En morgon som präglades av borttappade småbarnsvantar, slaskigt regnväder och tokförsenade tunnelbanetåg skulle annars ha kunnat vara riktigt trist. Men två artiklar i morgonens SvD gjorde sitt till för att trots allt sätta en smula guldkant på tillvaron. Bägge artiklarna får placeras i kategorin förnuft och vetenskap (om än på lite olika sätt).
Den första var Christer Sannes inlägg i globaliserings- och fattigdomsdebatten. Artikeln får ses som en replik på Johan Norberg (Norbergs ursprungliga inlägg hittar du här) och är i praktiken ett stycke sansad och mycket läsvärd käll- och metodkritik. När det gäller hur det egentligen ser ut med fattigdomen i världen, miljöproblematiken och svälten tror jag även den mest hängivne globaliseringsivrare mår bra av att ta del av Sannes nyanseringar innan man rusar iväg alltför långt med sina slutsatser.
(Lite pikant är också att europaparlamentariker Christoffer Fjellner på samma sida okritiskt använder sig av exakt de siffror Christer Sanne så skickligt lyckas bryta ner och ifrågasätta. Någonstans visar väl det på riskerna av att statistik alltför lättvindligt plockas upp av makthavare och används för det ena eller andra syftet).
Den andra artikeln är dagens understreckare, signerad Martin Gustafsson. Vad han skriver om är en nyutgiven artikelsamling (”Fakta eller fantasier. Föreställningar i vetenskapens gränstrakter”) utgiven av något som heter Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Vad VoF ägnar sig åt är att slåss för ”upplysningens idéer” genom att ifrågasätta kvasivetenskap, allt under slagordet att ”sprida saklig information om felaktiga föreställningar som förekommer i frågor som kan avgöras vetenskapligt”. Och detta låter måhända nog så okontroversiellt.
Och det är det kanske också. Men vad Gustavsson mycket skickligt och tänkvärt skjuter in sig på är motsatsförhållandet mellan att å ena sidan leva upp till upplysningens ideal om ett självständigt tänkande som inte bara följer de samhälleliga auktoriteterna, och å andra sidan att i dagens genomvetenskapligfierade samhälle slåss för ”den enda” – metodologiskt definierade – sanningen.
Ifrågasätt givna sanningar. Låt dig inte luras av aldrig så mycket skickligt presenterad statistik. Tänk alltid ett varv till. Det får bli någon sorts budskap i dagens lektion. Tack för den, Svenska dagbladet.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, vetenskap, förnuft, statistik, johan norberg, globalisering, Christer Sanne, Martin Gustafsson, Vetenskap och Folkbildning och annat intressant
3 kommentarer:
Läs även vad Johan Norberg skriver på sin blogg om SvD-artikeln på http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=12&year=2007#2476
Ja, jag inser inte vad som är en nyansering med det Sanne skriver. Det han gör är ju att säga "Jo visst, en halv miljrad har blivit mindre fattiga, men det låtsas jag inte om, genom att lägga fattigdosgränsen nån annanstans!"
Det är inte nyansering. Det är att blunda för fakta.
Vänstern har ett desperat behov av att "tänka ett varv till", men det är knappast till deras fördel eftersom de då skulle inse att de har fel.
Skicka en kommentar