Idag fick jag en karamell när jag hyrde film nere i den lokala videobutiken. På omslagspappret tackades jag för att jag betalde för min filmkonsumtion, istället för att ladda ner olagligt från nätet.
Sugandes på karamellen fick jag anledning att fundera över min egen syn på saken. För låt mig vara ärlig; mitt politiska engagemang grundas inte i ett försvar av den privata äganderätten. Påståenden som ”skatt är stöld” upplever jag som närmast löjliga. Det finns ett antal olika värden; jämlikhet, alla människors frihet, bekämpandet av svält och fattigdom; som jag tycker är så oerhört mycket viktigare än att rådande ägandestrukturer ska bevaras till varje pris (vilket är det försvaret av den privata äganderätten i nio fall av tio kokar ner till.)
Men jag kan trots det inte förstå dem som menar att försvaret av den typ av äganderätt som skyddar konstnärer och författare, upphovsrätten, är felaktigt och förlegat. Varför ska det vara okej att gå förbi upphovsrätt och därmed konstnärernas äganderätt till det egna arbetet, bara för att det är tekniskt möjligt? Är det rätt att ladda ner olagligt kopierade filmer gratis från nätet, bara för att jag kan?
Väl hemkommen ser jag att Jan Guillou skrivit en krönika på samma tema i Aftonbladet. Han målar upp en bild av upphovsmännens fiender som förvirrade socialister, lite som planka.nu. Min bild är att det inte är så enkelt.
Jag tror nämligen att det handlar om något helt annat. Fildelarna finns bland alla politiska grupperingar. Kanske är det en generationsfråga snarare än en ideologisk. En massa unga människor laddar ner film och musik gratis från nätet, och blir förbannade när någon vill ta denna möjlighet ifrån dem. Så kan man bygga en argumentation runt detta. Motivera varför jag ska ha rätt att ta för mig. Denna överbyggnad kan sedan vara höger eller vänster. Teknisk eller moralisk. Men kärnan är densamma; ingen jävel ska få ta betalt för det jag idag kan sno åt mig gratis.
Jag tycker det är viktigt att alla människor har tillgång till kulturen. Därför är jag för en stark offentligt kulturpolitik. Jag tycker vi ska ta ut pengar i skatt och använda dem så att exempelvis alla kan låna böcker gratis på biblioteken. Det är att vara vänster. Att förespråka någon sorts kulturell vilda västern där de som kan får sno åt sig och de som förlorar i slutändan är upphovsmännen, det är bara korkat.
Och det hade jag nog tyckt även utan den där karamellen. Men den var god, det var den.
11 kommentarer:
IT är socialism... Utmaningen ligger i att se till att alla kids har tillgång till det ;-) Gott nytt!
Du tycker ju bibliotek är bra, varför då inte applicera samma tanke på annan information än den som är tryckt i bokform? Varför inte ha ett internetbibliotek med ljudböcker att ladda hem? Och om man har ljudböcker, varför inte också musik och film? Och musik är ju bara en form av data så varför inte också mjukvara? Allt med samma schyssta princip som hos bok-biblioteken, vi finansierar gemensamt en pott ur vilken upphovsrättsinnehavarna får pengar baserat på hur mycket deras verk "lånats ut".
Jag tror att hindren för detta enbart är två:
1. Illusionen om att man även i fortsättningen måste ha samma sorts struktur på kultursektorn med stora skivbolag osv som ska kunna tjäna lika mycket pengar på samma sätt de gjort hittils.
2. Högersossar som är livrädda för att utöka den offentliga sektorn även om det är samhällsekonomiskt klokt och leder till en ökad väldfärd.
Öhhh ... Anders. Jag är helt för internetbibliotek med nedladdningsbara böcker. Jättebra. Bara författarna får betalt så. För som du säkert vet får ju författare idag betalt varje gång någon lånar deras bok på bibliotketet, och det är du och jag som betalar via skattsedeln. Inget sådant som en gratis lunch, du vet.
Och då är problemet att de inte får det idag. Eftersom en massa pigga hackers direkt tar chansen att lägga upp allt de kommer åt digitalt på nätet (någon som bland annat gör att branschen är lite motvalsvad gäller ljudböcker på bibliotket, vilket är mycket synd). Sedan kan upphovsmannen se sig om i himlen efter någon form av ersättning (den sk kassetersättningen är ett sätt att delvis komma åt detta, naturligtvis, men långt ifrån tillräcklig för att täcka allt).
Men det är inte min grundpoäng. Den är att det fakstiskt är den som utfört arbetet - i det här fallet författaren - som ska ha rätt att avgöra på vilket sätt hans eller hennes verk ska spridas. Inte någon självutnämnd yttrandefrihetsrebell men lite för flådigt bredbandsabbonemang.
Kul att du lyckas svara utan att överhuvudtaget läsa vad jag skriver. Vem pratar om gratis luncher??? Jag skriver ju till och med att det behövs en inte helt obetydligt utökning av den offentliga sektorn för att genomföra en sådan välfärdsreform. Och vem säger att någon ska tvingas sprida sitt verk på ett eller annat sätt? Jag antar att författare redan idag kan säga nej till att ha sin bok på bibliotek?
Däremot tror jag den stora hållhaken är att man inte kan förvänta sig att det kommer att gå att göra lika mycket pengar på musik, film och mjukvara som man gjort hittils. Och det är naturligtvis där skon klämmer för Sony, Microsoft och CO, inte något slags idealistiskt försvar av upphovsrätten. Som tur är för dessa bolag verkar de ju ha den så kallade vänstermajoriteten i riksdagen tryggt i sin ficka.
Ok Anders. Nu är jag rädd att jag har tappat dig. Du skriver att "[d]äremot tror jag den stora hållhaken är att man inte kan förvänta sig att det kommer att gå att göra lika mycket pengar på musik, film och mjukvara som man gjort hittils." Och sedan vägrar du se problemet att en urholkad upphovsrätt innebär minskade möjligheter för konstnärer att leva på sitt arbete. Jag förstår verkligen inte. För det var ju just det som var min poäng. Alltså att den illegala fildelningen (så länge vi inte har Anders utopiska totalt skattefinansierade kulturvärld) drabbar konstnärer, författare och andra upphovsmän.
Sedan är det faktiskt två diskussioner. Hur vi tillsammans ska betala för kulturen, och om vi ska ha kvar upphovsrätten eller inte. Mitt inlägg handlade om det första, du skriver bara om det andra.
Så en konkret fråga, Anders. Är du för illegal fildening eller inte? Och om du är det, på vilket sätt underlättar den verksamheten möjligheterna att föra en progressiv kulturpolitik i övrigt som du skissar på?
Utopi, shit, måste vara värsta framtidssamhället här i stan då, vi har ett ställe dit man kan gå och läsa författares böcker utan att betala en krona!
Jag struntar rätt mycket i principfrågor om upphovsrätt hit eller dit, den frågeställning som man borde ställa sig från vänster är ju hur så många som möjligt får så mycket och så bra kultur som möjligt. Fildelning ("illegal" eller inte, vem bryr sig) löser ju problemet med distributionen men riskerar leda till att de ekonomiska möjligheterna för kulturproduktion minskar. Då är det den frågan socialister borde koncentrera sig på, inte att klubba lagar som gör en stor del av befolkningen till brottslingar för något som egentligen är väldigt vettigt, att sprida kultur och mjukvara till så många som möjligt.
En del av svaret är en förändring av musik/film/mjukvaru-branchen, till exempel mer fokus på live-spelningar, göra biografupplevelsen till något man är beredd att betala extra för osv. En andra del är att vi gemensamt finansierar kulturproduktion, till exempel genom ett "bibliotek"-system.
Om din utgångspunkt är att själva principen om upphovsrätt är det viktiga så pratar vi nog om helt olika saker ja. Men varför en socialist skulle ha en sådan idealistisk syn på samhället förefaller märkligt.
Till att börja med så måste du skilja på illegal och annan fildelning. Det är som skillnaden mellan att råna en bank och att ta ut pengar på samma bank. Fildnlningen (i vid bemärkelse) som sådan ger som du skriver stora möjliheter, inte minst för upphovsmännen, då det minskar kostnaderna för distribution etc. Men den illegala fildelningen är ett elände.
För jag håller med dig om din grundfråga. Alltså att det viktiga är hur så många som möjligt får del av så mycket kultur som möjligt. Och då menar jag att en grundförutsättning är att det skapas någon kultur till att börja med. Och då tror jag det är bra om vi har schyssta system som garanterar någon typ av utkomst för upphovsmännen. Därav mitt försvar för upphovsrätten.
Sedan tror jag att ett samhälle där staten tog kostnaden för varenda hollywoodrulle jag kände för att kolla in är en smula utopiskt. Men, nota bene, även ett sådant system skulle i grunden behöva ett fungerande upphovsrättsligt regelverk. Och den uppfattningen håller jag nog fast vid. Så socialist jag är...
Kan återkomma senare men kan väl bara notera att lika lite som statsbiblioteken finansierade "Da Vinci koden" skulle givetvis ett internetbibliotek behöva finansiera Hollywoodrullar.
En fråga till dig kan bli, varför ska man som vänster olagligförklara ett fenomen som till i princip ingen samhällsekonomisk kostnad är ett av de bästa vapnen mot ojämlik tillgång till kultur, och som dessutom jämnar ut spelplanen mellan storbolagens produkter och de från mindre producenter?
Nä, Da vinci-koden fick sina stora intäkter via olika former av upphovsrättsligt grundande ersättningar från privatförsäljning, och inte via att den också finns på ett och annat bibliotek (vilket är bra). Och det är de intäkterna jag tycker det är utopiskt att vi tillsammans ska finansiera via skatten. Men jag ser fram emot att du återkommer i den frågan (har du en egen blogg eller nått där du utvecklar vad du tycker, vore kul att kolla in?)
På din fråga svarar jag nog att jag inte delar din analys (om det är den illegala fildelningen du skriver om, det vill säga). Och då tycker jag att det är den principiella hållningen att det är upphovsmannen som har att avgöra hur, på vilket sätt och till vilken kostnad hans verk ska spridas som ska gälla.
Vad som gjorts olagligt är ju nedlaggning från en olaglig förlaga - alltså MOT upphovsmannens vilja. Små förlag som VILL sprida verk gratis har all möjlighet i världen att göra detta. Och som jag skrivit ovan tror jag att gratisspridande av kultur kommer att öka, av rent kommersiella skäl, och jag tror också att mer kraft kommer att läggas på kringprodukter av olika slag (precis som du skissar på ovan.) Det är såklart bra.
Har ett svagt minne av en artikel jag läste för ett tag sedan om en firma som ägnade sig åt legal fildening. Låter utmärkt, tycker jag. Men det största hotet mot denna typ av initiativ är såklart den illegala delningen (varför pröjsa när du kan sno åt dig gratis?)
Slutligen, och kanske viktigast, är det såklart så att det är vi lagliga konsumenter som i slutändan får betala för den illegala fildeningen. Genom minskat utbud alternativt högre priser. Anarki är sällan ett bra sätt att närma sig socialismen. Varken när det gäller detta eller annars.
Johan, redan idag är mycket stora delar av kulturen skattefinansierad i alla Europeiska länder. Film, tidskrifter, journalistik, musik osv - kolla kulturbudgeten. Problemet är att man trots detta är förbjuden att kopiera denna kultur fritt. Såg du Faktum för en tid sedan - de visade hur band efter band (Kent, Cardigans, osv) lärt sig göra musik för skattepengar som dessutom är utanför kulturbudgeten (a-kassa)?
Borde vi inte ha rätt att få tillbaka det vi har betalt dessa skapare att utföra?
Varför skall denna redan betalda kultur inte få kopieras fritt?
Staten betalar för en massa saker -utbildning, stöd till idrott, etc, etc. Det gör inte att vi sedan kan kräva att alla arbetsinsatser den statligt utbildade civilingengören eller den på den kommunala fotbollsplanen drillade fotbollsspelaren utför i någon mening tillhör staten, eller oss alla.
Däremot kan vi ha en kulturpolitik som syftar till att tillgängliggöra så mycket kultur som möjligt. Men jag vågar mig till att hävda att detta inte gynnas bäst av ett upphovsrättsligt vilda västern där alla som kan tycker sig ha rätten att fritt förskansra sig frukten av andras arbete, utan att på något sätt försäkra sig om att upphovsmannen fått en rimlig ersättning.
Skicka en kommentar