Re:2007

Så, det var det. 2007 läggs till handlingarna, bytt är bytt kommer aldrig mer igen. Sitter här sent på nyårsdagen och lyssnar på Kent, hör Joakim Berg sjunga att förruttnelsen börjar när man fyllt 37 och tänker gud vad skönt, då är det tre år kvar.

Jag har en väldigt linjär tidsuppfattning. Allt det där cykliska, att uppfatta tiden som ett hjul, någon sorts österländsk eller mer agrar syn på det hela ligger inte riktigt för mig. Dagar ersätter dagar ersätter veckor ersätter år, och allt går från punkt a till punkt b och inget är sig likt och inget kommer igen, om du frågar mig.

2007 var ett år som var väldigt mycket nytt för mig. Mitt första hela år som pappa. Året då jag på allvar lärde mig vad vabbande och dagishämtningar innebär. Året då jag gick med i den introverta sekt som kallas småbarnsföräldrar och som är ett mycket speciellt och egocentrerat släkte och som inte skäms en millimeter för det, heller.

Det var ett år då Internet på olika sätt kom att spela en större roll för mig. Bloggandet, facebookandet, onlinespelandet och sittandet sena nätter YouTube-surfandes efter roliga klipp (gärna politiska) tog sig nya höjder. Känner det mer och mer som om jag lever i en William Gibson-roman, och jag gillar det.

För mig blev det också ett år med mycket Japan. Var där på semester i våras, och kom att hamna i någon typ av akut kärleksrelation till inte minst Tokyo. Den författare jag mest ingående har närmat mig under året är också japanen Haruki Murakami, och dessutom fick jag under hösten ett ordentligt ryck och betade mig igenom ett inte ringa antal Kurosawa-boxar.

Politiskt finns det mycket att säga men paradoxalt nog är det ett ord som känns allra mest talande; frihet. Frihet att kritisera den borgerliga regeringen, frihet att tänka nytt om den framtida socialdemokratiska politiken. Faktum är när jag nu sitter och tänker på saken att denna frihetskänsla faktiskt är mer påtaglig än dess kusin; frustrationen (även om han finns där, han också, och något säger mig att han kommer att göra sig mer och mer påmind ju mer effekterna av den borgerliga politiken blir tydliga).

Film och musik. Som sagt, det blev mycket Kurosawa. Andra filmer (som faktiskt kommit under året) jag kommer att tänka på är Darling och This is England. Musikaliskt har det varit mycket Lucinda Williams, med ny skiva i våras och konsert nu i vintras. En helt enorm konsertupplevelse var annars jazzsaxofonisten Joshua Redman på Fasching i somras (också han har kommit med ny skiva under året).

Nu har det hunnit bli över midnatt. Joakim Berg sjunger om hur det var att likt Columbus komma till Stockholm, way back in 93. Det nya årets första dag har gått. Än så länge är det helt ok. Gott nytt på er, allesammans.

PS: Mest romantiska nyårsfilm är fortfarande ”När Harry mötte Sally”. Alltid. Så vissa saker är nog bestående, trots allt. DS

Läs även andra bloggares åsikter om 2007, nostalgi, nytt år, nyår, kent, haruki murakami, japan, lucinda williams, joshua redman, akira kurosawa, film, kultur, och annat intressant