Läser på utmärkta bloggen ”det progressiva USA” ett inlägg med rubriken ”Varför dog marxismen?”. En intressant fråga, men felställd. För marxismen är nog inte riktigt död. Ändå.
Jag har aldrig kallat mig marxist. Precis som Karl Marx själv värjde sig för ett sådant epitet. Däremot har jag alltid framhållit vikten av att läsa Marx skrifter, och inom de Marx:ka traditionerna har många av nittonhundratalets skarpaste intellektuella verkat. Som exempel kan nämnas att Ernst Wigforss, Nils Karleby och nästan alla stora svenska socialdemokratiska tänkare inte går att förstå utan att hänvisa till Marx.
Under de senaste tio-tjugo åren – paradoxalt nog sedan muren föll – har jag också upplevt någon typ av försiktig renässans för de Marx:ka teorierna. Inte okritisk, inte dogmatisk, men dock. För vad är den globalisering vi ser idag annat än en nästan övertydlig utveckling enligt de riktlinjer Marx och Engels skissade på redan i det kommunistiska manifestet, för över 150 år sedan? Egentligen är det inte så konstigt – kapitalismen har segrat, och vem är då mer angelägen att läsa än kapitalismens största kritiker och dess störste analytiker?
Däremot så är den politiska marxismen, i meningen någon mer doktrinär Leninistisk variant, förhoppningsvis både död och kastad på historiens skräphög. Som demokratisk socialist är jag den förste att applådera detta. För befriad från diktaturens skugga kan en annan Karl Marx stiga fram i ljuset, och tala till en modern vänster. Och vet ni? Jag tror faktiskt att han har en hel del att säga oss.
6 kommentarer:
Inga små frågor. Men okej.
1) Just detta sista, att globaliseringen (som i grunden ändå är en ekonomisk process) har så många andra ansikten är det jag tycker Marx fångar upp. Alltså hur historien skapas i produktionen, där vanliga människor på olika sätt tillfredställer sina allmänmänskliga behov (mat, boende, trygghet), hur detta arbete organiseras, hur denna struktur skapar sin egen logik och också blir till en arena för en kamp - klasskamp - om hur morgondagen ska se ut.
Men någon sorts vulgärmarxistisk förutsägelse (kapitalismen kommer att gå under inom si och så lång tid) har naturligtvis inte slagit in. De delar av manifestet jag syftade på var snarare de som analyserade hur kapitalismen skulle utveckla sig. Och där tycker jag att många av skrivningarna ibland kan kännas nästan profetiska.
2) Självklart uppstod socialismen som en reaktion på vissa förhållanden i den materiella basen och inte pga en enskild intellektuells skriftställan ...-) Men okej. Ett lite seriösare svar.
Socialismen - och socialdemokratin - hade sett väldigt annorlunda ut utan Marx. Men detta är en rent teoretisk diskussion - nu har vi Marx, och hans skrifter var onekligen väldigt inflytelserika, inte minst på den unga socialdemokratin. Och jag tror att inte minst brottet från utopismen som Marx stod för var väldigt viktigt för den socialistiska rörelsen (någonstans är kärnan i marxismen att det handlar om den väldigt fysiska och sociala verkligheten, inte om drömmar. Det tror jag har varit välgörande).
Därmed inte sagt att Marx är någon typ av alfa-omega. Självklart existerade även Marx i en verklighet, och självklart har olika socialistiska rörelser varit olika mycket influerade av hans tankegångar (anarkismen ganska lite, till exempel). Dessutom finns det ett antal andra drivkrafter och källor. Kolla gärna in Ronny Ambjörnssons "socialismens idéhistoria", den ger en hyfsad och tankeväckande överblick. Svensk socialdemokratisk ideútveckling (som jag själv är mest intresserad av), kännetecknas ju förutom de rent marx:ka dragen (Kautsky, Bernstein etc) av en dos kristendom, folkliga svenska demokratinormer, liberalism, etc.
Så om det finns ett efter-liv? Jag tror inte man kan se Marx och hans tankegods som en odelbar helhet, som man måste förhålla sig antingen-eller till. Däremot tror jag - hoppas för den delen - att även framtidens vänster ska ta till sig det sunda i Marx teorier. Om inte annat som en utgångspunkt för en diskussion om hur den moderna kapitalismen ser ut och vilka krafter/logiker som driver utvecklingen framåt.
Fast Marx skriver exempelvis om de utvecklade kommunikationernas betydelse ur mer än rent ekonomisk betydelse... i hans fall handlade det om järnvägen, i vårt tänker vi kanske mest på Internet. Den unge Marx (pre-kapitalet, typ) var heller inte samma utpräglade ekonom som han senare kom att bli, istället handlade det mer om det mänskliga, alienationen etc (Sven Liedman har sammanställt ett antal texter från denna tid i urval under samlingsnamnet "människans frigörelse").
Egentligen vet jag inte var våra grundläggande meningsmotsättningar ligger. Jag tror fortfarande att det är svårt för en modern vänster att helt hoppa över Marx, och jag kan inte läsa in något annat i dina inlägg än att du tycker att den Marx:ka analysen måste kompleteras, inte är tillräcklig (vilket i någon mening är helt självklart, karln levde för över hundra år sedan). Men visst, jag har respekt för dina synpunkter, absolut. Tycker det är lite synd att många kastar ut barnet med badvattnet, eller Marx med den mer leninistiska marixmen, bara...
Detär nog inte bara en del vänsterungdommar som skulle ha nytta av att läsa marx. De ugdommar som vurmar för "satsa på dig själv" och vill få ihop sin första miljon så snabbt som möjligt har nog mer kunskap att hämta ur marx "kapiralet", men det är klart det fodrar en hel del i form av läsförståelse.
KAS
Nej, Marx har inte mer än doktrinhistorisk relevans idag. Han kan nämnas i sådana sammanhang som Ricardo och Malthus.
Teorin om alienationen gäller ju både kapitalistiska och socialistiska system som bygger på industrialisering.
Teorin om utarmningen var ju direkt fel. Proletärerna hotades inte av utsvältning på grund av maskinerna utan dessa var upphovet till välståndsökningen.
Därmed blev teorin om bourgeasins rörelselag också fel. Industrialisering leder till högre välstånd och mindre välståndsklyftor, inte tvärtom, vilket inte ens stämmer på ett globalt plan.
Det som hade kunnat vara intressant hade varit om han utvecklat sin tankegång från 'Kritiken av den tyska ideologin' om arbetsdelningens upphävande. Nu finns i stort sett bara citatet om fiskare på förmiddagen och herde på kvällen och kritiker efter kvällsmålet. Det var nog en ungdomssynd eftersom Marx fördömde de "utopiska socialisterna" som just uttalade sig om hur det kommande socialistiska samhället borde se ut.
Om Marx hade kunnat presentera en teori för det socialistiska samhället och det kommunistiska produktionssättet hade han kunnat vara intressant. Men nu har han inget att tillföra på den socialistiska teorins område.
/DNg
Några kommentarer, Danne.
"Teorin om alienationen gäller ju både kapitalistiska och socialistiska system som bygger på industrialisering."
Nu vet jag inte om du menar att den - trots vad Marx avsåg - går att använda på all form av industriarbete, eller om det var det den avsåg (vilket är mer tveksamt, i sådana fall). Oavsett vilket förstår jag inte varför teorierna skulle vara ointressanta idag?
"Teorin om utarmningen var ju direkt fel. Proletärerna hotades inte av utsvältning på grund av maskinerna utan dessa var upphovet till välståndsökningen ... Industrialisering leder till högre välstånd och mindre välståndsklyftor, inte tvärtom, vilket inte ens stämmer på ett globalt plan."
Jag vet inte hur du läser Marx. För mig är det uppenbart att han ser kapitalismen som en enorm utvecklingskraft - fram till den stund systemet spränger de egna ramarna. Just därför tillhör jag dem som menar att utsugningsteorin (som jag tycker är svår, det gör jag, även om det finns delar av den som absolut går att använda) absolut måste tolkas relativt. Men att kapitalismen inte skulle leda till någon utveckling? Var i Marx skrifter finner du stöd för att han skulle ha resonerat så?
"Det som hade kunnat vara intressant hade varit om han utvecklat sin tankegång från 'Kritiken av den tyska ideologin' om arbetsdelningens upphävande ... Om Marx hade kunnat presentera en teori för det socialistiska samhället och det kommunistiska produktionssättet hade han kunnat vara intressant. Men nu har han inget att tillföra på den socialistiska teorins område."
Svårt att föra en kontrafaktisk diskussion - men visst hade det varit kul om Marx utvecklat även dessa tankegångar. Det känslomässiga frö som sås är dock spännande - frihet som en frånvaro från hämmande yrkesroller, och därmed i förlängningen, klassidentitet.
Sedan delar jag - vilket torde vara uppenbart - inte din syn att resten av hans verk skulle vara ointressanta. Det finns en hel del verktyg i den Marx:ka verktygslådan som går mycket väl att använda, även för en modern vänster. Teorierna om skillanden mellan improduktivt och produktivt kapital är ett alldeles utmärkt instrument för att förstå många av de utvecklingstendenser som präglar det moderna, senkapitalistiska, globala samhället, till exempel.
Marcus/ Definera gärna vad du menar med "icke marxistisk socialist". Lite som att vara vegetarian som äter kött.
Skicka en kommentar