När försommarsolen strålar in genom fönstret finns det anledning att fundera lite över framtiden. Och det ser ljust ut, även politiskt. Just nu kan jag se sju saker som pekar på att det blir en socialdemokratisk seger i höstens val;
- Socialdemokraterna i allmänhet och Göran Persson i synnerhet är mer på gång än på länge. Gårdagens debatt var ett exempel på det; det riktigt glöder av kampvilja och ärligt engagemang i statsministerns ögon.
- Äntligen börjar miljöfrågorna komma upp som en stor framtidsfråga. Återigen är det främst Göran Persson som visar vägen. Jag tror att detta kan bli valets stora politiska bubblare. Och högeralliansen står alldeles svarslös.
- Reinfeldts största trumfkort var att han stod för något nytt. När veckorna och månaderna går känns högeralliansen allt tröttare. Trycket från inte minst media att faktiskt leverera något nytt är stort, och hittills har man inte lyckats motsvara förväntningarna. Inget talar för att det ska gå bättre framöver.
- Valrörelsen kommer att handla mer om politik än om person. Intensiv smutskastning och mängder av affärer har inte tillräckligt påverkat opinionen. Gårdagens partiledardebatt var ett tydligt tecken i tiden. Och när det kommer till politiken vinner (s) med hästlängder.
- Svensk ekonomi går som på räls, vilket ytterligare försvårar möjligheten för högeralliansen att vinna valet på rent missnöje. Och då hamnar politiken eller vad de olika partierna faktiskt vill med framtiden i centrum, vilket alltså gynnar (s).
- Reinfeltds ”flip-flop” taktik har nått vägs ände. Ett tag kunde han ogenerat backa på varje förslag som väckte debatt och hävda att det visade på ödmjukhet och lyssnande. Men om han fortsätter på den vägen kommer väljarna att börja fundera på om han verkligen är redo att redan nu axla regeringsmakten.
- Ett spännande läge med oviss utgångspunkt borgar för ett högt valdeltagande. Vilket alltid gynnar den vänstra planhalvan.
Det är åtminstone min analys. Nu ska jag ut och möta väljarna på ett soligt Hässelby Strands torg. Väl mött där ute.
8 kommentarer:
Med tanke på att Göran varit väldigt tillbakadragen länge så har du helt rätt vad gäller punkt 1. Frågan är ju om han kommer att orka fortsätta efter valet också. Det är väl ändå det viktigaste? Eller är det bara viktigt att göra en bra valrörelse så att han kan behålla makten? Jag vill ha en statminister med visioner, glöd och drivkraft att förbättra landet. Något jag saknar hos alla tänkbara kandidater just nu.
Men du glömmer den viktigaste saken som talar för en S-seger. Sverige och svenskar är vana att ledas av S och inte behöva tänka så mycket mer på politik. Det ska vara regler och ordning, inte för många val. Man vet vad man har, men inte vad man får. Man kan klaga lite då och då, men det är allt man orkar göra. Vi har en statsminister som utser sina kompisar till viktiga poster, är godsägare, har en statssekreterare som reser runt världen med regeringsplan och mycket annat som jag inte orkar skriva här. Men vem vet, det kan ju bli värre med en borgerlig regering så varför testa?
Dessutom vet ju alla att samtliga problem i detta land härstammar från det fåtal år då S inte har haft makten. Göran upprepade ju det mantrat i går igen.
Tror också att s vinner valet i höst, tyvärr, men inte av de anledningar som du räknar upp.
Äh, nu får ni rycka upp er. Folk är inte dumma, lata och ryggmärgskonservativa - det är den typen av attityder från högerhåll som gjort att (s) har haft ett starkt stöd i valmanskåren sedan trettiotalet. Ni har aldrig tänkt tanken att folk kanske röstar s för att de GILLAR den socialdemokratiska politiken?
Det är möjligt att det finns en och annan korkad väljare där ute. Men de är i sådana fall rätt jämt spridda mellan partierna. Så det håller inte som förklaring att hävda vissa människro som mindre vetande.
Bäste herr påläste Jonlin
"Det är klart ni kommer att vinna valet, det har ni gjort de senaste 60 av 65 möjliga år. Varför skulle det vara någon skillnad nu? Befolkningen har inte hux flux blivit mer pålästa."
Att anklaga svenska väljare för att vara okunniga är nästan i samma stil som när FR säger att svenskarna är mentalt handikappade. En liten detalj bara du skriver 5 år (65-60) men det skall vara 9 år som dom blå haft makten. Men vi är förlåtande det var ju bara en felskrivning, okunskap var det ju inte för till skillnad mot alla som röstar på socialdemokraterna så är ju du kunnig.
Bloggaren KAS
Det handlar inte om att folk är "dumma i huvudet". Svenskar är generellt sett ganska ointresserade av politik, om man jämför med folk nere på kontinenten. Vi röstar med hjärtat istället för hjärnan. Vi röstar på s för att föräldrarna kanske var arbetare, eller för att Olof palme var en stor statsman. S är också en symbol för solidaritet och jämlikhet. Att s består av idel inkompetenta personer, utan visoner, idéer eller politisk linje - det bryr vi oss inte om - kanske... Vi får se ;-)
Attila, det var en snygg retorisk vändning. Genom att skriva ett inlägg fullt av lösa insinuationer och konstiga fördomsfulla påståenden utan saklig grund försökte du i praktiken visa att svenskar faktiskt är lite bortkollrade när allt kommer omkring. Men nej du, den gubben går inte. Du är avslöjad. Men det var ett snyggt försök, det var det!
Ibland finns det inget att läsa mellan raderna...
Svenskar ÄR faktiskt mindre intresserade av politik, det vet alla som tillbringat långa perioder i Spanien, Grekland, Italien, Ungern etc etc. I dessa länder sitter folk på caféerna, i hemmen och på arbetsplatserna och för initierade politiska debatter. Och det är inga akademiker jag pratar om, nej, vanligt folk med smuts under naglarna. Det är otroligt pålästa och engagerade. Jag ser lite av detta i Sverige.
Att svenskar är mindre intresserade av politik gör dem INTE dumma, vi prioriterar andra saker - politik är faktiskt inte allt här i livet.
Ditt överdrivna försvar av socialdemokratin är ganska tröttsamt. S är faktiskt inte helt ofelbara, även om de historiskt bidragit med många bra saker.
Jag reagerar starkt på dagens sossar med Persson i centrum. Jag tycker att partiet har förlorat det mesta som föregångarna Per Albin och Erlander stod för.
Du verkar ha ett stort engagemang för politiken, det beundrar jag, men du är iskallt kategorisk... Kan sossarna överhuvudtagat någonsin göra fel enl. dig?
"Kan sossarna överhuvudtagat någonsin göra fel enl. dig?"
Attila, anledning till att jag gick med i SSU en gång för länge sedan var faktiskt att jag var förbannad på att socialdemokratin som jag tyckte det var ute och svajade i lite för många frågor (då handlade det bland annat om strejkstopp vill jag minnas.) Därför ville jag gå med och göra min röst hörd. Sedan dess har jag till och från hamnat på kant med partilinjen i olika frågor.
Men sedan måste jag erkänna att jag just nu mer intresserar mig för de större dramat - valet i höst mellan höger och vänster - än för att idka socialdemokratisk självkritik. Men jag har ingenting emot en sådan, och åsikterna på denna blogg är som sagt helt och hållet mina egna och följer ingen regelbok.
Men ok då. Någonting partikritiskt kan jag väl häva ur mig. Jag tycker partiet har varit alldeles för dåliga på att vara tydliga i arbetslinjen. Nu kändes det lite som om vi efter att ha nått det fantastiska målet på¨fyra procents arbetslöshet stannade upp, istället för att fortsätta mot full sysselsättning. De (visserligen bra) insatser som sattes in from förra vår-propositionen borde ha kommit tidigare. Ingen borde behöva tveka på att (s) är partiet för arbete. Idag är det många som gör det, och det tycker jag är väldigt synd.
Men återigen. Att (s) inte är perfekta förtar inte det faktum att det är ett gäng killar och tjejer med betydligt sämre politik (enligt mig) som också aspirer på taburetterna. Vilket jag tänker fortsätta skriva om.
Skicka en kommentar