Och nu vill jag inte verka konspiratorisk. Men. Vi har alltså en borgerlig regering som visserligen inte är mot den gemensamma välfärden - åh nej då, vem skulle kunna tro nått sånt - men som ändå vägrar att skjuta till de pengar som behövs för att klara kommunerna genom krisen. Det sätter våra kommuner i ett bekymmersamt läge. Då dyker Timbro upp som en liten gubbe i lådan och pekar på det där lite extra. Det som väl ändå inte kan sägas tillhöra kärnan. Kulturen, och sådant. Kryddat med lite exempel på badhallar och konserthus. Är det inte dags att göra upp med det där, blir frågan. Inte för att vi vill (vilket vi visserligen gör), utan för att det nu när det är kris och allting väl ändå måste vara läge att prioritera.
Syftet är naturligtvis att åstadkomma en rörelse - inte av politik, utan av nödvändighet. En omdefinition av den lokala välfärden till ett lagstadgat minimum. Så kan vi kasta ut pensionärerna ur PRO-lokalen, stänga ner ungarnas lekplats, införa avgifter på biblioteket och stänga ner den där lokala teaterscenen. Inte för att vi vill. Utan för att vi måste.
Gammal klassisk chockterapti, alltså. Som Naomi Klein hade sagt. Än så länge bara som en tankeskiss på en tankesmedjan i ytterkanten av det svenska politiska spektrat. Men jag tror att man gör rätt i att hålla ögonen öppna för tankegången även på andra ställen.
Mer om detta skriver bla Laakso, Veronica Palm, Robert Noord, kulturbloggen och en massa andra. Läs även andra bloggares åsikter om politik, kommuner, välfärd, kultur, fritid, timbro, Tomas Idergard och annat intressant
11 kommentarer:
Ja, det är helt säkert del i en strategi inför nästa riksdagsval. Det gäller att plantera den sortens tankar, tycker man på Timbro.
Så alla vi andra, en överväldigande del av den svenska befolkningen faktiskt, nu gäller det att vi pratar om varför vi INTE håller med. Och att även de många människorna utanför de politiskt inbitna nördarnas krets ges en möjlighet att genomskåda nyord/begrepp som "välfärdens kärna".
Nu tror jag du konspirerar lite mer än nödvändigt.
Att också referera till Klein vars teser motbevisats av verkligheten gör det inte bättre.
Du brukar ju få till vassa inlägg, detta sköt lite över målet.
Det som bl.a. diskuterats är ju det faktum att de kommuner som sköter sin ekonomi får betala för dem som missköter sig och som bloggen Apelsineld skrev om här:
http://apelsineld.blogspot.com/2009/08/hjartlos-valvilja.html
Min gissning är att kommuner skulle kunna göra lika mycket nytta för mindre pengar. Men det sker ju inte om de inte får lite press på sig.
Kenneth:
att det är dumt att slösa är nog alla ense om. Men det är heller inte det det här frågan handlar om. Den handlar om huruvida kultur och fritid tillhör "de kommunala kärnuppgifterna" eller inte.
Dåliga kultursatsningar är lika dåliga som dåliga skol-, infrastruktur- eller sjukvårdssatsningar. Men vad Idergard försöker göra är att kasta ut barnet med badvattnet. Eftersom det är barnet han vill åt.
Och det tror jag egentligen att du förstår du också...
Johan, du är för smart för att skriva sådana här inlägg.
Att en rapport researchad av ett par unga sommarjobbare skulle ha den dignitet du påstår är rent larv. Sedan handlar det just om slöseri. precis som alla andra sossebloggare struntar du i att bemöta ett enda av de konkreta exempel som Idergard listade i sin artikel. Det är faktiskt rätt svagt, inte minst med tanke på att socialdemokraterna - på den tiden det fanns riktiga, arbetande socialdemokrater - brukade påpeka att felaktigt använda skattepengar är stöld från folket.
Personligen hoppas jag att helvetet har en extra varm avdelning för folk som bygger äventyrsbad och sedan slopar lärartjänster och vårdplatser.
För övrigt; vad gäller Naomi Kleins konspirationspsykoser: tyckler du verkligen att "mindre stat" har varit den rådande ckockterapin i krisens spår? Jag tycker snarare att det har handlat om att reglera finansmarknader och förstatliga bilföretag.
Men det är väl bara jag.
Om rapporten "researchad av ett par unga sommarjobbare" inte skulle ha någon dignitet så skulle inga tidningar skriva om den. Tyvärr verkar tidningarna istället ta sommarjobbarna på största allvar.
Har fortfarande knappt sett en antydan till en reglering av finansmarknaden. Snarare tvärtom, bortskänkande av pengar utan krav på motprestationer.
Det som är så skrämmande med rapporten är att den fått sådant genomslag trots att den är så dåligt gjord.
Bara i ett enda fall har man faktiskt tittat på kommunernas budget, annars hänvisar man enbart till pressmeddelanden och tidningsartiklar. Man blandar siffror ur drifts- och investeringsbudgetar lite som det passar.
Ibland är man direkt ohederlig. Karlstad påstås skära ned på gymnasieskolan, när de i själva verket satsar mer. Skälet till att kostnader totalt minskar beror helt enkelt på att de inkommande årskullarna är mindre än de utgående.
Jag kan faktiskt hålla med om att rapporten har rätt många brister, vilket är synd eftersom de problem som tas upp är synnerligen äkta.
När vänsterblocket styrde Stockholm förra mandatperioden så genomfördes en kommunalt finansierad "kulturfestival" i Vantör. Pengarna som stadsdelsnämnden satsade motsvarade nästan på öret det som samtidigt skars bort ur omsorgsbudgeten. Ett antal vårdanställda sades upp. Sedan är ju äventyrsbadsproblemet rätt vanligt i de flesta av landets kommuner. Så visst är detta ett viktigt problem.
Det är dock inget specifikt vänsterproblem. Många borgerliga kommuner sköts på liknande sätt, även om det generellt sett är vänstern som slösar mest.
Hej Johan (och alla andra). Jag återkommer i själva sakfrågan (dvs om det är slöseriet ni är ute efter eller om ni helt enkelt bara försöker definiera om vad som är en kommunal angelägenhet, eller med andra ord ta bort allt stöd till kultur och fritid oavsett hur bra den är). Säger här bara något om "konspirationsspåret" i mitt inlägg.
Ett - Om Naomi K: att kriser leder till förändringar åt olika håll kan vi nog alla hålla med om. Titta på trettiotalet; där vi fick se å ena sidan New Deal och det svenska folkhemmet, å andra sidan det som hände i Tyskland och Spanien. Så visst finns det möjligheter att det kommer bra saker ur kriser också. Eller väldigt dåliga. Vilket är förmodligen en fråga om politik.
Två - I det här läget är det klart att Timbro vill använda den här krisen för att nå sina mål. Vilket är precis vad jag skriver. Jag vet inte hur många gånger jag stött på kommentaren att krisen är en möjlighet att åstadkomma något bra, att "rensa upp".
Tre - Då är frågan vilket stöd de har i regeringen för detta tankesätt. Och det vet vi inte. Å ena sidan har vi tjatandet om "kärnverksamhet" oviljan att skjuta till statsbidrag och kommentarer från enskilda statsråd som ligger i linje med timbro-tänket. Å andra sidan är det valår nästa år och just nu verkar det som om regeringen inte är det minsta sugen på att gå till val på lokala program av nedläggningar och besparingar inte ens på kommunala musikskolor eller fritidsgårdar (åtminstone är det de signaler som just nu duggar som sommarregn i media).
En liten ytterligare reflektion om rapportens kvalitet som har diskuterats här ovan. Jag tror ni missförstår syftet med det hela. Timbro är inte ute efter att göra en seriös genomlysning av vad de kommunala skattepengarna används till. De vill måla upp en bild av att satsningar på kultur- och fritid är "slöseri". Jag tror det är den bakgrunden man måste ha klar för sig när man funderar över vad det är Tomas Idergard väljer att sätta sitt namn under.
Hmm, det här blir för långt och krångligt för att diskuteras här. Ska försöka hinna med en egen replik istället. Men först måste jag jobba. Annars sabbar jag min mödosamt konstruerade image som trist jante-kille som helst av allt vill förbjuda folk att bada... ;-)
Skicka en kommentar