Jag vet folk som glatt betalar 10-12 000 i månaden- kanske mer - för att bo i ett attraktivt område, men som aldrig någonsin skulle kunna tänka sig att betala 300 spänn vitt för stödhjälp. Som käkar middag för runt tusenlappen och tycker det är ok, som byter däck på bilen på en verkstad istället för att göra det själv, som gärna plöjer ner 25-30 000 i en schysst utlandssemester. Men när det kommer till städhjälp är det stopp. Då är det svart arbetskraft, eller krav på skattesubventioner som gäller.
För detta är så slående. Det är inte mellan låginkomsttagarnas lägenheter i Rågsved eller Husby de svartarbetande städerskorna springer (de bor månne där, men det är inte där de städar). Tvärtom, när polisen för ett tag sedan gjorde stora tillslag i Göteborg var det hos de bättre bemedlade, hos karriärhushållen i villaområdena de upptäckte en nästan löjligt stor förekomst av svart städhjälp. Det var hos folk som hade pengarna, som lätt skulle kunna prioritera om och betala vitt. Men som valde att inte göra det.
Varför? Jag kan bara se en orsak. Det handlar om värderingar. Man vill helt enkelt inte betala vad det faktiskt kostar att få denna hjälp på samma sätt som man är beredd att betala för andra beskattade tjänster.
Jag ser inga moraliska problem med att människor städar som yrke. Tvärtom, det är en nödvändig och hedervärd profession. Jag håller heller inte för uteslutet att olika typer av stöd i hemmet (städning, tvättning) kommer att vara en tjänst där efterfrågan ökar framöver. På samma sätt som efterfrågan på färdiglagad mat har ökat, inte minst bland singelhushållen i Stockholm.
Det som stör mig i det borgerliga kravet på skattesubventioner av hushållsnära tjänster är denna moraliska underton. Det låter som om det finns en massa invandrarkvinnor som aldrig kommer få jobb om vi inte anställer dem som hushållerskor, men det är klart ni kan väl inte förvänta er att vi ska vara beredda att betala för dessa tjänster som om det vore tjänster vilka som helst? Nä någon typ av skattesubventioner kräver vi nog för det är ändå nästan lite välgörenhet av oss att faktiskt ta hand om dessa stackare. Ja, och så slipper vi städa förståss. Men det är bara en bisak, eller, förlåt, en jämställdhetsreform är det visst eftersom det är kvinnor som nu slipper städa (våra män slipper redan.)
Jag säger; rensa upp i svartarbetsträsket istället. Brott ska bekämpas med polis, inte genom att vi skattesubventionerar brottslingarna. Skapa på det sättet förutsättningarna för en verklig marknad, så får människor välja fritt vilka tjänster de väljer att köpa och vilka de väljer att utföra själva. Att staten ska gå in och på grumliga moraliska grunder styra in efterfrågan på en viss typ av tjänstekonsumtion är både förlegat och felaktigt. Och, som erfarenheterna från Finland visar, ett ganska ineffektivt sätt att pressa tillbaka arbetslösheten.
2 kommentarer:
Jag håller med om att det är märkligt - och upprörande - att det framförallt tycks vara höginkomsttagare som betalar svart för hushållsnära tjänster, när de rimligen skulle ha råd att betala en vettig lön och arbetsgivaravgifter. För mig handlar dock inte diskussionen i första hand om att en lägre skattesats än dagens på den här typen av tjänster skulle motiveras för att ge jobb åt lågutbildade invandrarkvinnor. I ställlet handlar det om att göra svarta jobb vita, och därmed öka såväl skatteintäkter som tryggheten för de människor som i dag jobbar svart med hushållsstädning och liknande tjänster. Jag ser det heller inte som en subvention. Vi har i dag ett system med olika momssatser utan att de lägre momsnivåerna betraktas som subvention. Det finns därför ingen anledning att tillämpa det resonemanget här.
Jag tror att det största problemet för framväxten av en fungerande "vit" sektor på detta område inte är skatterna, utan att denna vita sektor inte klarar konkurrensen med den omfattande svartsektor som är både billigare (och alltid kommer vara) samt socialt accepterad i vissa kretsar. Därför är det där vi bör sätta in stöten; att rensa upp i svartarbetsträsket.
Att det inte räcker med skattesubventioner (för det är det vi pratar om, en avdragsrätt för denna typ av inköp - inte sänkt moms) tror jag kan understrykas av situationen i exempelvis USA, där det trots låga skatter finns en omfattande svart sektor, huvudsakligen bemannand av illegala invandrare.
Man måste bestämma sig - vill man ha avdragsrätten av näringspolitiska eller välfärdspolitiska skäl. Handlar det om att skapa arbetstillfällen, eller om att göra att folk slipper utföra lika mycket hushållsarbete själva?
I det första fallet är skattesubventioner fel för att det är en felaktig näringspolitik (staten ska inte hålla på och styra efterfrågan på det sättet), i det andra för att det är en dålig prioritering som slår fördelningspolitiskt vansinnigt.
Sedan finns det en annan underström i debatten, när denna typ av jobb framställs som framtiden för landet. Och då tycker jag att vi kan se de värderingar mitt inlägg egentligen handlar om igen - det finns vissa grupper som aldrig kommer klara att konkrurrera på samma villkor som oss andra, men då kan dom få städa för en skattesubventionerad taxa. Där är jag glad att se att vi verkar vara överrens om att detta synsätt är felaktigt.
Skicka en kommentar