söndag, oktober 08, 2006

Jag, en demokratisk socialist med ett sökande sinnelag

Efter mycket om on men är det nu dags för mig att svara på den bloggutmaning om politisk identitet jag fått vidaresänd från Fredrik J. En riktigt kul utmaning, åtminstone att svara på(ursprungligen kommer enkäten från syrran.)

1. Politisk ideologi du förespråkar?

Demokratisk socialism, med ett och annat inslag av radikal liberalism. Tror på reformismen som arbetsmetod. Grunden är egentligen att jag tror benhårt på jämlikheten (menar också att den är frihetens förutsättning), har insett att förändring kräver ett brett folkligt stöd och tycker att kampen mot klassamhället är politikens kärna. Ser fortfarande mig själv som tämligen ideologiskt öppen och sökande (älskar den politiska diskussionen som sådan.)

2. Politisk ideologi du föraktar mest?

All typ av socialdarwinism och elitism, samt naturligtvis fascismen och alla rasistiska irrläror.

3. Materialist eller idealist?

Dialektiker med en materialistisk bas. (Uppdatering: dvs jag menar att människorna faktiska livsbetingelser utgör grunden, men att det sker ett samspel mellan detta och idéer och tankar som också formar framtiden. Slut på uppdatering.)

4. Plikt- eller konsekvensetik i politiken?

Tycker det är lite att göra det enkelt för sig att säga antingen-eller, men får väl svara konsekvensetiker då. Samtidigt som jag inser att ett pliktetiskt förhållningssätt oftast är det enda praktiskt möjliga.

5. Politiskt uppvaknande?

Har nog varit en slumrande socialdemokrat sedan barnsben. Sedan dess har jag vaknat upp ett antal gånger, och kan fortfarande tycka att jag till och från drabbas av en och annan insikt. Men jag gick med i SSU på gymnasiet, så det får väl ses som någon typ av formell startpunkt på mitt politiska liv.

Kan också konstatera att ju äldre jag blivit, ju mer har jag också sett och förstått av det svenska (och det globala) klassamhället. Och ju mer känner jag mig trygg i mina grundläggande värderingar.

6. Politisk detour?

Många, om än bara i tanken. Pendlade på högstadiet i spannet mellan vänster- och folkpartist. I ettan på gymnasiet har jag någon diffus minnesbild av att någon gång ha kallat mig nihilist (mest förmodligen för att det var ett coolt ord, och ja, jag lyssnade på svartrock atm.)

Även efter det att jag gick med i SSU har jag orienterat mig lite olika; var ursprungligen närmast syndikalistiskt eller folkrörelseromantiskt lagt med stor tilltro till det civila samhället och en radikal underifrånorganisering. Krisen på 90-talet och budgetsaneringen som följde gjorde att jag kom att positionera mig mycket mer i en traditionellt gråsossig vänsterposition (även om jag inte helt släppte det folkrörelseromantiska, tillhörde den gruppering inom SSU:s ”vänsterfalang” som faktiskt tyckte att det där med egenmakt – rätt använt – var något riktigt bra.)

Ser fortfarande min politiska utveckling som dialektisk. Värderingarna ligger fast (jämlikhet, upprörs över klasskillnader och diskriminering, tror på varje människans rätt att få leva sitt liv efter sina ”egna stämningars längtan”) men vad gäller politiska strategier och förhållningssätt måste dessa ständigt prövas och omprövas.

Två idéströmningar jag personligen arbetar mycket med att förhålla mig till och dessutom hämtar inspiration från, är dels en religiös (främst kristen), dels en radikalt liberal. Tycker att den demokratiska socialismen som idé och socialdemokratin som rörelse är de som har bäst förutsättningar att förvalta det goda i dessa respektive riktningar.

7. Enskild person som påverkat dig politiskt?

Skulle faktiskt vilja ta en så pass närliggande person som Roger Mogert. Dels för att han faktiskt var den som värvade mig till SSU; dels för att han står för en starkt ideologiskt förankrad, intellektuell och framåtsyftande socialdemokrati. Och så har han en rolig blogg (när han väl skriver på den, dvs)

8. Bok som påverkat dig mest politiskt?

Förmodligen Bamse. Men därutöver; ett axplock av texter: Ronny Ambjörnssons ”socialismens idéhistoria”, Norberto Bobbios essä ”vänster eller höger”. Leszek Kolakowskis ”fostran till hat, fostran till värdighet” (anförande hållet vid utdelandet av tyska bokhandlarnas fredspris 1977. på svenska publicerat i tidskriften 1989 nummer 2). Göran Greiders ”världen efter kommunismen” (dikter), Bengt Nermans ”frågan om människovärdet”, för att nämna några få.

Och, om man ska vara ärlig, inte att förglömma SSU-förbundets marxismcirkel (den lilla röda) som öppnade många spännande intellektuella dörrar.

9. Största bristen i den politiska ideologi du förespråkar?

Att de storslagna visionerna ibland tenderar att skymmas bakom de dagspolitiska och strategiska övervägandena.

10. Viktigaste enskilda politiska frågan?

Full sysselsättning

Andra bloggar om: , ,

Jag tycker det vore intressant att få höra dina kommentarer. Dessutom skulle jag gärna läsa vad Lena D, Dag L och Nanna (eller någon annan på Rebellabloggen) svarar på frågorna ovan.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Lite mer folkrörelseromantik och lite mindre akademisk teoribildning i språkbruket skulle antagligen inte skada *S*

Johan Sjölander sa...

hmm, helt riktigt antar jag. Får väl försvara mig med att frågora drar lite åt det senare hållet...

Marcus sa...

Mycket intressant, Johan! Med den bakgrunden skulla jag gärna vilja att du tittade på mina två senaste inlägg: En snabbguide till politiska ideologier och Därför misslyckades SAP och därför är Alliansen dömd att misslyckas. Om du vill och hinner förstås, så skulle det vara spännande att få ditt perspektiv...

Johan Sjölander sa...

Intressanta postningar, Marcus (även om den ena länken verkar vara lite tokig.) Kommenterar inom kort på din blogg.