måndag, augusti 17, 2009

Forskarlarm om betygsinflation har bäring även på socialdemokratisk skoldebatt

Den artikel som forskarna Jonas Vlachos och Magnus Henrekson lät publicera på DN-debatt i morse är ett oerhört viktigt inspel inte minst i den socialdemokratiska debatten om vinst och kvalitetsutveckling i offentligt finansierad välfärd som rasat de senaste veckorna. Vad forskarna pekar på är nämligen den betygsinflation som uppstått som en konsekvens av att skolorna i allt högre utsträckning konkurrerar om eleverna, och att denna betygskonkurrens inte verkar bottna i att eleverna faktiskt kan mer.

För det fenomen forskarna pekar på understryker nämligen något som jag själv alldeles nyligen berörde i ett längre inlägg om den socialdemokratiska vinstdebatten: att de fiktiva "marknader" vi har konstruerat och sedan gett ansvaret för mycket av kvalitetsutvecklingen inom välfärden i verkligheten fungerar väldigt annorlunda än det var tänkt på det teoretiska ritbordet. Av det enkla skälet att verkligheten är så oerhört mycket mer komplex än denna typ av förenklade nationalekonomiska modeller ger vid handen.

"Naivitet", kallade jag i det inlägget relationen mellan många politiker och de system man satt i sjön. Dagen debattartikel ger mig inte direkt anledning att revidera den ståndpunkten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , och annat intressant

2 kommentarer:

Hans Kilsved sa...

Jag har läst de båda forskarnas artikel och hittar ingenstans ett stöd för Carin Jämtins förslag om utdelningsstopp. Däremot en oro för att konkurrensen leder till betygsinflation.

Henreksson är liberal ekonom och hans syfte är att bereda vägen för folkpartiets förslag om fler betygssteg. Jag minns inte just nu om det är tio steg de vill ha, men som många andra förslag folkpartiet driver, vill de tillbaka till vad som gällde förr.

Jag har som alternativ hela tiden föreslagit att vi skall fokusera på elevernas studieresultat, att vår plikt som socialdemokrati är att se till att arbetarbarnen inte diskrimineras i skolan. Därför bör de skolor som redovisar sämst resultatutveckling för sina elever få verksamheten nedlagd. Och jag gör därvid ingen skillnad på friskolor och kommunala skolor.

Johan Sjölander sa...

Nej Hans, det här handlar naturligtvis inte direkt om att pengar ska gå till verksamhet och inte utdelning, utan om vi hur mäter och definierar kvalitet/resultat, och därmed också i förlängningen hur vi åstadkommer kvalitet. Och framförallt ger det en påminnelse om att vi inte får vara naiva när vi leker med marknadskrafter och konkurrens (just eftersom det faktiskt är mäktiga krafter).

Det problem forskarna pekar på blir ju exempelvis extremt viktigt om man som du vill styra resurserna än mer efter resultat. Ett system där vi låter skolorna själva sätta betyg och sedan ger dem betalt efter vilka betyg de sätter blir ju nämligen inte helt oproblematiskt. Och vi känner ju både till forskning från USA om fusk och liknande som visar att centralprov inte heller är någon patentlösning.