Det finns ingenting roligt med den skandal som de senaste dagarna bara växt och växt. Snarare drabbas vi alla av en känsla av overklighet. Kan det vara sant? Uppenbarligen är det dock så. Ikväll avgick folkpartiets mäktige partisekreterare, och ändå så känns det som om bollen bara har börjat rulla.
Magnus ställer ett antal relevanta frågor som måste besvaras. Vad visste de andra? Hur har informationen använts? Att målet är ett maktskifte är ingen hemlighet, men vilka medel är tillåtna?
Retoriken om ”enpartistat” blir synnerligen slående i sammanhanget. För logiken är lika obehaglig som obönhörlig – om motståndaren är en ickedemokratisk maffiaorganisation, vilka medel blir då inte legitima för att bekämpa honom?
Fan. Jag vill egentligen inte skriva om detta. Jag vill skriva om politik. Riktig politik, vilka ideologiska alternativ som står mot varandra om mindre än två veckor. Samtidigt kan jag inte låta bli att beröras.
Gunnar Ekelöf skriver, i ”Sagan om Fathumeh”.
- Och efter solnedgången?
Då har en vandrare två skuggor
En från lyktan han just lämnat bakom sig
Och en från lyktan han närmar sig
Ständigt byter de plats –
Jag tycker det är vackert. Och jag hoppas att valrörelsen framöver kommer att lysas upp av ljuset vi närmar oss. Fyra år till av reformer, av rättvisepolitik, av ett Sverige där klyftorna minskar och inte ökar.
Rösta (s) den 17. Inte för att alternativet är så dåligt, utan för att socialdemokraterna är så bra. Det är någonstans vad jag vill säga. Men det är många känslor ikväll. Återkommer.
Andra bloggar om: val06, spionaffären, folkpartiet, socialdemokrati, skandaler
Pingat på intressant.se
4 kommentarer:
Väl skrivet.
En dag som denna är alla som gillar politik förlorare, oavsett partifärg.
Du verkar lite korkad, det hela är ju en fälla gillrad av dina kompisar, som med alla medel vill hålla sig kvar vid makten. Om sakargument saknas så vad passar bättre än en saftig skandal några dagar innan valet?
Jag tänkte rösta på FP (inte nu längre, om inte partiledaren strax är bloggare Johan "Mothugg" Karlsson eller så.)
Nyss kände jag ändå tvärtom mot din reflektion, att detta är ett kvitto på att vi lever i en demokrati. I en diktatur eller ett "diktaturliknande" samhälle är de intrång som skett något som diktatorn gör i en handvändning utan att folket har nåt att säga till om. Intrången är mot folket eller om inte oppositionspartier är tillåtna mot både aktuella partier och folket. Man sitter säkert vad man än gör.
Nu kommer FP säkert att få ensiffrigt stöd. Om Leijonborg inte sitter kvar kan de åka ur riksdagen. Det är demokrati det! Straff både i domstol och av folket återspeglar två sidor av demokratin.
(F ö var det samma diskussion hos vänstern om att USA inte var demokrati när amerkanska presidentvalet var jämt och Bush vann, och likadant var det ju senast i Mexico; när vänsterkandidaten vinner är det dock demokrati... öh?)
(Inte _samma_ diskussion om USA som om folkpartiet och stöket här förresten! Men samma tema, att det inte var demokrati när det skedde något exceptionellt som krävde en massa extra procedurer. Det vi ser nu är demokratin in action, som en feberattack för att det onda måste ut!)
/Magnus orerar
Skicka en kommentar