lördag, september 16, 2006

Så tycker jag personligen att du ska rösta imorgon

Till dig som råkar läsa detta

Jag fick rösta första gången 1994. Då röstade jag på socialdemokraterna. Samma sak gjorde jag 1998 och 2002. Samma sak tänker jag göra imorgon. Jag tänkte passa på att här på några rader förklara varför, och varför jag tycker du ska göra samma sak.

Självklart har jag haft mina egna motiv och argument till varför jag har röstat som jag gjort. 1994 var det mycket ilska hos en då 20-årig ung man över regeringen Bildt, över misslyckandet med jobben, ekonomin, klassklyftorna. 1998 var tufft, men jag var ändå övertygad om att Sverige var på rätt väg. 2002 visade det sig att jag hade haft rätt.

För så är det. Sverige förändras. Dagens samhälle är inte samma samhälle som 1921, eller 1968 eller ens 2002. Socialdemokratin förändras i takt med detta. Gamla problem löses och nya tar vid. Och nya problem kräver nya lösningar.

Morgondagens stora utmaningar är flera. Det handlar om att lösa frågan om jobben. Det handlar om miljön, och det handlar om välfärden. För några år sedan var det stora problemet istället tillväxten, det fanns inga resurser att fördela. Innan dess inflationen och statsskulden. Världen förändras, till viss del beroende av till viss del oberoende av politiska beslut.

Vad har varit det bästa med de gångna tolv årens socialdemokratiska regeringar? Utbyggnaden av högskolan, såklart. Saneringen av den svenska ekonomin. Förbättringar av välfärden, framförallt riktat mot barnfamiljer med exempelvis maxtaxa i förskolan. Miljöpolitiken och biståndet. Det är saker jag känner mig nöjd med, saker som gett mig valuta för min röst om jag uttrycker mig så.

Vad förväntar jag mig av framtiden? Jag förväntar mig ytterligare satsningar på barnen, framförallt de som har det allra svårast. Ett av valrörelsens viktigaste utspel, tyvärr alldeles för lite uppmärksammat, handlar om just detta. Jag har skrivit mer om det här.

Jag förväntar mig även andra välfärdssatsningar. En tandvårdsreform. Satsningar på de äldre – att samma kraft läggs på denna grupp som tidigare på barnfamiljerna. Bostadsbyggande, bibehållen enhetstaxa i SL-trafiken, fler närakuter i sjukvården.

Och jag förväntar mig en kraftfull politik för jobben. Dels att det ska bli fler jobb, men också att villkoren för de jobb som finns ska förbättras. Fältet spänner från den övergripande ekonomiska politiken, till näringspolitiken (jag tror det är väldigt bra att satsa strategiskt på exempelvis besöksnäring och milljöteknik) till arbetsrätten och krav på kollektivavtal.

Här finns också de riktigt stora ideologiska skillnaderna i svensk politik, och jag förväntar mig att svensk socialdemokrati kommer att ge borgerligheten fel när de hävdar att vi måste försämra i a-kassan för att jobben ska kunna komma.

Till skillnad från 1994 står jag själv i årets val på valbar plats, till Stockholms läns landstingsfullmäktige. Det innebär att min roll inte bara blir att rösta, utan att jag också tar på mig ansvaret att se till att göra verklighet av löften och ambitioner efter valet. Men imorgon söndag är jag inte främst kandidat. Imorgon är jag väljare. Varken mer eller mindre än alla andra. Och jag kommer att rösta efter min egen övertygelse.

Det hoppas jag du också gör. Och jag hoppas du röstar (s). Vi ses i vallokalen.

/Johan

Andra bloggar om: , , ,

Pingat på intressant.se

2 kommentarer:

Stefan sa...

Mycket bra skrivet, Johan. Som du kanske har sett på min blogg så har du mitt kryss. Jag är säker på att du kommer att förvalta ditt mandat väl.

Fredrik Bojerud sa...

Tack för inspirationen till min egen "röstförklaring".

Som du nog anar kommer jag inte rösta som du imorgon.

Lycka till Johan!