Förra veckans stora besvikelse i bokväg för mig personligen blev Anders Ehnmarks essä om Gramsci. Författaren glider runt i sydeuropa och name-droppar italienska intellektuella. Han söker något. Vad är lite oklart, eftersom han uppenabarligen inte finner det. Synd. Gramsci förtjänar något bättre. Och det svenska intellektuella klimatet med.
<>
En intellektuell som däremot satte huvudet på spiken var Enquist i gårdagens expressen. Han sågar kritiken av socialdemokratin i allmänhet och Göran Persson i synnerhet för att varavisionslösa. Alla intellektuella borde få yrkesförbud tills de själva (som har tiden och borde ha kapaciteten) leverarat något i visionsväg som också är görligt. Det är bara att hålla med. Heja!
Tog för övrigt med mig Frank Herberts SF-klassiker Dune ut över helgen.Har inte läst den tidigare. Till att börja med är den faktiskt riktigt bra. Dessutom slår det mig hur inspirerad Robert Jordan måste varit av den när han skrev sin ”wheel of time”-saga. Om man skulle låta tankarna vandra fritt; skulle man kunna säga att Robert Jordan är lite den dialektiska syntesen av Tolkien och Herbert. Det skulle man kunna skriva något om. Om man hade lust. Och inte behövde gräva diken, det vill säga.
2 kommentarer:
Frank Herbert rules, men du är i alla fall en smitare.
Enqvist artikel var bra. Men om man ska länka bör man länka direkt till artikeln: http://expressen.se/index.jsp?a=280723
För övrigt är det väl bara att börja bita av saker som avskaffande av avgifter i offentlig sektor, arbetsplatsdemokrati i offentlig sektor, bostad åt alla, fler anställda i offentlig sektor eftersom det är bättre att folk jobbar än går arbetslösa, osv, osv...
Praktiska visoner och provisoriska utopier finns det gott om - om man bara vill.
Skicka en kommentar