2009 beslutade WHO att uppmana sina medlemsländer att göra nationella analyser av ojämlikhetens betydelse för hälsan. Först ut var Storbritannien, där epidemiologen Michael Marmot ledde arbetet med att ta fram rapporten Fair society, Healthy lives. Förra året 2011 kom även den danska varianten: Ulighet i Sundhed – årsager og insadser. I Sverige har gjorts lokala initiativ som exempelvis kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. På svensk nationell nivå är det dock fortfarande tyst. Det konstaterar professor med dr Finn Diderichsen i inledningen till en ny forskningsantologi som ger sitt bidrag till frågan: Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd.
Den orättvisa hälsan innehåller nitton kapitel som ur olika perspektiv närmar sig frågan om jämlikhet och hälsa. Det handlar om skolan, arbetslivet, boendesegregationen men också om livsstilsvanor som rökning och motion. I slutkapitlet försöker sig redaktörerna på någon form av skissartade policyförslag; det handlar bland annat om att ge alla barn en bra start i livet, att skapa förutsättningar för arbete, att minska ekonomiska skillnader, att utveckla hälsosamma närsamhällen, förstärka rollen och betydelsen av ett hälsopreventivt arbete.
Och när vi läser den listan som forskarna kommer fram till förstår vi kanske varför den svenska regeringen inte tagit tag i WHO:s utmaning. Ojämlikheten kommer med ett pris. Det märks i individens hälsa, och det märks också i samhällets funktionssätt. För personer som är uppfostrade i rörelser där jämlikhet inte sågs som något annat än det slagord under vilket socialiststaten försökte dräpa individernas frihetslängtan sticker sådant naturligtvis i ögonen.
För vänstern har perspektivet alltid varit det omvända. Jämlikheten är för oss det som bereder vägen för friheten. Det blir extremt tydligt när det kommer till hälsofrågorna. För vilken frihet ligger i en förstörd rygg, i den oro och ångest som följer i arbetslöshetens spår, i en kropp som tar slut långt innan du hunnit se barnbarnen växa upp?
Den orättvisa hälsan är en forskningsantologi. Ibland blir texten väldigt vetenskaplig på ett sätt som inte alltid uppmuntrar läsvänligheten. Men det är ändå en viktig bok, och den är en del av en viktig rörelse för att lyfta upp dessa frågor på dagordningen. Den rörelsen bör bejakas.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkhälsa, jämlikhet, jämlik hälsa, den orättvisa hälsan, WHO och annat intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar