Häromdagen ringde de lokala socialdemokraterna i Hässelby strand på hemma hos en läkare under en dörrknackningsrunda. Mötet slutade med att personen i fråga gick med i partiet. Orsaken var hans professionella ilska över hur orättvist den omfördelning av sjukvårdens resurser det av moderaterna införda Vårdval Stockholm har slagit. Under snart fyra år har vi i Stockholmsregionen sett en konsekvent genomförd politik som har till både syfte och uppenbar effekt att ta från områden med stora behov och gynna områden med mindre behov och mer resursstark befolkning. Läkaren i Hässelby strand hade sett det ske med egna ögon. Och idag visar Ilja Batljan via statistiken hur liten den grupp som verkligen gynnas av systemet egentligen är.
Och mönstret går igen på område efter område. Via utmärkta Storstad hittar jag till likaledes utmärkta bloggen Vi har räknat på det här som konstaterar att den borgerliga politiken gjort att "den rikaste tiondelen män har fått över 200 gånger så höga realinkomstökningar som den fattigaste tiondelen kvinnor".
Detta inlägg handlar dock inte om detta faktum i sig. För det intressanta är att denna till synes ogenerade högerpolitik framförs under vad som närmast måste betraktas som vänsterflagg. Visst. De direkt berörda - som läkaren i Hässelby strand - vet vilka som är de verkliga effekterna. Men genom den borgerliga ekokammaren trummas en annan bild ut. Krig blir fred, och ökad ojämlikhet blir till ökad jämlikhet. Åtminstone på sikt. Hävdar man.
Jag minns åren direkt efter den borgerliga valsegern. Alla dessa människor som uppgivet tittade en i ögonen och besviket frågade sig själva hur de hade kunnat låta sig luras att rösta på en borgerlig regering i tron att de faktiskt skulle få den "socialdemokrati utan Göran Persson" de upplevde sig blivit utlovade. Sedan kom nedskärningarna.
Regeringen har agerat strategiskt som la lejonparten av alla försämringar i början av mandatperioden. Förhoppningen var naturligtvis att folk skulle ha glömt när det var dags att gå till val igen. Där någonstans ligger den här valrörelsens kärna.
Det luddar till den politiska debatten. Alternativen blir otydliga. För den nuvarande oppositionen finns bara en väg att gå. Öka tydligheten. Visa på kontrasten - men inte vilken kontrast som helst, utan den viktiga. Den som handlar om jämlikhet, val av samhällsmodell. För där finns det budskap som kan attrahera breda väljargrupper. Vare sig man själv är läkare eller undersköterska.
I sakfrågan: här förklarar jag varför man kan och bör vara för valfrihet och mot Vårdval Stockholm. Andra som skriver bra på ämnet är tex Haningepostens blogg, Robert Noord, Alexandra Einerstam och Peter Andersson.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvårdspolitik, vårdval stockholm, häsloval stockholm, stockholms läns landsting och annat intressant
1 kommentar:
Ja det där med jobbskatteavdraget är ju helt sjukt. I andra länder där man genomfört har det bara varit låginkomsttagare som har fått del av det. Där har också jobbskatteavdraget också inneburit att fler har fått job. I låglönebranchen. typ stå på livsmedelsbutiken och packa matkassar åt folk.
Så är det inte i Sverige. Finns ingenting som tyder på att dessa gigantiska skattesänkningar har givit fler jobb. Däremot har vi förlorat en hel del jobb i den skattefinansierade välfärdssektorn
Vi har ju fortfarande en fackförening med muskler..... så vi saknar de där riktigt lågavlönade jobben
Skicka en kommentar