Funkar vården för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Jag tror man ska vara försiktig med att måla i svart. Men vi måste kunna tala om hur vården fungerar för de stora och ökande grupper som har någon typ av neuropsykiatrisk diagnos. För snart ett år sedan skrev jag därför tillsammans med Anna Kettner efter oroande signaler från både patienter och personal en motion som krävde en oberoende översyn av hur NPF-vården fungerande i Stockholms län. I dag har vi behandlat förvaltningens förslag till svar. De säger att en medicinsk revision är någonting man funderat på rätt länge, nog tycker vore bra, men ännu inte kommit till skott med. I stort sett gav de oss alltså rätt. Men vill ändå inte lova att något kommer hända.

Kunskapen om neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och Aspergers (NPF) har ökat monumentalt under de senaste åren. Med detta också trycket på sjukvården. Inom Stockholms läns landsting har vi sett en närmast explosionsartad ökning av efterfrågan på diagnos. Psykiatrin har så gott det går försökt möta upp med fler utredningar. Men så stora förändringar som denna del av vården genomgått under senare år är aldrig oproblematiska.

Det var därför jag och Anna Kettner skrev vår motion. Man kan säga att det är tre frågor vi vill få en ordentlig översyn av. Den första rör kvaliteten i utredningarna. Kan vi lita på att det blir rätt? Den andra om hur det ser ut med resurser efter det att diagnosen var ställd. Får man det stöd som behövs? Och det tredje var hur det ser ut med resurserna totalt inom hela psykiatrin mot bakgrund av de stora behoven på detta område.

Den här typen av verksamhet lämpar sig sällan för billig politisk polemik. Istället bör man vara seriös, lyssna på både verksamhet och patienter, skaffa sig en ordentlig faktagrund innan man går vidare. Sedan blir jag också frustrerad över att det går så långsamt. En sådan här översyn borde ha skett för länge sedan, och vi borde i dag vara fullt upptagna med att rätta till de brister som finns. En sådan jag efter samtal med väldigt många patienter, anhöriga och även personer som jobbar inom vården är rätt säker på finns där är till exempel stödet som följer efter en diagnos. Där krävs det utan tvekan mer resurser.

En oberoende revision skulle dock kunna bidra till att skaffa oss ett gemensamt faktaunderlag mellan olika politiska partier. Den vore en bra plattform att stå på för att kunna gå vidare, och säkert också kunna fungera i dialog med kommuner och andra viktiga aktörer.
Efter dagens behandling återkommer motionen ett antal gånger innan beslut slutligen ska tas. Du är välkommen att höra av dig om du själv har erfarenheter eller synpunkter - positiva eller negativa – på hur vården för personer med neurospykiatriska funktionsnedsättningar fungerar i Stockholm. Vissa saker mår väldigt mycket bättre av att vi faktiskt pratar om dem.