måndag, oktober 09, 2006

Reinfeldts syn på svart städhjälp visar på något mycket allvarligare

Att två av de tillträdande statsråden har erkänt att de använt sig av svart städhjälp kan tyckas vara en skitsak. Ett misstag, en klantighet begången av personer som aldrig kunde drömma om att de någon gång skulle hamna i den situationen att de skulle utsättas för den offentliga granskning en statsrådspost innebär. Så tycks statsministerns själv åtminstone se på det hela.

Man kan också se det som någon mycket allvarligare. Jag tycker nämligen att hanteringen av frågan visar med all önskvärd tydlighet på vilket klassperspektiv den nya regeringen står för. Att man trots höga inkomster och dyrt boende väljer att inte betala sociala avgifter (tex pension) för sina (förmodligen underbetalda) anställda ses som närmast ”folkligt”, som någon som ska öka igenkänningsfaktorn hos ”vanligt folk”. ”Alla gör så”, tycks undertonen vara, ”det enda undantaget är de som riskerar att åka fast.”

Magnus har skrivit ett briljant inlägg på detta tema, där han (återigen) visar på bloggandets journalistiska möjligheter. Läs det, du hittar inlägget här.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Detta inlägg är pingat på sajten intressant.se

11 kommentarer:

C. L. K. Aqurette sa...

Johan:
Nej, alla gör inte så, bara var tredje. Men folkligt är det. Utan svart ekonomi stannar Sverige.

Johan Sjölander sa...

Jag tror inte var tredje svensk bor i jättevillor, har hushållsinkomster på över 100 000 i månaden och trots det betalar svart för städhjälp. Faktum är, att jag tror inte ens var tredje svensk anlitar svart städhjälp. Men jag kan ha fel, naturligtvis.

Attila sa...

Att anlita svart arbetskraft kan också tolkas som civil olydnad. Vi vill helt enkelt inte betala mer skatt.

Jag betalar 30% egenavgifter, 30% kommunalskatt, 25% moms samt energiskatt, bensinskatt etc etc. Av hundringen blir det knappt kvar 30 kr.

I denna kontext kan man förstå att folk anlitar svart arbetskraft. De flesta jag känner har gjort det, och min bekantskapskrets består inte av höginkomsttagare.

De flesta samhälliga orättvisor har avskaffats genom civil olydnad, strejker, blockader etc. Det borde väl du känna till?

sandberg sa...

Om det fanns en majoritet i Sverige som var för svart arbetskraft och sänkning av olika skatter skulle Moderaterna rimligtvis ha kunnat vunnit val utan att försöka klä ut sig i rött.

Jonas N sa...

Denna debatt är som upplagd för att att ta till stora ord och gester samt indignationsutspel åt alla möjliga håll.

Man skall ha klart för sig att det pss är olagligt att ge grannens tonårsdotter 500 spänn kontant för att hon passar barnen en kväll då föräldrarna är borta.

Hur många som nu går upp i falsett kan svära på att de aldrig gjort/gör/kommer göra ngt dylikt!?

Och hur tror ni att ett samhälle skulle se ut och fungera om ingen finge hjälpa varandra med tjänster/gentjänster/kontanter utan att man dessutom måste blanda in (och få godkänt från) finansministern via SKM och blanketter!? Just det, inte alls!

OK, nu när alla har tystnat kanske det går att få lite balans i frågan. Den handlar nämligen inte bara om svart resp vitt, om olagligt och förbjudet vs lagligt och rätt.

Vad det först och främst handlar om är prissättning! Och det funkar här precis som vid alla andra situationer, nämligen att köparen gör en bedömning om vad som är en rimlig nivå och säljaren gör en likadan bedömning, och om dessa bedömningar möts blir det affär.

Väldigt ofta får man dock höra resonemang om att 'han/hon har väl råd att betala även ett mycket högre pris' vilket förstås är helt sant i formell mening, men ovidkommande för den faktiska bedömningen. Sådant vittnar snarare om en kvardröjande missunsamhet och en destruktiv önskan att vålla andra extra kostnader och besvär.

Det normala är ju att varken säljaren eller köparen av tjänster till privatpersoner anser att det de betalar (extra i skatt + avgifter) för ger ett värde tillbaks som motsvarar kostnaden. Det bör också påpekas att dessa kostnader alls inte bara är monetära, där ingår mycket annat också.

Värdet av 'vitt' består huvudsakligen av att det just håller sig innanför (den formella) lagen. Hur mycket var och en värderar just detta är individuellt. Det sjunker dock om där finns en utbredd uppfattning om att 'så gör ju alla andra också'. (Vid tex barnpassning enstaka kvällar tror jag knappt ens någon reflekterar över det uppkomna skattebrottet)

Där tillkommer några andra värden såsom 'pension' och 'sjuklön' mm men båda dessa är väldigt tveksamma. Marginalvärdet av att betala in skatt på en extra inkomst är noll. Precis noll!

Det stora problemet vad gäller den här sortens verksamhet är alltså de konstlat höga pålagorna för att bekosta några olika saker som har ett väldigt mycket lägre verkligt värde. Och så är det med politik, tyvärr. Den handlar om att påverka prissättning (i stort och smått) och om den gör det helt tokigt blir även resultaten absurda.

Jag håller inte med Johan om att här finns nå't klassperspektiv, och jag håller inte heller med om dem som gjort avbön, eller försöker förklara det med att anlita hjälp svart, säger att det var ett misstag, som gjordes då. Det tror jag nämligen inte.

Jag tror att alla de (dvs alla vi) gör det som verkar mest rimligt i en given situation. Ytterst få gör den bedömningen baserat på vilken position man kan tänkas ha om ett eller två decennier.

Och som sagt, de som inte någonsin gjort snarlika bedömningar, dvs valt det bästa alternativet snarare än det lagligaste, när de blivit gamla tror jag kan räknas på ena handens fingrar.

Och då blir det hela en fråga om nyanser och bedömningar snarare absoluter. Och det uppskruvade tonläget om absoluter skorrar ganska falskt ....

Men det är sant förstås, väldigt mycket som det gastas om inom det politiska skorrar ganska falskt ...

Johan Sjölander sa...

Attila, att det sitter en massa överklassmänniskor, tjänar 100 000 i månaden och ändå inte tycker sig att råd att se till att den arbetskraft man anlitar får schysst pension och sjukförsäkring - det är inte civil olydnad. Det är förakt.

Civil olydnad bygger för övrigt på att du står upp för din brottslighet. Annars skulle varenda inbrottstjuv kunna ses som en politisk aktivist för egendomens avskaffande, varenda knarklangare som en drogliberal propagandist. Och så är det faktiskt inte vilket, min käre Attila, du väl borde känna till?

Johan Sjölander sa...

Sedan Jonas N. Jag vet inte. Men att debatten skulle ha tystnat vet jag inte riktigt. Kolla exempelvis in Expressen, DN eller svenskan just nu på nätet.

Vad har hänt med din blogg, förresten? Försökte hitta den utan att lyckas. Allt jag googlade fram var en "Jonas N" om sysslande med bilar, är det du?

Jonas N sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Jonas N sa...

Med 'tystna' syftade jag på skrännivån hos dem som just nu spelar indignerade pga av Borelius. Och jag tycker faktiskt att din sista kommentar 'tystare'.

Frågan är för allvarlig och även svår för att den bara skall kunna hanteras genom pajkastning.

Och nej, jag håller inte på med bilar i någon nämnvärd omfattning (knappt ens felparkeringar, vilket vore att 'olagligt' undanhålla kommunen pengar den behöver till allt möjligt viktigt)

Attila sa...

Till Sjölander,
Jag tycker att 70% i skatt handlar om människoförakt, och en djup inskränkning av vår frihet. Som andra kommentatorer noterat är svartjobb något som ligger i den ekonomiska gråzonen. Har du aldrig gett en femhundring till polaren som passat barnen, målat staketet etc? Utan att passera skatteverket?

Håller med dig om att Borelius borde ha haft en bättre ursäkt, stått upp för sitt handlande (om hon nu håller med mig ang. civil olydnad). Men både du och jag vet att det vore politiskt självmord i Sverige, som läget är idag.

Staten har rätt att avkräva medborgaren skatt, men den bör vara rimlig. När orimliga nivåer uppnåtts föds fusk, fiffel och slutligen korruption.

Calle Friden sa...

Nej. De som är rika kommer alltid vara de som fuskar mest. Man har inte råd att ha dålig moral när man måste vända på slantarna.
Själv tycker jag skallet om deras patetiska fusk har fått fel proportioner - observera att det inte är socialdemokratiska företrädare som är förvånade; vad annars hade man kunnat förvänta sig av borgarna?
Det som däremot skett är en ryggmärgsreflex från de som ofta varit högljudda kritiker av socialdemokratiska företrädare - man vill få det här till en skitsak, till en bagatell, till något som media borde strunta i.
Jag tror ni har fel - det är ingen skitsak, man förväntas följa lagar och förordningar även om man tjänar miljoner, och smekmånaden med media är över.
Dessutom har man ljugit - eller i bästa fall endast underlåtit att berätta sanningen för statsministern. Det, mina herrar, är ingen skitsak.
Dessutom kommer det mer. Om man utmålar sig som skinande vita ljus kommer naturligtvis fallen att bli höga.
Det finns goda skäl att tro att Stigö-Chilo kommer att lämna in relativt snart. Det pågår just nu dissektion av hennes p-böter, deklarationer, aktieaffärer. Hittar man en sak till kommer Fredrik att leta efter nån ny.