”När det knappt lönar sig att arbeta eller att anstränga sig mer minskar arbetsutbudet medan frånvaron stiger … Det är begripligt att den som genom höga skatter och minskade avdrag och bidrag inte får mer än en bråkdel kvar av extraförtjänsten lika gärna väljer bort den.”
Högeralliansen förklarar den svenska arbetslösheten (motion till riksdagen 2005/06:-m924, sidan 13-14). Folk går arbetslösa för att de ”väljer” att göra det, eftersom det inte lönar sig att ”anstränga sig” lite extra. Lösningen är lika enkel som självklar; det måste straffa sig (mer) att vara arbetslös.
Själv tror jag tvärtom. Anledningen att folk går arbetslösa är att det finns för få jobb. Att försämra i sjukförsäkring och a-kassa hjälper ingenting. Svensk politik klarnar, så sakta.
Läs själv i motionen här.
6 kommentarer:
Och för få jobb finns det för att det är för dyrt att anställa, vilket beror på de höga skatterna, vilka till stor del motiveras med de skyhöga ersättningarna till sysslolösa. Men varför göra något när för att bryta denna orsakscirkel när allt är så bra som det är?
CLK; om ditt resonemang stämde skulle det finnas ett samband mellan låga skatter - hög sysselsättning. Vilket det inte gör. Men det är som någon klok sa; det finns inget problem som är så svårt och komplicerat att det inte finns en enkel lösning - som är fel!
Johan:
Det finns ett samband mellan låga skatter och låga arbetslöshet. Det är bara att studera den reella arbetslösheten och jämföra den med med skattetrycket i olika EU-länder. Det är inte de mest skattetyngda länderna som lyckats bäst med att bekämpa arbetslösheten. Däremot kan man säkert öka sysselsättningen för några tusen byråkrater och plusjobbare med mycket pengar i politikernas skattekista. Det handlar om vilken typ av samhälle man vill ha.
"Det finns ett samband mellan låga skatter och låga arbetslöshet."
Det får du gärna leda i bevis. Jag hävdar nämligen att det inte stämmer.
Om man studerar erfarenheterna från andra EU-länder finner man att det finns två saker som bevisligen fungerat i kampen mot arbetslösheten. Det ena är låga och enkla skatter (platt skatt/tydliga regler), den andra är flexibel arbetsmarknad (enkelt att anställa och sparka personal). Det är alltså inte en slump att Irland, Storbritannien och Danmark har låg arbetslöshet, medan Frankrike, Tyskland och Sverige har hög arbetslöshet. Exemplen fungerar som bevis.
Men Danmark har ju relativt höga skatter. Storbritannien ligger på ungefär samma arbetslöshet och samma sysselsättningsgrad som Sverige (dessutom har det offentligas andel av BNP ökat markant i england under senare år.) Så inte ens dina väl valda exempel håller för närmare granskning.
Visst kan både skattesystemets och arbetsmarknadens utformning påverka ett lands förutsättningar. Men det är bara i ideologiernas värld sambanden är enkla och entydiga.
Skicka en kommentar