måndag, augusti 29, 2005

Så få ord, så många tonarter

Hade det inte varit för resultatet hade det varit en fantastisk fotbollskväll på söderstadion. Perfekt väder, massor av folk, Hammarby. Och så ett fullkomligt meningslöst 0-0. Trist. Men jag lärde mig åtminstone någonting. För de som påstår att fotbollsramsor saknar melodi, tonart och harmonik har nämligen … och ikväll är det slutgiltigt bevisat … fullständigt fel. För om det vore så, skulle det nämligen inte gå att skråla falskt. Och jag har ikväll upplevt något alldeles extraordinärt i den klassen. (Hur det lät bland lyxlirarna som hade sittplats vet jag faktiskt inte - förmodligen var det typ fler än tre som lät samtidigt vilket, ja hur ska man uttrycka det, tenderar att släta ut saker och ting.)

5 kommentarer:

fredrik sa...

Värsta jag hört. Vore det inte för mig hade vi haft 0-1 i baken.

Johan Sjölander sa...

Nej, nej, jag menade inget illa. Det var fint. På sitt alldeles egna lilla sätt.

fredrik sa...

Du vet att det är bara för att du är så hämmad att du inte vågar sjunga som du hackar på mig! ;-)

fredrik sa...

Och förövrigt stavas Jansson med just två s.

Johan Sjölander sa...

tvåstrukna ess alltså. Det var det jag anade.