torsdag, maj 01, 2008

Ett första maj som stärkte självförtroendet

Avrundar dagen hemma i lägenheten med att lyssna på en inspelning av Rachmaninovs andra pianokonsert. Valery Giergev dirigerar Marinskyteatern och Lang Lang är mästerlig på pianot. Det lite vemodiga ryska blandas med det mer storslaget romantiska på ett sätt som fungerar som en utmärkt inramning på denna första maj som handlat om både kamp, orättvisor, framtidstro och glädje.
Vänstern rör på sig, och högern förstår inte riktigt vad som händer. Det är mitt mest bestående intryck av dagen. Som en illustration på den vilsna högern tycker jag att man kan se Dick Erixon. Han upprörs i detta inlägg över att socialdemokrater pratar om "trygghet mellan jobb" istället för att med den moderate partisekreteraren Per Schlingmann hitta "trygghet i jobb". 
Men då har man inte förstått någonting av det samhälle vi är på väg in i. Den tid då man gick direkt från gymnasieskolan till sin första och enda anställning är förbi. Globaliseringen ökar omvandligstrycket, förändrar förutsättningarna. Thomas Östros ägnade en rätt stor del av sitt tal på att förklara detta samband - att det är vänsterns politik (med trygghet, välfärdsstat) som ger de bästa förutsättningarna för frihandel och ökad öppenhet. Trygga människor vågar, för att vara slagordsmässig. Då handlar det om att skapa just trygghet mellan jobb, för att utvecklingen kräver på att vi vågar röra på oss. Och det är inget fel i det. 
Dagen innehöll naturligtvis också mycket om välfärd, jämlikhet, globala frågor och kritik mot den borgerliga regeringen. Själv ägnade jag mitt tal i Vällingby inför kanske 70 åhörare till att prata om freden, jämlikheten, välfärden och jobben - en ganska traditionell agenda som synes. Men jag tyckte själv att det kändes rätt ok och de många trevliga och varma kommentarerna efteråt stärkte. Försökte hitta en ton som var personlig utan att bli för privat, och som var mer framåtblickande än arg - vet inte om det lyckades men som sagt, jag känner mig ändå hyfsat nöjd. 
Slutligen - första maj är naturligtvis en fantastisk mötesplats (några av dem jag träffade ser du här, här och här). Efter tåget fick jag också tillfälle att sitta ner med några goda vänner för lite lättsamt eftersnack, och jag kan nu glädjande nog se att Martin Nilsson tog till sig av de briljanta kampanjidéer vi spånade fram åt honom. Håll ögonen öppna, valrörelsen i Tyresö kommer att kunna bli något väldigt annorlunda...
De sista tonerna från Rachmaninovs pianokonsert klingar ut. Första maj har blivit andra. I lägenheten är jag den ende som fortfarande är vaken. Mer än på länge ser jag fram mot det politiska arbetet som oförtrutet kommer att fortsätta tiden framöver. 
Läs mer om första maj: DN (här, här, här och här), Svd (här och här), Aftonbladet (här och här), Expressen (här och här). Några av de som bloggar är Erik Laakso, Sara Nyberg, Markus Blomberg och en hoper till (du hittar de flesta på s-bloggar). 
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,  och annat intressant

5 kommentarer:

Gubben sa...

Men Monas jobbpolitik imponerar!
Nu vill hon att arbetsförmedlingen ska förmedla folk som kan något - vilken innovation!

Tomas sa...

Hej Johan!

Trygghet i jobb betyder väl att tryggheten mellan jobb skall vara att det lätt ska gå att få ett nytt jobb? Att fokus ska ligga på att det lätt ska gå att få ett nytt jobb, och inte på att det ska vara lätt att vara mellan jobb? Dvs att minimera tiden mellan jobb, och inte förstora incitamenten för att den blir längre.

Så har jag förstått det, men sånt där pillande och trixande blir svårt att hänga med i ibland.

Johan sa...

Första maj var inte kul för (s) i Täby. Typ 15 pers och 10 av dom dör av hög ålder inom 3 år :)

Johan Sjölander sa...

Tomas; jag tycker att det är en avgörande skillnad. Sedan innebär inte detta att jag är mot trygghet I jobb (jag tycker det är bra med LAS, exempelvis). Men jag tror att du om du ska få en folklig acceptans för en hög strukturomvandlingstakt så måste du också fokusera på tryggheten MELLAN jobben. Du ska helt enkelt inte behöva sälja villan direkt bara för att du råkat förlora jobbet.
Den moderata mixen med bevarad LAS och sänkta ersättningsnivåer i a-kassan sänder ju tvärtom signalen att har man ett jobb så ska man hålla fast vid det, till varje pris. Och det menar jag inte är särskilt framtidsinriktat.

Tomas sa...

Johan: Visst är det en avgörande skillnad. Men tanken med trygghet i jobb är nog ändå att det ska vara så lätt att skaffa sig ett arbete att det inte blir helt misär bara för att ens anställning tar slut. Men det är väl knappast något som alliansens politik syftar till iofs, som du säger så är det ju bevarad LAS och allt sådant.

För egen del ser jag hellre till min egen trygghet, genom att spara eller ta ett s.k. "okvalificerat" jobb medan jag väntar på ett jobb som mer passar det jag vill ha, än att se till andras trygghet.

Och jag vill verkligen inte att politiker ska kunna gå in och sänka ersättningsnivåer i mina försäkringar. Därför är det enligt mig ett stort problem att politiker har den makten. A-kassorna borde separeras från staten.