihet, vet du. Sånt har man i Sverige har jag hört. Det kanske var fel?
"Förklara också hur det går till att "tvinga" till sig fackavgifter från någon som inte är med i facket?"
Jo, sörrö, det går till så att man tvingar på företaget ett kollektivavtal där det står att företaget skall get 3% av dom anställdas lön till facket. Så går det till.
Många kommentarer. Jag tackar för det, särskilt de berömmande orden såklart. Men även andra synpunkter välkomnas som alltid.
Den av regeringpartiet anställde CLK lyckas dock med konststycket att slänga in någon typ av märkligt personligt misstänkliggörande av undertecknad. Han skriver ...
"Det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att Johan liksom andra proffssossar lever på pengar som drivits in av LO."
... utan några som helst belägg för varken det ena eller det andra. Det är lite tråkigt, och jag fylls av en väldigt lust att svara genom att jämföra med hur maktens megafoner i andra land jobbar med att på personliga grunder misstänkliggöra alla meningsmotståndare, eller "subversiva element" som ifrågasätter regeringsmakten.
Men jag låter bli. För detta var trots allt en saga. Och i sagans värld bör vi alla vara snälla.
Jag ansluter mig till din linje, Johan.
För lika mycket som du skrev en saga, lika mycket är det fullt tydligt att personer som Struck, Aqurette, och Regebro lever i någon sorts surrealistisk dröm.
;-)
Surrealistisk mardröm à la Kafka, snarare. Sverige heter den mardrömmen, när facket och arbetarklassen är på kollisionskurs, och dom konservativa för en arbetarvänlig politik.
Ha ha, roligt inlägg :-)
Men du har förstås fel. På dig låter det som att allt arbete som inte är reglerat i kollektivavtal är svartarbete.
Låt åtminstone de anställda välja själva.
Lennart: Så bekvämt för dig att du inte bor i Sverige då. Det måste vara hemskt att konstatera att inte ens en borgerlig regering kan ge dig ro i sinnet. ;-)
Per: Hur tror du att frågan har ställts/framställts till de anställda?
Nej, men ett par borgerliga regeringar kan nog lugna ner mig.
Den franska politiska världen är för all del mindre Kafka, men den förda politiken är å andra sidan betydligt sämre, så det jämnar väl ut sig.
Stefan. "För lika mycket som du skrev en saga, lika mycket är det fullt tydligt att personer som Struck, Aqurette, och Regebro lever i någon sorts surrealistisk dröm."
Surrealismen är en konstriktning som hämtar sin inspiration från drömmar. Din liknelse är en tautologi. Hur skall vi kunna respektera vad du skriver, om du inte själv vet vad du skriver? Skall du inte missbruka ord som "fascism", "solidaritet" och "schizofreni" när du ändå är i farten?
Våld är verkligt. Du använder våldsmetaforer med glädje, men jag har upplevt det konkreta, fysiska våldet mer än de flesta. Jag har levt ett hårt och konkret liv med många ofrånkomliga förluster. Men det finns ett slags pragmatisk idealism, som jag aldrig släpper: Det medborgerliga samförståndet om individens frid och frihet.
Kampen mot våld och tvång är mänsklighetens hopp. Att hylla mindre bemedlade gruppers våld, statligt som individuellt, slösar mänskliga förmågor och ger de många fantasilösa makt över de få med vett. Det är ingen dröm, det är bister verklighet.
Tobias: Innan du nu får en mindre stroke av upphetsning så får jag tydliggöra för dig något som framgår för alla andra här:
Jag har inte uppmuntrat eller hyllat våld. Det som du fastnade i likt en envist gammalt tuggummi är inget annat än en metafor. Har du kanske hört talas om verbal judo?
Med andra ord faller den sörja du skriver platt till marken.
Stefan. "Jag har inte uppmuntrat eller hyllat våld."
Det som du har missat är att socialismen hyllar våld och att det är därför socialister gärna använder våldsmetaforer. Socialism betyder jämlik fördelning av resurser. Den som inte vill dela med sig av sin egendom tvingas till det: Skatter och kollektivavtal är de medel som det socialistiska kollektivet använder för att utjämna resurserna. Men dessa medel är meningslösa och verkningslösa utan hotet om statens tvång. Alltså är det logiskt att socialister relativiserar och glorifierar våld.
Har du fattat nu?
Tobias: Nej, jag har inte "fattat nu" och kommer heller aldrig att "fatta" den typen av trams som du framför.
Tänk om jag skulle skriva: " Alla borgare är egoister av första graden som ingenting annat vill än att spotta på de som har det sämre".
Givetvis är det inte så och din beskrivning av socialister måste vara ett fantasi-foster.
Stefan. "Tänk om jag skulle skriva: " Alla borgare är egoister av första graden som ingenting annat vill än att spotta på de som har det sämre".
Givetvis är det inte så och din beskrivning av socialister måste vara ett fantasi-foster."
Du skriver om mina analyser som "sörja" och "trams", men du har själv inte ens koll på ideologiska elementa. Varför så självsäker? Jag är filosofie magister och skriver inte sådant som jag inte är säker på. Du måste vara överbekräftad av din morfar eller liknande. Men för all del, du kanske gillar att gå på intellektuellt grund.
Socialism förutsätter statens rätt att initiera tvång. Motsäger du det? Det är ju för tusan fakta. Måste inte socialisten därför skänka det initierade våldet legitimitet i vissa lägen (det är det som är betydelsen av "relativisera", ljushuvud)? Motsäger du det?
Vad gäller "egoism", så är jag av den uppfattningen att människan är egoist av naturen men tjänar på att följa medborgerliga konsensus om respekt för andras frid och frihet. Därför är jag liberal: Jag spottar inte på någon. Den största respekten för individen är respekten för att var och en söker sitt.
Naturligtvis sätter jag mig själv främst, gynnar de som gynnar mig och hjälper dem som jag älskar främst.
Enligt min uppfattning är socialismens idé om "solidaritet" under tvång bara en mutation av Abrahams patriarkala religioner och gamla tiders furstedömen, där dessa religiösa sagor spreds för att de styrande skulle kunna håva in skatt och minska frekvensen av uppror.
Du är verkligen en intellektuell bebis som tror att det vi liberaler säger är "surrealistiskt" , "trams" etc. - bara för att den idéverklighet som förefaller naturlig för dig, för oss mer intelligenta framstår som en förtryckarmaskin och en black om foten på en modern demokrati. Hela samhället tjänar på att individen har inflytande över sitt eget liv!
Din "solidaritet" under tvång är inte sanningen mer än vårt ideal om frivillig solidaritet, ett fritt näringsliv och en stark rättstat som skyddar allas frid lika väl.
Med facit i hand gör du dig löjlig som så självsäkert dömer ett alternativ till den tomma retorik som vänstern står för. Ni "kämpar mot rasism". Ni "värnar om de svaga". Ni "sparkar borgare i nyllet". Hej och hå. Men vad har ni gjort med Sverige, egentligen? Titta upp från syltan och ut genom fönstret någon gång. Sverige är segregerat, småföretagare går på knäna, alla de stora företagen är 100 år gamla, om en fabrik flyttar dit där det är billigare att anställa, så har inga småföretagare i bygden råd att anställa, vården och skolan är ineffektiv och överbyråkratiskt administrerad av otillräckliga chefer som vi inte kan bli av med för att de inte är resultatberoende och stressar bort pengar för att inte gå miste om höjda anslag.
Ni socialister äcklar mig.
Tobias: Jahapp, där gick ditt proppskåp i luften. Så skönt, då kanske du är tyst nu.
Jag konstaterar att du tror dig veta långt mycket bättre än de flesta andra. Sådant äcklar mig för att använda ditt eget ord.
Du visar så tydligt att du föraktar människor som inte är av samma åsikte som du. Troligen skulle du utgöra ett utmärkt ämne för en diktator. Du sitter ju på sanningen, eller hur?
Vad du har för utbildning är för mig fullständigt ointressant.
Jag dömmer ingen utifrån kunskaper, yrke, läggning, utseende mm.
Det enda som betyder något är hur du är i ditt förhållande till andra människor och där lämnar du oändligt mycket att önska.
Ett tips: Sluta snacka så mycket och börja istället att lyssna, både inåt och utåt. Jag lovar att du kommer att bli förundrad över vad du får höra.
"Sluta snacka så mycket och börja istället att lyssna, både inåt och utåt. Jag lovar att du kommer att bli förundrad över vad du får höra."
Det där är din standardreplik. Är du något slags Helge Fossmo som använder det spirituella för att skapa osäkerhet nu också? Jag har sett dig använda den repliken förut. Vad betyder den repliken egentligen? Att du hör röster?
Jag använder medvetet en frank ton för att det här landet har för mycket god ton för sitt eget bästa. Om fler sa vad de tycker, skulle allt gå snabbare och bli mer profitabelt.
Jag tror inte att jag vet allt. Men jag har vandrat genom många helveten i mitt liv. Och jag skröt inte om min utbildning, jag ville bara göra tydligt att jag tänker på att vara säker på vad jag skriver.
Har aldrig dina röster berättat för dig att arrogans kan vara sminkad till simplicitet och att du själv är ett exempel på det? Du går på här om att jag borde vara mer ödmjuk men kan inte ens ta tillbaka din tautologi om "en surrealistisk dröm" eller acceptera en så elementär sak som att socialismen relativiserar initierandet av våld.
Du, du skulle nog inte sitta och lyssna på rösten av din morfar så mycket, faktiskt. Du skulle nog bemöda dig litet mer om att hålla dig till semantiska fakta och ideologiska elementa. Varför debatterar du annars politik? För att få säga att det skall vara tyst i klassen och att alla pojkar skall ha hängslen och fluga?
Ni socialister...
Helt rätt, Tobias. Jag har använt den repliken förut och det var till dig även den gången.
Men hur jag därifrån blir ihopbuntad med Helge Fossmo och dessutom hör röster har jag väldigt svårt att förstå.
Om du verkligen tycker att ett råd om att lyssna inåt skapar osäkerhet så är det nog så att det är din egen osäkerhet som lyser igenom.
Min morfar har jag för övrigt aldrig träffat kan jag upplysa om även om jag förstår att det inte var han personligen du syftade på.
Jag tycker verkligen och helt uppriktigt synd om dig som har "har vandrat genom många helveten i mitt liv" och ändå inte verkar ha tagit någon som helst lärdom av någonting.
När jag läser vad du skriver runt om i bloggosfären och inte minst i din egen blogg så är det slående hur du har stängt in dig själv i ett ekorrhjul som snurrar allt fortare. Du skapar "sanningar" i samma stund som du skriver dem. Troligen i ett panikartat försök att inte förlora fotfästet ens för en sekund.
Jag avslutar härmed mitt replikskifte med dig i den här tråden eftersom jag inte tror att något fruktbart kan komma ur det.
Ha det bra i din egen lilla verklighet.
"När jag läser vad du skriver runt om i bloggosfären och inte minst i din egen blogg så är det slående hur du har stängt in dig själv i ett ekorrhjul som snurrar allt fortare. Du skapar "sanningar" i samma stund som du skriver dem. Troligen i ett panikartat försök att inte förlora fotfästet ens för en sekund."
Stefan. Ha! Ja, jag experimenterar och leker onekligen en del, det är sant. Jag betraktar det som ett slags alkemi. Men mina idéer är långtifrån unika och jag arbetar hårt för att mina teorier skall hålla mot verkligheten. Tvärtom mot din tes att jag flyr från verkligheten, så reviderar jag mina uppfattningar med en gång verkligheten motbevisar mig. Det är möjligtvis det som kan uppfattas som överdrivet, eftersom de flesta är robotar som du: "Lyssnar inåt, knak, knak, lyssnar inåt, knak, knak, kaffe är gott, Olof Palme är god, egoism är ont, knak, knak..."
Att du inte anser mig för att vara så klok är ditt subjektiva omdöme. Förmodligen stör det dig att jag har en frenetisk kreativitet. Men har du tänkt på att avundsjuka människor som du spelar ett högt spel med andras självkänsla? Det är väl tur för mig att jag också får omdömen som det från Erik Eriksson: "Jag blir så lycklig att jag vill gråta när jag läser Tobias Struck..." Så meningarna är alltså delade om min förmåga och kraft..
Synd att du inte kunde ta kritiken av ditt våldsförhärligande och din allmänna inkonsekvens. Du har inte bemött de sakerna. Hälsa din spökmorfar.
Jag skulle vilja fråga vem Erik Eriksson är, är det någon ur Snorre Sturlassons sagor?
Äh, förresten, svara inte, Tobias. Jag orkar inte höra mer.
Johan: Jag ber om ursäkt för min egen del att detta blev en rejält utspårad tråd. Det var inte min tanke då jag första gången skrev en kommentar.
För allmän kännedom: Jag upptäckte att jag hade citerat Erik litet fel. Så här skall det vara:
"Jag börjar nästan gråta av lycka över Tobias inlägg. Tänk om jag kunde formulera mina känslor lika vackert!"
Läs mer här.
"Varje förmån du har på jobbet, varje krona du får i löneökning är resultatet av facklig aktivitet; och detta även om du inte är medlem i facket, eftersom även oorganiserade drar nytta av våra löneökningar."
Är själv i byggsvängen och undrar vilken värld du lever i. Trivs inte gubbarna på jobbet så byter de illa kvickt. Att de duktiga tjänar bra beror på att de skapar ett värde i paritet med det de tjänar. Välkommen in i 2000-talet.
Nå, skriv vem du är då. Eller är du bara en av de vanliga MUF-arna som sitter och ljuger kl 12.11 ??
Skicka en kommentar