Ett antal anledningar att känna optimism om socialdemokratins framtid

Är hemma med en snorig dotter. Förmiddagen ägnades åt teletubbiestittande och barnsångsjungande. När dottern nu tar en liten tupplur ger det mig chansen att gå igenom lite olika (lite mer socialdemokratiska) vänstermedia. Fokus blir på det lite yngre, lite mer intellektuella. Inser att det faktiskt finns all anledning att se ljust på framtiden. 

Senaste Tvärdrag är inledningsvis riktigt bra. Inte minst intervjuerna med (och texterna av) Katrine Kielos, Magnus Wennerhag och Kajsa Borgnäs ger mersmak. Känns som om Daniel och Jens är på rätt väg. Jag gillar att de har en tydlig idé om vart tidningen ska och sedan kör det konceptet fullt ut. 

***

En annan kul grej är nya webbsatsningen Arvid Falk. Ett alldeles lysande initiativ, även om sidan kanske inte riktigt har hittat formen än. Jag tror att det här kan bli riktigt bra. Som sagt; kanske saknar jag lite av tydlighet i profil och inriktning men det kommer säkert när sidan hunnit mogna. Och då blir det ett gjutet stopp på den dagliga surfrundan. 

***

Speaking of Arvid Falk: jag håller just nu på och läser Olof Lagercrantz lysande biografi över August Strindberg. Finns på pocket, förmodligen i en affär nära dig. Om man är intresserad av mannen bakom. (Inte webbsidan, utan figuren. Dvs.) 

***

Några som verkligen har hittat formen är däremot Dagens Arena. Från ingenting till Sveriges mest angelägna vänsterröst på rekordtid. Det riktigt stora Dagens Arena-gänget har gjort är att de har inneburit ett uppbrott från den där förödande gnälligheten som förstört så många tidigare försök till en mer intellektuell socialdemokratisk hållning. Tror faktiskt inte (bara) att det är en konsekvens av oppositionstiderna, utan att det ligger något djupare bakom. 

***

Sedan ska jag inte gnälla, så därför skriver jag inget om könsfördelningen på skribenterna i senaste Fronesis. 

***

Sammanfattningsvis: Det finns någon typ av intellektuellt självförtroende inom den (mer eller mindre socialdemokratiska) vänstern av idag som rätt länge har saknats. 70- och 80-talister som Kielos, Suhonen, Borgnäs, Klas Gustavsson (för att nämna en handfull. I Tvärdrag kallas några av dem för "de skamlösa", och det kanske passar) driver på. Lägg på det de möjligheter internet innebär och ett gäng pionjärer och entusiaster från alla möjliga generationer och bakgrunder. Och det blir riktigt, riktigt bra. Någon form av nytändning. Nerv. Jag vet inte vilket begrepp som passar. Bara att jag gillar det. 

***

PS. Alltså, så att ingen ska missförstå. Jag gillar i grunden Fronesis också. Men någon tjej hade väl kunnat få vara med? 

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokrati, tvärdrag, arvid falk, dagens arena, fronesis, katrine kielos, daniel suhonen, kajsa borgnäs, magnus wennerhag, klas gustavsson, media och annat intressant

Fackligt nytänkande

Det tänks en massa stora tankar runt om i vårt land. Nu har utredarna på TCO drabbats av den smått geniala idéen att faktiskt dela med sig av sina på en liten mer regelbunden basis. På bloggen utredarna kommer man att kunna läsa med största sannolikhet intressanta inlägg utifrån de olika specialkompetenser TCO:s utredargäng sitter på. Inledningsvis tycker jag exempelvis att Roger Mörtviks funderingar om regeringens a-kassepolitik är väl värda att läsa. 

Förhoppningsvis får vi alltså både ett nytt löntagarperspektiv i bloggosfären samt ett antal kvalificerade bloggare som kan bidra till en mer högkvalitativ diskussion. Det måste applåderas. Via Fredrik som fick det via Jonas. 

Läs även andra bloggares åsikter om tco, utredarna, media, bloggosfären och annat intressant

Intressant FRA-dementi från Odenberg

Förre försvarsministern Mikael Odenberg dementerar nu på SvD:s ledarblogg tidskriften Fokus uppgifter om att han skulle ha "sålt in" FRA-lagen till den borgerliga partiledarkretsen genom att påstå att det fanns en uppgörelse med socialdemokratin. 

"Självfallet var partiledarna informerade om min ambition att få med (s) och om arbetet för att åstadkomma detta (f ö bekräftat av dåvarande (s)-gruppledaren Britt Bohlin i Rapports dokumentär) men aldrig någonsin har jag påstått att saken redan skulle vara i hamn. Därtill faller ett sådant påstående i detta stadium på sin egen orimlighet. Även om socialdemokraterna skulle vara intresserade av en uppgörelse så är det självklart att de inte kan binda sig för det redan före en lagrådsremiss. Det vore ju närmast idiotiskt - och socialdemokraterna är inte idiotiska" skriver Odenberg själv. 

Och framförallt den sista passagen tycker åtminstone jag låter rätt rimlig. Odenbergs egna ord borde alltså innebära slutet för det lite märkliga blame-game:ande som PJ Anders Linder inledde under gårdagen när han skrev att "[r]egeringen sitter i klistret om FRA därför att de blev lurade av socialdemokraterna".  

Det här debaclet har regeringen Reinfeldt försatt sig i helt själva. Om nu någon hyste någon tvekan om den saken.

Andra som kommenterar detta är exempelvis Jonas Morian och Mary (hon med de moderata karamellerna). Läs även andra bloggares åsikter om fra, mikael odenberg, politik, regeringen, reinfeldt, socialdemokratin och annat intressant

Sjukvårdens framtid byggs underifrån

DN skriver idag om hur nedbrutna hierarkier och samverkan mellan olika personalkategorier inte bara gjort det roligare att jobba utan också ökat effektiviteten på kirurgkliniken på Karolinska Huddinge. Det är ett fantastiskt roligt reportage som beskriver en fantastiskt rolig utveckling. Dessutom säger det väldigt mycket om hur framtidsdebatten om den svenska sjukvården borde se ut. 

Vi har under de senaste tio tjugo åren suttit fast i en diskussion där den enda vägen framåt för sjukvården har sagts vara privatisering, och så kan man vara för eller mot detta. Men det är helt fel. Vad som behövs inom sjukvården är en kulturrevolution av det slag som DN beskriver i Karolinska Huddinge, där man lämnar den gamla närmast tayloranska organisationen bakom sig. Och det måste ske oavsett driftsformer. (Karolinska Huddinge ägs av landstinget, till exempel.)

Som socialdemokrat tycker jag också att det är uppenbart att detta ligger i linje med en traditionell socialdemokratisk uppfattning att makten ska flyttas ut på golvet, till de som faktiskt gör jobbet. Eller vad som åtminstone borde vara den traditionella socialdemokratiska uppfattningen...

Hur som. En rolig utveckling, och väldigt kul att den uppmärksammas av media. 

PS: Apropå bra media: ni har säkert redan läst den; men Fokus granskande reportage om FRA-frågan från igår är mästerlig journalistik. Samtidigt som det också sätter all annan politisk journalistik i det här landet i ett lätt förklenande ljus - som läsare inser man plötsligt hur mycket det är vi aldrig får veta om vad som egentligen händer i Sverige eftersom så få andra når upp i Anita Kratz och Torbjörn Nilssons nivåer. DS

Läs även andra bloggares åsikter om politik. sjukvård, huddinge, karolinska, sjukvårdens organisation och annat intressant

En sån där morgon som får en att minnas varför man älskar hösten

Så cool att det gör ont

Det har varit svårt att missa att Bruno K Öijer är tillbaka. "Poeternas poet, gymnasisternas, akademikernas, punkarnas, 40-talisternas, 80-talisternas, beatnikarnas, anarkisternas och hela svenska folkets poet" som en lyrisk recensent på DN skrev någon gång för länge sedan. 

I videon ovan framför han "vi lämnade varje fest". Urbant deppigt, svartsynt och coolare än Lou Reed. Några sidor tidigare i diktsamlingen Dimman av allt (som avslutar den triologi som inleddes med brakssuccéen Medan giftet verkar) finns en av de dikter han skrivit som jag tycker är allra vackrast. Fruktansvärt enkel, på gränsen till banal, men ändå kan jag inte läsa den utan att bli alldeles rörd (hela diktsamlingen ja kanske hela triologin tar någon sorts utgångspunkt i poetens relation till sin bortgångna mamma som tog hand om familjen efter att pappan tog livet av sig). 

jag tyckte någon kom 

men det var ingenting

bara skymningen

som rättat till mitt täcke

och tapeterna sjöng

sjöng märkligt och lågt för mig

det var en natt

en natt jag inte längre minns

en natt när du måste ha 

blåst ut stearinljuset

och en annan värld steg framför mig

mystisk och spännande

full av faror steg den

som en tunn strimma av rök

steg den mellan dina händer 

Som jag har förstått det efter att ha skummat recensionerna (rikligt med länkar ovan) så är det snarare denne lågmälde Bruno K. än den, som SvD uttrycker det, "alienerade världsföraktaren" som är tillbaka i den nya diktsamlingen. Och det låter sympatiskt. Även om jag undrar om punkpoeten helt kan sluta påminna om en man som "... planlöst driver runt i staden om nätterna / och fylls av aggressiv gråt / när han tänker på hur snabbt dom han älskat / börjat åldras och brytas ner " 

Och nej, jag har inte skaffat Svart som silver än. Men jag ska. Återkommer, säkert. 

Läs även andra bloggares åsikter om bruno k. öijer, poesi, kultur, svart som silver och annat intressant

Död åt skogen!

Precis min åsikt. En har väl sett the Blair Witch Project. Bra aktion av fältbiologerna. (ok, det kan vara ironi med anledning av regeringens nedskärningar på miljöområdet, kanske. Men ändå...)

Folkens Europa

Dagens lästips: mastodontuppropet för ett folkligt Europa på Dagens Arenas debattsida. Det här gillar jag. Från KG Hammar till Wanja Lundby Wedin. Presenterar en alternativ - folklig - vision av vad ett verkligt europasamarbete skulle kunna vara. Med anledning av ESF i Malmö:

"Det är i Malmö det verkliga europeiska civilsamhället nu tar form. Det är här kanalerna mellan folkets åsikter och organiserade intressen är som mest utvecklat och mångfaldigt. Och det är en offentlighet som inte sätter några gränser österut - till ESF kommer exempelvis stora grupper av aktivister från både Ryssland och Turkiet."

Det rör på sig. Fortfarande. Känns hoppingivande på något sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, europa, esf, malmö, sociala rörelser och annat intressant

Nej till återremiss

Den borgerliga majoriteten i stockholms läns landsting håller precis på att driva igenom en helt ny avtalsmodell för akutsjukhusen. Problemet den här gången är inte att förslaget är grunddåligt. Tvärtom. Det finns en del bra i det. Så mycket bra att vi förmodligen skulle kunna enas om en del riktigt långsiktiga spelregler för våra akutsjukhus. Men det verkar inte borgarna vilja. Istället för att låta oppositionen gå igenom ärendet ordentligt i sina grupper trumfas det igenom. Riktigt trist.

PS. Det färdiga ärendet kom klockan 17.50 igår till oppositionen. Vi ville skjuta upp det till nästa möte för att hinna processa det i våra grupper. Bara så att ni får en bild av vilka tidsramar vi pratar om här. DS