Malmqvist avslöjar: Aqurette håller inte

Breaking news från bloggosfären: socialdemokraten Joel Malmquist avslöjar i ett skarpsyn blogginlägg att nyliberale moderatbloggaren CLK Aqurettes argumentation läcker som ett såll. Vilka konsekvenser detta kommer att få är ännu okänt. Högt uppsatta bloggare som Sjölander pratat med menar att detta kan vara början på slutet för den nyliberala eran på nätet.

UPPDATERING: I en kommentar på Malmqvists blogg vägrar Aquerett erkänna sig besegrad. Istället går han till motattack. Enligt en högt uppsatt källa som vill vara anonym får det dock betraktas som ytterst osannolikt att Aquerettes argumentation håller. ”Han har ju aldrig haft rätt förr, så varför nu” säger källan till Sjölander. SLUT PÅ UPPDATERING.

Läs Malmqvist inlägg här

Andra bloggar om: politik, nyliberalism, bloggosfären, malmqvist, aqurette

Pingat på intressant.se

Tack för alla 306 kryssen

Trots att jag inte bedrev tillstymmelsen till personvalskampanj var ni ändå 306 stycken som valde att kryssa för mitt enkla namn på landstingsvalsedeln i Stockholms sjätte krets. Det värmer, måste jag erkänna. Jag ska göra mitt bästa för att leva upp till ert förtroende genom att föra en så kraftfull (och kreativ) oppositionspolitik som möjligt.

Vi hade styrelsemöte igår kväll i den socialdemokratiska områdesförningen här ute i Hässelby-Vällingby (där jag är ordförande.) Förutom att vi hann föra en lång och ingående diskussion om valresultatet och vad vi gör nu sjösatte vi också tre olika projekt. Dels fick Erik Guiterez-Aranda i uppgift att samordna valutvärderingen lokalt. Erik är studentförbundare, partiföreningsaktiv och sitter i stadsdelsnämnden här ute. Jag tror att han kommer att kunna göra ett kanonjobb.

Dessutom drog vi också igång två ännu viktigare verksamheter. Sten Lundströmer (småföretagare, aktiv i Vällingbyföreningen och den som på egen hand lyckades värva hela femtio nya medlemmar i valrörelsen) fick i uppdrag att leda ett medlemsvärvningsprojekt som vi kallar ”100 nya”. Utöver det fick också vår eminente studieorganisatör Ulla Anjou i uppdrag att leda arbetet med ett projekt som vi kallar ”ny i partiet”. Det handlar om att på ett ännu bättre sätt än idag ta hand om nya medlemmar och se till att alla som vill får chansen att snabbt komma in i partiarbetet.

Vi ska lära oss av vad som varit, och satsa hårt på att stärka grundorganisationen och få in nytt blod. Sörj inte – organisera er, har det sagts. Precis vad vi gör i Hässelby-Vällingby.

Andra bloggar om: politik, socialdemokrati, hässelby, vällingby, personval, landstingspolitik

Pingat på intressant.se

Staten och kapitalet och (nästan) alla tidningarna med

I och med det senaste valresultatet hamnar i stort sett all offentlig makt i Sverige i borgerliga händer. Dels den ekonomiska makten i näringslivet, men även ägandet av massmedia och nu också makten över statsapparaten.

I Sverige har vi traditionellt sett haft två alternativa maktcentrum som förhållit sig till varandra. Å ena sidan kapitalet, å andra sidan arbetarrörelsen. I och med det senaste valresultatet förskjuts balansen dem emellan kraftigt.

För arbetarrörelsen och vänstern i bred bemärkelse gäller det nu att hitta strategier som inte är beroende av hur den borgerliga regeringen väljer att agera. Det ligger nämligen något i kritiken att inte minst socialdemokratin i alltför hög utsträckning växt samman med och därmed även gjort sig beroende av statsapparaten. Den civila bas – själva rörelsen – som tidigare utgjort partiets hjärta har i mycket fått finna sig i att trängas tillbaka.

Altså; hård parlamentarisk kamp, men också ett fokus på att återuppbygga en rörelse utanför departement och kommunalfullmäktige. På ett organisatoriskt plan måste vi tillbaka till rötterna. I den eftervalsdebatt som nu börjat få styrfart tycker jag att detta är ett spår som inte får förbises.

Andra bloggar om: politiik, socialdemokrati, makt, demokrati, eftervalsanalys, folkrörelser

Pingat på intressant.se

Fakta: Lars Berge står för den bästa eftervalsanalysen, ever.

Dagens SvD innehöll flera publicistiska pärlor. Bland annat står Lars Berge för vad som måste vara den hittills bästa eftervalsanalysen. Hans slutsats är klockren: det är 90-talet vi ser återupprepas framför våra ögon. Läs bara slutklämmen;

”Jag läser någonstans att höstens mode är inspirerat av grunge. Första säsongen av Beverly Hills 90210 släpps på DVD i november. Bert Karlsson är precis överallt. Sverige har återigen röstat fram en borgerlig regering och ett flyktingsfientligt parti har skördat stora framgångar i valet.”

Precis som Lars Berge tillbringade jag också 90-talets första år i ett radhus, även om mitt låg i Råcksta utanför Stockholm och inte i Umeå. Och visst känner man igen sig. Skulle dock vilja tillfoga en skillnad; 90-talets nyliberala höger har med idag profilerats om till någon mer konservativ borgerlighet; det är mindre Wall street och mer öppet medelklassvurmande. Men grunddragen är utan tvekan desamma. Så läs Lars Berge, och håll med.

Och när du är klar med det kan jag rekommendera att du bläddrar över till dagens understreckare, om den ryske tonsättaren Sjostakovitj och hur hans verk tagits emot i Sverige ur ett politiskt/estetiskt perspektiv. Signerat Henrik Rosengren och klart läsvärt. Inte minst som det idag är hundra år sedan kompositören föddes.

Svenskan är verkligen så mycket bättre än DN. Trodde aldrig jag skulle säga det, men så är det.

(jag hittar inte någon av texterna på nätet just nu, men uppdaterar så fort de lagts upp)

Andra bloggar om: politik, svd, eftervalsanalys, kultur

pingat på intressant.se

Nu krävs snabba besked om trängselskatten

Det borde vara enkelt. Å ena sidan ett dokumenterar lyckat försök, intäkter som ger både mer kollektivtrafik och underlättar för framtida väginvesteringar samt en folkomröstning som gav ett tydligt ja. Å andra sidan ett antal kommunala opinionsundersökningar samt ett politiskt betingat motstånd mot en lösning som i praktiken visade sig fungera. Men ändå tycks det vara väldigt svårt för den tillträdande regeringen att sätta ner foten.

Att ett nej till trängeselskatt innebär minskade resurser till kollektivtrafiken och att minskade resurser också får konsekvenser för driften slås idag upp som en nyhet i tidningarna. Man kan raljera över detta, men frågan är lite för allvarlig för det. Dels handlar det naturligtvis om hundratals anställda på den tilläggstrafik som betalats med trängselskattepengar, dels handlar det om de tusentals resenärer som nyttjat denna trafik.

Den nya regeringen finns ännu inte. Det borde inte förhindra de fyra borgerliga partierna från att ge ett klart och tydligt besked; folkomröstningen ska följas, trängselskatten ska återinföras och tilläggstrafiken blir kvar. Allt annat vore både ett demokratiskt och ett politiskt fiasko. Och en sådan dålig start önskar inte ens jag den tillträdande borgerliga regeringen.

Läs mer i Svenska Dagbladet här

Andra bloggar om: politik, trängselskatt, stockholm, demokrati

Pingat på intressant.se

Från sorg till kreativ ilska

Någon – jag tror kanske det var Greider – uppmanade för några år sedan arbetarrörelsen att manifestera mer av analytiskt raseri. Jag gillade begreppet, och jag gillade ansatsen. När nu det senaste valresultatet så sakteliga börjar sjunka in märker jag att det som först var sorg och tomhet hos mig börjar omvandlas till något annat. Jag kallar det för en kreativ ilska.

Den samlade arbetarrörelsen måste göra två saker. Vi måste ödmjukt göra vår egen hemläxa. Och vi måste stå upp för de hundratusentals människor som trots allt röstade på oss, och bedriva en benhård oppositionspolitik där vi tar strid för varje millimeter rättvisa. Dessa två saker måste vi förmå att göra samtidigt.

Den socialdemokratiska eftervalsdebatten har nu börjat få ordentlig styrfart, inte minst på nätet. Jag tycker det är bra. Det är en omprövningens och självrannsakans tid. Och samtidigt är det många som i denna stund söker sig till partiet. Det behövs. Kombinationen av ödmjuk omprövning och mycket nytt blod bådar gott för framtiden.

Och så lite kreativ ilska, då. Sörj inte – organisera er, som slagordet ljuder på nätet för stunden.

Andra bloggar om: socialdemokrati, eftervalsanalys

Pingat på intressant.se

Vilken roll kommer bloggosfären att spela för eftervalsdiskussionen?

Valet är över, och resultatet entydigt. För oss socialdemokrater handlar det nu om att ödmjukt analysera valresultatet och dra de nödvändiga slutsatserna. En sak vet vi redan; Göran Persson avgår och redan till våren får vi en ny partiledning.

Frågan är; kommer bloggosfären att kunna spela någon roll i en sådan ödmjuk omprövning? Jag tror och hoppas det. I denna nya offentlighet borde det finnas utrymme för en del samtal och diskussioner som annars hade varit svårt att föra.

Sedan ska vi inte tro att all diskussion ska föras på nätet. De viktigaste samtalen kommer att föras ute i partiföreningar, på arbetsplatser och runt omkring i Sverige. Men bloggosfären skulle mycket väl kunna komma att bli ett nog så viktigt komplement.

PS; i min valkrets behöll vi vad det verkar alla de fyra landstingsmandat vi haft sedan tidigare. Så vad det verkar behåller jag min plats i landstingsfullmäktige. Dock kommer jag att få agera i opposition. En nog så viktig uppgift; nu får vi se hur mycket allvar det egentligen var med de där ”nya” moderaterna. DS

Andra bloggar om: val06, eftervalsdebatt, bloggosfären, politik

Pingat på intressant.se

Så tycker jag personligen att du ska rösta imorgon

Till dig som råkar läsa detta

Jag fick rösta första gången 1994. Då röstade jag på socialdemokraterna. Samma sak gjorde jag 1998 och 2002. Samma sak tänker jag göra imorgon. Jag tänkte passa på att här på några rader förklara varför, och varför jag tycker du ska göra samma sak.

Självklart har jag haft mina egna motiv och argument till varför jag har röstat som jag gjort. 1994 var det mycket ilska hos en då 20-årig ung man över regeringen Bildt, över misslyckandet med jobben, ekonomin, klassklyftorna. 1998 var tufft, men jag var ändå övertygad om att Sverige var på rätt väg. 2002 visade det sig att jag hade haft rätt.

För så är det. Sverige förändras. Dagens samhälle är inte samma samhälle som 1921, eller 1968 eller ens 2002. Socialdemokratin förändras i takt med detta. Gamla problem löses och nya tar vid. Och nya problem kräver nya lösningar.

Morgondagens stora utmaningar är flera. Det handlar om att lösa frågan om jobben. Det handlar om miljön, och det handlar om välfärden. För några år sedan var det stora problemet istället tillväxten, det fanns inga resurser att fördela. Innan dess inflationen och statsskulden. Världen förändras, till viss del beroende av till viss del oberoende av politiska beslut.

Vad har varit det bästa med de gångna tolv årens socialdemokratiska regeringar? Utbyggnaden av högskolan, såklart. Saneringen av den svenska ekonomin. Förbättringar av välfärden, framförallt riktat mot barnfamiljer med exempelvis maxtaxa i förskolan. Miljöpolitiken och biståndet. Det är saker jag känner mig nöjd med, saker som gett mig valuta för min röst om jag uttrycker mig så.

Vad förväntar jag mig av framtiden? Jag förväntar mig ytterligare satsningar på barnen, framförallt de som har det allra svårast. Ett av valrörelsens viktigaste utspel, tyvärr alldeles för lite uppmärksammat, handlar om just detta. Jag har skrivit mer om det här.

Jag förväntar mig även andra välfärdssatsningar. En tandvårdsreform. Satsningar på de äldre – att samma kraft läggs på denna grupp som tidigare på barnfamiljerna. Bostadsbyggande, bibehållen enhetstaxa i SL-trafiken, fler närakuter i sjukvården.

Och jag förväntar mig en kraftfull politik för jobben. Dels att det ska bli fler jobb, men också att villkoren för de jobb som finns ska förbättras. Fältet spänner från den övergripande ekonomiska politiken, till näringspolitiken (jag tror det är väldigt bra att satsa strategiskt på exempelvis besöksnäring och milljöteknik) till arbetsrätten och krav på kollektivavtal.

Här finns också de riktigt stora ideologiska skillnaderna i svensk politik, och jag förväntar mig att svensk socialdemokrati kommer att ge borgerligheten fel när de hävdar att vi måste försämra i a-kassan för att jobben ska kunna komma.

Till skillnad från 1994 står jag själv i årets val på valbar plats, till Stockholms läns landstingsfullmäktige. Det innebär att min roll inte bara blir att rösta, utan att jag också tar på mig ansvaret att se till att göra verklighet av löften och ambitioner efter valet. Men imorgon söndag är jag inte främst kandidat. Imorgon är jag väljare. Varken mer eller mindre än alla andra. Och jag kommer att rösta efter min egen övertygelse.

Det hoppas jag du också gör. Och jag hoppas du röstar (s). Vi ses i vallokalen.

/Johan

Andra bloggar om: val06, politik, socialdemokrati, rösta

Pingat på intressant.se

Göran Perssons avslutningsanförande var det bästa jag har hört.

Ibland känner man att man är med om historiska saker. När Göran Persson ikväll efter en lång och stundtals strulig debatt lutar sig fram och tittar in i tevekameran för sitt avslutningsanförande var ett sådant tillfälle. Framtidsinriktat, visionärt, ideologiskt tydligt med skarp kontrast mot höger – kärnan av svensk socialdemokrati sammanfattad i några korta meningar.

Det är så det ska vara. Vi kan minska arbetslösheten utan att klyftorna behöver öka. Vi ska sträcka ut en hand, både i världen, i Sverige och till framtiden. Sverige behöver en socialdemokratisk regering – igen.

Höj er bortom käbblet. Politik handlar om framtiden, om verkliga människor. Göran Persson lyckades, i de allra sista skälvande minuterna, föra in en gnutta av detta även i svensk valrörelse.

Jag vet inte om det kommer att vinna valet. Men det var ett stycke politisk historia. Ikväll somnar jag som stolt socialdemokrat.

Andra bloggar om: politik, partiledardebatt, persson, val06

pingat på intressant.se

Ärligt, Wetterstrand var grym

Kvällens partiledardebatt var väl sisådär. Några bra replikskiften, några klargöranden, men inga riktiga höjdpunkter. Förutom en sak. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand var faktiskt helt fenomenal. Inte minst när hon befann sig på hemmaplan och fick prata miljöpolitik. Och jo, jag tycker att både Göran P och Lars Ohly klarade sig med den äran också. Men deras insatser skulle jag snarare kategorisera som stabila. Wetterstrand däremot, hon flög ikväll. Lysande.

En annan reflektion – var det någon som hörde Fredrik Reinfeldt säga något om den egna politiken? Jag kan ha missat, men i vartenda inlägg jag hörde ägnade han all tid åt att attackera andra sidan. När han inte hade fullt upp med att förneka saker han sagt i radio tidigare, dvs…

Nåväl. Imorgon gäller det igen. Slutdebatt, på riktigt. Spännande.

Andra bloggar om: partiledardebatt, val06, politik

intressant

Om fem dagar ska jag sitta på balkongen och läsa poesi

Intensiv slutspurt. Valrörelsen är snart över. Temperaturen höjs ytterligare. Varje väljare är avgörande. Sveriges framtid. Hela paketet. Landet sjuder av aktiviteter. Utfrågningar och debatter varje kväll. Morgontunnelbanans gratistidningar känns nästan lite löjliga – så överbelamrade med politisk propaganda som de är.

Stämningen är hoppfull men nervös. Motståndaren börjar få panik – det märks. Angriper oss för att ljuga när det gäller akutsjukhusen och pensionärsskatten. Korkat, korkat, man ska aldrig förneka vad som är enkelt att kolla upp. Själva kör vi upp enhetstaxan på affischerna. Bra politik – tydlig kontrast och en fråga som går hem i valstugorna. Fokus på värderingarna. Vilket Sverige vill du ha? Det är allvar nu.

Valet avgörs inte under de nästkommande dagarna. Grunden har lagts lång tidigare. Men nu gäller det de där sista procentenheterna. De sista människorna, de som står och väger. Funderar fram och tillbaka. Människor som ser bra och dåliga saker med alla partier. Människor som inte vet vad de ska våga tro på.

Ett jättelikt demokratiskt samtal. På ett sätt fullständigt vansinnigt. På ett sätt väldigt vackert. Demokrati in action. På gott och ont.

Om fem dagar ska jag sitta på balkongen och läsa poesi. Långsamt, långsamt smaka på varje ord i Mohamed Omars fantastiska ”Tregångare”. Låta mig fångas upp av Ida Lindes ”Maskinflickans testamente”. Dricka en kopp the och titta ut över Mälaren. Sitta med ett anteckningsblock i knät, låta pennan vandra fritt över sidorna.

Sedan börjar nästa mandatperiod. Jag hoppas att det bli en period där vi kan få möjligheten att fortsätta göra Sverige mer rättvist. Jag hoppas det blir en period av optimism och framtidstro, inte av tillbakarullade välfärdsambitioner. Jag hoppas det blir en tydlig vänsterseger på söndag.

Men först är det slutspurt. Helt jävla galet. Nu gäller det.

Andra bloggar om: politik, val06, valrörelse, poesi, framtiden

Pingat på intressant.se

Är ok för Reinfeldt att ljuga, eftersom folk inte skulle förstå sanningen?

Per Hagwall, moderat landstingskandidat här i Stockholm, har lämnat en intressant kommentar på min blogg. Han menar att Reinfeldt måste mörka att moderaterna vill privatisera akutsjukhusen, eftersom folk inte förstår hur bra en sådan politik egentligen är.

Så här skriver Hagwall: ”Du vet mycket väl varför Reinfeldt säger som han gör. Det [om moderaterna vill privatisera akutsjukhusen, min anm] är en ledande fråga. Den socialdemokratiska agitationen har i årtionden hamrat in att 'privatisering' är detsamma som privat finansiering, vilket naturligtvis är en ren lögn. Men att bemöta decennier av desinformation i ett tresekunders svar är inte görligt.”

Till att börja med kan man konstatera att Hagwall antagligen har fel i sak. De flesta av oss är rätt vana vid att det finns privata alternativ, och förstår vad det innebär både på gott och på ont. Trots det vill vi inte privatisera (driften av) akutsjukhusen. Men det är egentligen en bisak.

För den viktiga frågan är denna. Om man har svårt att förklara sin egen politik, är det då ok att ljuga om den för att slippa undan bekymren? Jag tycker naturligtvis inte det. Jag tror också att moderatledarens retorik kan skapa enorma problem för honom framöver, inte minst om olyckan är framme och han faktiskt vinner valet.

Säg som du tycker, och ta fajten istället. Det är åtminstone min hållning. Och kan man inte förklara hur bra ens egen politik är, då kanske man borde fundera över vad det kan tänkas bero på. Det är ju inte nödvändigtvis folket det är fel på…

Läs min postning och ursprungskommentaren här.

Andra bloggar om: politik, sjukvård, val06, reinfeldt

pingat på intressant.se

Reinfeldt och akutsjukhusen (igen)

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt förnekade återigen i gårdagens debatt att moderaterna vill privatisera de stora akutsjukhusen. Och sedan struntade han i att svara på frågan från Göran Persson om han då inte skulle kunna tänka sig att släppa kravet på att avskaffa den så kallade ”stopplagen”. Orsaken är enkel – på landstingsnivå runt om i landet förbereder just nu moderata landstingpolitiker omfattande privatiseringar av hela eller delar av akutsjukhusen. Och då måste stopplagen väck.

I Stockholm är det uppenbart. Allt ska ut på marknaden. Men även runt om i landet återkommer samma krav. Ett antal socialdemokratiska landstingsråd kommenterar det faktiska läget här. En intressant läsning för Reinfeldt, månne.

Jag har fått kommentarer på min blogg som har försvarat Reinfeldt med att det faktiskt vore bra att privatisera akutsjukhusen. Och det kan man ju tycka. Jag gör det inte. Jag tycker det är centralt att den typen av grundläggande infrastruktur på precis samma sätt som i exempelvis Kanada behålls i det allmännas ägo. Jag tror att jag har många med mig.

Men det Reinfeldt gör är inte att han försvarar den moderata politiken på området. Han förnekar den. Det borde få en och annan att fundera. Vad mer är det moderatledaren inte vill berätta?

UPPDATERING: en vaken läsare av denna blogg har uppmärksammat mig på att Kanada var ett dåligt val exempel. Och det var det, Kanada har visserligen lagar mot sk gräddfiler, men det jag trodde var ett nationellt förbud mot vinstdrivande företag att driva akutsjukhus var upp till delstaterna att besluta. Läsa mer kan ni göra här. Så glöm Kanada, som killarna i South Park skulle uttryckt saken. SLUT PÅ UPPDATERING.

Andra bloggar om: politik, val06, reinfeldt, sjukvård, privatiseringar

pingat på intressant.se

Fan vad skönt

Det är lite märkligt, men jag var nog mest nervös. Vilket oerhört ansvar som ligger på Göran Perssons axlar. Visst är vi många som är med och bygger valrörelsen, men utan att huvudkommunikatörern är på topp riskerar allt vårt arbete att bli förgäves.

Men han gjorde det. Göran Persson tog hem kvällens duell mot moderatledaren Fredrik Reinfeldt (som visserligen var ovanligt blek.)

Framförallt tycker jag att Persson lyckades punktera den eviga visan om att (s) saknar jobbpolitik. Det är oerhört viktigt inför nästa helg. Dessutom fick han visa sin allra bästa sida när han engagerat fick redogöra för konkreta, praktiska förslag socialdemokraterna har för att ytterligare minska klyftorna i Sverige.

Detta var bra. Jag är lycklig. Förutsättningarna för de närmsta fyra åren ser plötsligt betydligt ljusare ut.

Andra bloggar om: partiledardebatt, persson, reinfeldt, politik, val06

pingat på intressant.se

Billström vann förmatchen. Nu gäller det tungviktstiteln.

Har precis sett Annika Billström mot Kristina Axén-Ohlin i den traditionella Vasaparksduellen. Lite för mycket fotbollsmatch för min smak, säkert var det roligare för de som var där och inte som undertecknad tvingades följa det hela på teve. Och jag kan konstatera att en väldigt stor skillnad mellan de två damerna blev oerhört tydlig – Annika Billström försöker i alla fall vara seriös.

Frågorna var annars de vanliga. Bostadsbyggandet, utförsäljningar, moderata skattesänkningar, omsorgen och skolan. Lite synd att Annika inte tillräckligt bra fick fram dels att det går bättre för Stockholms elever i kärnämnena än när Axén-Ohlin lämnade över, samt att vi faktiskt bygger en väldig massa bostadsrätter (vi är alltså inte emot bostadsrätter, vi är för att det ska finnas kvar hyresrätter överallt.)

Axén-Ohlin återupprepade också sitt ”all time low” rekord i politisk retorik när hon körde vidare på att våldtäkterna fyrdubblats (eller vad det nu är) sedan socialdemokraterna fick makten i stadshuset. Snälla… bespara oss från sådant i framtiden.

Nu är det dags för rikspolitik. Persson vs Reinfeldt. Snart på en teve nära dig.

Andra bloggar om: politik, val06, stockholm, vasaparksduellen, billström, axenohlin

Pingat på intressant.se

Billström lägger grund för val(s)eger

När Annika Billström idag presenterar socialdemokraterna i Stockholms program för hur vi under de närmsta åren ska kunna bryta segregationen och göra Stockholm till en jämlik stad gör hon två saker. För det första sätter hon dagordningen för kvällens tungviktsmöte med modertledaren Kristina Axén-Ohlin. Och för det andra presenterar hon ett stycke riktigt kraftfull politik som kommer både engagera valarbete och mobilisera väljare.

Det viktiga i dagens utspel är perspektivet. Vi har alla – från vänster till höger – fastnat i ett ”vi och dom” tänkande. Särlösningar och etniska förklaringsmodeller har fått dominera integrationsdebatten. Nu måste vi bort från detta. Istället krävs det kraftfulla generella satsningar.

Det handlar om att rusta upp förortsmiljöer. Det handlar om välfärd. Och det handlar framförallt om jobben. Här presenteras ett starkt program av Annika. Här kan vi göra mycket om vi får möjlighet i valet om en vecka.

Annika presenterar satsningen på DN-debatt. Det hittar du här.

Andra bloggar om: politik, val06, stockholm, integration, förorter

Pingat på intressant.se

Nu måste väl konspirationsteorierna ändå få ett slut

Ända sedan det avslöjades att socialdemokraterna under lång tid blivit utsatta för ett omfattande dataintrång har högerpolitiker av olika tyngd försökt få det till att det hela egentligen är sossarnas fel. En av de vanligaste konspirationsteorierna har att göra med hur nyheten släpptes och när.

Nu går killen som faktiskt var den som kom på det hela - journalisten Fredrik Sjöshult - till motattack. I en artikel i Dagens Industri punkteras konspirationsteorierna på punkt efter punkt. Allt från timingen till Sjöshults egen bakgrund gås igenom. En from förhoppning vore nu att konspirationsteorierna äntligen kunde få ett slut.

Sedan vet jag att detta inte är särskilt troligt. För de troende sossehatarna spelar verkligheten liksom ingen roll. Men några agnar borde i varje fall kunna skilja sig från vetet. I dessa valtider är det kanske det mesta man kan begära.

Artikeln i Dagens Industri läser du här.

Andra bloggar om: spionskandalen, leijongate, konspirationsteorier, politik, val06, folkpartiet, socialdemokraterna

Pingat på intressant.se

Tio öre? Sju miljarder kronor? Same same but different

Det är mycket tjafsande om siffror nu. Exempelvis anklagade moderatledaren Reinfeldt allas vår Göran för att ljuga när han i partiledardebatten häromkvällen påstod att moderaterna i Stockholm vill sänka skatten med sju miljarder (sju tusen miljoner) kronor. ”Det är väl någon tioåöring eller så”, kontrade moderatledaren.

Men faktum är att moderaterna i landstinget föreslagit skattesänkningar inte med tio öre utan en krona och nittofem öre. Redan för år 2006 föreslogs skattesänkningar på 35 öre – dvs bara det tre och en halv gånger så mycket pengar som moderatledaren avfärdade skattesänkarambitionerna med.

Och en och nittiofem på skatten – det motsvarar i runda slängar sju miljarder i skatteintäkter. Vilket alltså ska ryckas från sjukvård och kollektivtrafik eller tas ut i avgifter. Och dessutom ska samtliga akutsjukhus privatiseras och hela kulturverksamheten avskaffas (inte så mycket pengar men förödande för inte minst ungdomsverksamhet) för att bara ta några exempel.

Men läs mer själva, istället. Moderaternas budget hittar du här. Jag skulle kunna skicka ett ex till moderatledaren också, men jag förutsätter att han kan låna sin fru landstigsstyrelseledamotens.

PS ;Jag kan ju inte bara ägna mig åt att upplysa om moderaternas politik (även om det behövs, eftersom de är så klädsamt diskreta med den själva.) Jag måste också tipsa om socialdemokraterna i Stockholms valprogram. Mycket bra landstingspolitik där, insprängt bland en hel massa sköna kommunala grejer också. Eller så kan du ju slänga några ögon i den sjukvårdspolitiska plattformen som du hittar här. På samma ställe hittar du också en hoper vallöften. Trevlig läsning. DS

Andra bloggar om: politik, val06, reinfeldt, landstinget, stockholm

Pingat på favoritsajten Intressant.se

Bra av Persson att ta upp vården i Stockholm

Den moderata vanskötseln av Stockholms läns landsting och därmed stockholmarnas sjukvård under förra mandatperioden var en stor politisk skandal. Nu är i stort sett samma gäng med exakt samma politik på väg att – med partiordförande Reinfeldts goda minne vad det verkar – komma tillbaka och göra samma grej igen.

Att Göran Persson lyfte detta i kvällens debatt var väldigt bra. Det är lätt att stå att prata väl om vården på riksplanet, samtidigt som ens partikamrater förbereder systemskifte regionalt, där verksamheterna finns. Väljarna måste få veta vad det är de har att ta ställning till - Persson bidrog till den saken ikväll.

Andra bloggar om: partiledardebatt, val06, sjukvård

pingat på intressant.se

Respekt, Bojerud

Visst bär det emot att säga, men en av nätets skarpaste skribenter är centerpartist. Under de senaste dagarna är han också en av få i bloggosfären som istället för att ägna sig åt ryggradsmässigt sossehat faktiskt har något vettigt att säga om det som har hänt (se exempelvis här.)

Sedan är vi inte överens om allt, långt ifrån. Men Fredrik Bojerud tänker själv. Det förtjänar respekt.

PS; jo, jag har lite dåligt samvete för att jag i ett tidigare inlägg kletade ihop honom med ett gäng andra där ute som håller en helt annan nivå. Det var orättvist av mig. Och tyvärr också lite onödigt, man behöver inte gå långt för att hitta bättre exempel på vad det var jag ville illustrera…DS

Andra bloggar om: politik, spionskandalen, bloggosfären

Pingat på intressant.se

Vad gnäller vi på?

För några dagar sedan presenterade en fantastisk liten betraktelse på DN:s kultursidor. Det är Guardianskribenten Polly Toynbee som betraktar Sverige och svenskarna och undrar vad det är vi gnäller på. Utan att blunda för de problem som faktiskt finns går artikeln igenom vilket fantastiskt samhälle det svenska (eller det nordiska) ändå är.

Och egentligen borde jag bli provocerad av frågeställningen. Det finns nämligen en hårfin gräns mellan ”gnäll” och ”berättigade krav på rättvisa”. Det här är något som vänstern alltid fått brottas med, när är man moralisk upprörd med rätta och när är man bara småsint avundsjuk? Samma sak gäller också exempelvis den feministiska rörelsen.

I Sverige kommer nu gnället från höger. Eftersom socialdemokratin suttit i regeringsställning över två tredjedelar av tiden under de senaste trettio åren ses den som ansvarig för allt (för allt dåligt, ska sägas, det bra har liksom uppstått ändå.) Riktigt råpopulistiska tongångar (mer åt alla nu, både skattesänkningar och välfärd på en gång) kommer heller inte från vänsterhåll direkt.

Mycket av gnället tycks också landa i att vissa (sjukskrivna, arbetslösa) har det för bra. Inte av illvilja naturligtvis, argumentationen är snarare att de (för det är ofta ”de”, mer sällan ”vi”) har det för bra för sitt eget bästa. Höga ersättningsnivåer i försäkringssystemen gör att människor ”fastnar i bidragsberoende”. ”Är det inte bättre med ett riktigt jobb än med hög a-kassa” kan det heta (som om någon skulle hävda motsatsen.)

Den italienske filosofen Norberto Bobbio kokade i den klassiska essän ”Vänster och höger – essä om en politisk distinktion” ner hela den ideologiska vänster-högerskalan till att handla om synen på jämlikhet. Jag delar den uppfattningen. Därför är det vänster att gnälla över ojämlikhet, emedan högern gnäller över jämlikhet. I Sverige kan vi för tillfället se mer av det senare.

Svaret på Toynbees fråga blir då – vi gnäller för att vi är för jämlika. Samtidigt gör den politiska högern sitt bästa för att fånga upp även de väljare som är upprörda (och som kanske också gnäller en smula till och från) över att vi är för ojämlika. Det är det som är kärnan i det stora illusionsnumret med de ”nya moderaterna”. Och det är det som är grunden i ett verkligt missnöjesbudskap.

Men den 17 september så måste man välja. Mer eller mindre jämlikhet. Minskade eller ökade klyftor. Och förhoppningsvis kan Polly Toynbee fungera som lite av en vägvisare i det valet.

Läs artikeln här

Andra bloggar om: politik, sverige, jämlikhet

Pingat (på intressant.se)

En tragisk dag för demokratin

Det finns ingenting roligt med den skandal som de senaste dagarna bara växt och växt. Snarare drabbas vi alla av en känsla av overklighet. Kan det vara sant? Uppenbarligen är det dock så. Ikväll avgick folkpartiets mäktige partisekreterare, och ändå så känns det som om bollen bara har börjat rulla.

Magnus ställer ett antal relevanta frågor som måste besvaras. Vad visste de andra? Hur har informationen använts? Att målet är ett maktskifte är ingen hemlighet, men vilka medel är tillåtna?

Retoriken om ”enpartistat” blir synnerligen slående i sammanhanget. För logiken är lika obehaglig som obönhörlig – om motståndaren är en ickedemokratisk maffiaorganisation, vilka medel blir då inte legitima för att bekämpa honom?

Fan. Jag vill egentligen inte skriva om detta. Jag vill skriva om politik. Riktig politik, vilka ideologiska alternativ som står mot varandra om mindre än två veckor. Samtidigt kan jag inte låta bli att beröras.

Gunnar Ekelöf skriver, i ”Sagan om Fathumeh”.

- Och efter solnedgången?
Då har en vandrare två skuggor
En från lyktan han just lämnat bakom sig
Och en från lyktan han närmar sig
Ständigt byter de plats –

Jag tycker det är vackert. Och jag hoppas att valrörelsen framöver kommer att lysas upp av ljuset vi närmar oss. Fyra år till av reformer, av rättvisepolitik, av ett Sverige där klyftorna minskar och inte ökar.

Rösta (s) den 17. Inte för att alternativet är så dåligt, utan för att socialdemokraterna är så bra. Det är någonstans vad jag vill säga. Men det är många känslor ikväll. Återkommer.

Andra bloggar om: val06, spionaffären, folkpartiet, socialdemokrati, skandaler

Pingat på intressant.se

Nu går jag också lågt i valkampanjandet

Egentligen borde jag inte skoja om det. Både det som hänt de senaste dagarna och vilka reaktioner det har väckt (inte minst i bloggosfären) gör mig egentligen mest arg. Eller upprörd och uppgiven, kanske är bättre ord.

Men jag biter ihop och kontrar istället. Och då blir jag riktigt jävlig. Via Fredrik hittar jag nämligen den här länken (längst ner på sidan.) Den går till låten ”jag vill också byta statsminister”. Och den kan jag tänka mig att muffarna till varje pris inte vill ska avslöjas.

För med obarmhärtig otvetydighet avslöjas med ett den unga högerns totala smaklöshet, både vad gäller stil och innehåll. Och lika säkert som sista refrängens tonartshöjning, lika säkert slås var och en som hör den av samma insikt. En person som haft något att göra med att detta musikaliska monstrum har skapats och (än värre) spridits, den personen kan aldrig aldrig fås ges chansen att styra Sverige.

Så här kommer det bli om moderaterna får styra landet. Plastig musik med dåliga texter. Och dessutom kommer det att kosta pengar att låna böcker på biblioteken. Säg inte att ni inte är varnade.

Andra bloggar om: muf, politik, val06, smutskastning, musik, smaklöshet


Pingat på intressant.se

Integration – på riktigt

”Ett år lyckades vi få ut 45 långtidsarbetslösa i arbete. Det handlade om folk som varit arbetslösa i upp till tio år.”

Det är s-politikern Luciano Astudillo som i dagens DN berättar om hur han var med när en fotbollsklubb i Rosengård använde sina nätverk och kontakter för att hjälpa klubbmedlemmar och deras föräldrar att få jobb. Nu vill socialdemokraterna bygga ut den typen av praktiska projekt med satsningar på jobbagenter som lotsar arbetslösa invandrare in på den svenska arbetsmarknaden. Och det är bra integrationspolitik. Konkret, handfast, verkningsfull.

När det socialdemokratiska valmanifestets satsningar på integrationspolitik idag konkretiserades var det två saker som jag tycker är extra viktiga. För det första att en glasklar gräns gentemot det folkpartistiska ”det är invandrarna det är fel på” drogs upp. Socialdemokratisk integrationspolitik går inte ut på att ställa krav på invandrare, utan på att sänka trösklarna in i majoritetssamhället Det känns skönt.

För det andra att det är så pass bra förslag som presenteras. Fokus är jobb, skola och diskriminering, precis som sig bör. Det finns ingen magisk formel som i ett slag kan lösa problemen med segregation och utanförskap, utan vad som krävs är ett ihärdigt och målmedvetet gnatande och tjatande. Integrationen är heller ingenting som går att beordra fram, det krävs att alla goda krafter samverkar. Jag tycker att dessa två insikter genomsyrar programmet.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här. Och vill man studera DN-artikeln närmare så finns den här.

Andra bloggar om: politik, val06, integration, socialdemokrati

Pingat (på intressant.se)

Detta inlägg kommer inte toppa intressant.se

Jag vet. Jag kommer inte att få horder av träffar på detta inlägg. Jag kommer inte att få en diskussionstråd, lång som en arm. Knappt någon kommer att länka till mig. På det hela taget kommer detta inlägg, i stort sett, gå helt obemärkt förbi.

Det handlar nämligen om barn. Och om bra, handfast reformpolitik med de mest utsatta i fokus. Om barn med funktionshinder, ensamstående föräldrar med små ekonomiska marginaler, satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin.

Idag presenterades nämligen vad det socialdemokratiska valmanifestets ord om satsningar på barnen innebär i praktiken. Och det är bland annat;

• 700 miljoner kronor läggs på att förbättra situationen för de ekonomiskt utsatta familjerna. Bland annat höjs inkomsttaket för sammanboende föräldrar. Underhållsstödet höjs med 100 kronor.
• 250 miljoner kronor ska satsas på barn och ungdomars sociala hälsa.
• 120 miljoner kronor ska stärka den sociala- barn och ungdomsvården.
• En försöksverksamhet med så kallade familjelotsar ska underlätta för familjer med barn med funktionshinder.
• Genom att sänka maxtaxan med 300 kronor tar man ett steg närmare löftet om gratis förskola. Ingen ska betala mer än två procent av hushållsinkomsten för sitt första barn. Samtidigt tar man bort avgiften för det tredje barnet. Man sänker också maxtaxan för skolbarnomsorgen.

Själva förslaget kan du läsa allt om här. Se dessutom vad DN respektive Svenska dagbladet har skrivit i frågan.

Andra bloggar om: politik, barn, rättvisa, bloggosfären

Pingat (på intressant.se)

Seriöst och folkbildande om miljö

På snabbare.nu (stockholmssossarnas kampanjasajt för trängselskatt/miljöavgifter) har man idag lagt upp ytterligare en presentation i filmform – den här gången om miljö. Med hjälp av miljöexperter som Stefan Edman och läkaren Sven Britton gås stockholmsförsöket och dess effekter på miljön igenom – sakligt och noggrant.

Det är en svindlande resa från Brasiliens urskogar till Stockholms lekparker, långt från den vanliga valrörelsehetsen i tempo och tonläge. Det är allvar, detta, och det visar denna film med all önskvärd tydlighet. Bra jobbar; Nanna, Maria och ni andra.

Filmen hittar du här, klicka på miljöikonen uppe till höger.

Andra bloggar om: politik, trängselskatt, folkomröstning, miljo, kampanjfilmer

Pingat (på intressant.se)

Hurra, vad bra, det ser ut som om det blir JA

Stockholmarna är inte dumma i huvudet. Stockholmarna tycker inte om att sitta i kö. Stockholmarna fattar att vi måste ta ansvar för miljön. Åtminstone enligt dagens Temo (tack Per Ankersjö för korrigeringen.)

Som en kär vän av miljöavgifter/trängselskatt kan jag inte annat än glädjas åt dagens opinionssiffror som visar en kraftig ledning för ja-sidan i höstens folkomröstning. Men ärligt talat så är jag inte särskilt överraskad. Efter att vi stockholmare under de senaste veckorna ha blivit brutalt påminda om hur det var ”innan skatten” är det egentligen mer konstigt att inte ja-sidan leder med mer.

Men det kan komma fram till folkomröstningen. Samtidigt så rullar ja-kampanjen på. Vill du veta med vad stockholmssossarna gör kan du kolla här. Och läsa mer om dagens Temo kan du göra här.

Andra bloggar om: politik, trängselskatt, folkomröstning, miljö

Pingat (på intressant.se)

UPPDATERING/FÖRTYDLIGANDE: Jag menar - naturligtvis - inte att alla som är mot trängselskatt är dumma i huvudet. Det finns säkert en massa smarta människor som utifrån sina värderingar kommit fram till att de ska rösta nej. De kanske gillar köer, tex ;-) Min poäng med att Stockholmarna inte är dumma i huvudet är att det tyder på en viss intelligens att ompöva en tidigare negativ inställning efter att ha tagit intryck av den faktiska verkligheten. Det respekterar jag, och det gillar jag med stockholmarnas positiva attityd.

Världens minsta notis

Hittade jag i dagens DN. Längst ner i ett litet undanskymt hörn hade den smugit sig undan. Nästan lite svår att se.

Vad det handlade om? Jo, denna nyhet. Och den som är hågad kan väl jämföra med hur stort tidigare undersökningar från samma källa slagits upp i samma tidning.

Andra bloggar om: mediekritik, dn, persson

Pingat på intressant.se

Först tomt. Sen ilska. Sen sorg.

Så förbannat jävla tragiskt. Ett fåtal hulliganer utan stöd från övriga klacken lyckas förstöra så mycket. Igår kväll på söderstadion, på kort sik när Hammarby straffas och – allra värst – på lång sikt då folk inte längre vågar gå på fotboll.

Jag är glad att jag inte var på derbyt igår. Man ska inte behöva känna så. Aldrig någonsin.

Fredrik var där. Hans egna ord läser du här (på engelska)

UPPDATERING: Magnus bryter sin egen bloggtystnad och kommenterar, mycket bättre än jag. Precis så här känns det. Läs, och håll med.

Andra bloggar om: fotboll, hammarby, derby, skandaler

Pingat på intressant.se

Rasister toppar bloggtoppen?

"No socialism" heter en sajt med valaffischparodier. Där kan man hitta vidriga grejer som rassepropagandan ovan. Just nu toppar de bloggtoppen. Inte fräscht. Inte fräscht alls, om jag får säga min mening.

Andra bloggar om: rasism, bloggtoppen, bloggosfären

pingat på intressant.se

PS; jag beklagar att behöva publicera skiten. Men jag bedömde att det var nödvändigt för att kunna förklara vad jag pratade om. DS

Alla unga MÅSTE faktiskt läsa detta

Jag är på ett plan liberal som fan och tycker inte man ska hålla på och ställa ultimativa krav på folk. Tycker dessutom att idén på en litteraturkanon är mer än lovligt dum. Men ibland måste man frångå sina principer. Och det gör jag nu.

För alla unga måste faktiskt läsa detta inlägg från allas vår favoritkommunist Ali Esbati. Det är ett retoriskt nedtonat (relativt, vi pratar Ali här) och sakligt inlägg som fullständigt - på punkt efter punkt – sågar högeralliansens ungdomspolitik efter noter. I korthet visar han upp en bild av en jobbsatsning som är en bluff, och som finansieras av försämrad utbildning och dyrare tandvård.

Så läs. Och gå sedan in på sossarnas hemsida och läs detta. Sedan får du rösta på högern om du vill. Men säg inte att du inte blev varnad.

Andra bloggar om: politik, val06, ungdomsarbetslöshet, alliansen

pingat på intressant.se

”Jag tror Fredrik Reinfeldt, Ulf Nilsson eller Per Ahlmark skulle gett en mer nyanserad bild”

Signaturen Uffe kommenterar Aktuellts expertkommentator Karin Anderssons insats efter kvällens partiledarutfrågning. Från Ali Esbatis blogg. Avdelningen veckans sanning utan modifikation.

Andra bloggar om: politik, val06, persson, partiledarutfrågning

pingat på intressant.se

Hejdå, arbetslinjen

Så sa det sista borgerliga partiet slutligen officiellt hej då till arbetslinjen, åtminstone när det gäller kvinnor. Nu är det att vara hemma med bidrag som gäller istället. Trist, om än inte det minsta oväntat.

Nåväl. Det finns fortfarande ett riktigt arbetareparti kvar att rösta på. Alltid något…

Andra bloggar om: politik, vårdnadsbidrag, folkpartiet, arbete

pingat på intressant.se

Sossesvin på nätet

Googlar man på ”sossesvin” får man ungefär 968 träffar. Många av träffarna är från kommentarer på diskussionsforum, få av dem lär komma ifråga när det diskuteras nomineringar till Nobelspris i litteratur nästa gång om man säger så.

Självklart finns det också andra okvädningsord där ute – begreppet kommunistjävlar ger exempelvis 322 träffar. Antalet träffar på moderatsvin är 438. Nu vet jag verkligen inte om det är helt relevant att jämföra siffror, det kanske finns säkert andra nedsättande ord som jag missat, och dessutom tror jag att det mycket handlar om allmänt politikerförakt mer än partipolitiska inlagor. Men det ger en bild.

Hetsen på Internet drabbar dock inte politiker värst. När jag för jämförelsens skulle googlade på bögjävlar fick jag direkt upp hela 3560 träffar. Efter att snabbt ha skummat träfflistan kom jag fram till att tonläget är betydligt värre än i alla de partipolitiska fallen. Och det är när det rör attacker mot olika minoritetsgrupper det blir riktigt obehagligt.

Internet kan vara en grogrund för mycket skit. Förbjuda och censurera varken kan, vill eller bör vi. Är nonchalerandet den bästa taktiken? Jag vet ärligt talat inte. Men denna den totala öppenhetens baksida tycker jag ändå att vi ska kunna prata om.

Andra bloggar om: socialdemokrati, internet, politik, politikerförakt, demokrati

pingat på intressant.se

Sossebloggare mer moraliska än högerbloggare

När den sk ”mejlaffären” avslöjades var det flera sossebloggare (Natalie och Magnus, till exempel) som direkt var ute och i kraftfulla ordalag fördömde agerandet. Ett antal liknande skandaler senare (ja, ni vet vilka jag menar) så kan man konstatera att någon liknande moralisk indignation inte går att finna på andra sidan. Istället ägnar sig bloggare till höger mestadels åt att både försöka tona ner betydelsen av felet som begåtts, och misstänkliggöra den som drabbats (dvs socialdemokratin.)

Min enda förklaring på detta är att sossebloggare är mer moraliska än bloggare till höger. Eller är det helt enkelt så att den känslomässiga avskyn mot socialdemokratin grumlar sikten och gör det lite svårt att skilja på rätt och på fel? Oavsett vilket är det värt att ta sig en funderare över – kanske inte minst bland de direkt berörda.

Andra bloggar om: politik, val06, skandaler, bloggosfären, alliansen, socialdemokrati

Pingat på intressant.se

Vilket vackert land detta kan bli!

Under förmiddagen idag slogs jag plötsligt av en smula oväntad optimism. Jag insåg plötsligt vilka möjligheter det finns, just nu, för Sverige. Och så plötsligt slogs jag av ännu en tanke – en stor orsak till det är moderate partiledaren Fredrik Reinfeldt och hans värv.

Vi har nämligen ett läge där vi har en stark ekonomiskt tillväxt kombinerat med – och det är här FR kommer in – en närmast unik politisk acceptans för ytterligare satsningar på den skattefinansierade välfärden. För första gången på väldigt länge, ja förmodligen för första gången sedan jag blev politiskt aktiv, finns nu alla förutsättningarna för att verkligen bygga ut välfärden. Vi har ekonomin, det finns en vilja och det finns också realpolitiska möjligheter.

Globaliseringen har hittills inneburit ökade klyftor i Sverige. Det är bara att erkänna. Visserligen finns det några ljusglimtar – som den minskade sociala snedrekryteringen till högre studier – och visserligen skulle det säkert kunna ha varit etter värre med en annan politik men faktum kvarstår. Klyftorna har ökat, sett över ett längre tidsperspektiv.

Vänstern har i mycket saknat ett strukturellt sätt att angripa detta på. Grovt karikerat kan man säga att man stått splittrade mellan defensiv konservatism, abstrakt marxism befriad på realpolitisk relevans och individualistisk medelklassanarkism. Själv har jag allt som oftast (ska villigt erkännas) hamnat i fällan och rört mig mellan försvar av välfärdsstaten (det som är), abstrakta funderingar på globaliseringens konsekvenser och någon typ av folkrörelseromantiskt egenmaktsresonemang.

Men. Ska ojämlikheten angripas strukturellt kanske det är så enkelt som att det handlar om att bara göra. Människors klasstillhörighet syns i tänderna. Nåväl, låt oss skapa en statlig tandvårdsförsäkring värd namnet. Arbetartjejer tvingas jobba ofrivillig deltid i handel och inom vården. Nåväl, låt oss stärka lagstiftningen och se till att det offentliga som arbetsgivare går före och fixar heltider. Funktionshindrade och förtidspensionärer lever fortfarande på marginalen. Nåväl, låt oss höja bostadstillägget och skruva upp lönebidragen och se till att trösklarna in på arbetsmarknaden minskar, så blir det åtminstone en bra början.

Låt oss pumpa på med mer välfärd. Ta det socialdemokratiska partiprogrammets resonemang om fritidsgårdarna – de åkte på mycket stryk under nittiotalskrisen så nu är det dags att satsa igen – och applicera på fler områden. Reinfeldt och moderaterna kommer inte vara emot. De vill/vågar inte motsätta sig att vi kontrar orättvisor med skattefinansierade reformer. Så vem skulle kunna vara ivägen?

Reformer för jämlikhet. Så enkelt, så vackert. Och det är Reinfeldt som har gjort det möjligt. Allt han måste göra nu för att slutföra är att se till att förlora valet. Så det kanske man kunde få hoppas på, så här avslutningsvis.

Andra bloggar om: politik, välfärd, visioner, val06, klassklyftor, reformer, jämlikhet

Pingt intressant.se

Ögonblicksbild: Valrörelsen går bra. Mycket bra.

För någon timme sedan höll jag låda tillsammans med Annika Billström på ett sensommarvarmt Vällingby torg. Pratade med människor; diskuterade allt från bostadstillägg för förtidspensionärer till köer i vården till akutmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Annika lyfte fram bostadsfrågan (mer bostäder, fler hyresrätter och lägre hyror) samt såklart vårt förslag om att starta ett Fryshus Väst i Vällingby.

Dessförinnan – en fika vid valstuga i Hässelby strand (vi socialdemokrater är de enda som har stuga där, precis som vi är ensamma i Hässelby gård.) Pratade Bergslagsvägen och Brommaplan med en herre, samt fick svara på frågor från några mopedburna ynglingar om vad som är socialdemokraternas ”grej”. De tyckte tanken på ett fryshus väst var ”fett”. Och gillande låg SL-taxa.

Och inte ska man tro på opinionsmätningar. Men dagens ruab ligger betydligt bättre i linje med stämningarna ute på torgen än andra dysterprofetior. Det går bra, där ute. Och fortfarande är det många veckor kvar…

PS: Idag presenterade Pär Nuder och Hans Karlsson nya förslag på hur man ska kunna underlätta för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Kraftfulla åtgärder som kommer att ge resultat (till skillnad för högeralliansens utsmetade symbolpolitik, fö.) Det är bra. Mer av sådant. Även med en stark ekonomi krävs det särskilda insatser för vissa om ambitionen verkligen är att alla ska med. Förslagen hittar du här. DS

Andra bloggar om: val06, valrörelse, vällingby, socialdemokrati, ungdomsarbetslöshet

Pingat på intressant.se

Mot som i Moderat

Stockholm socialdemokrater har lanserat kampanjsajten moderaternamot. Och jag rekommenderar varmt ett besök. Tanken är att lyfta fram alla de välfärdsreformer och förbättringar högerpartiet försökt stoppa – idag och historiskt.

Vill förövrigt passa på att plussa lite extra för bloggtoppsraketen och nybakade chefredaktören Eric Sundström. Han har på senaste tiden gått från klarhet till klarhet i skarpsynta och underhållande valrörelsebetraktelser. Dagens drapa mot högeralliansens så kallade valmanifest inget undantag. Dessutom på engelska, så tipsa era utländska vänner med.

Annars är dagens tips att tonläget i debatten om jobben snart kommer att svänga. Moderaterna kommer att upptäcka att det inte räcker med att säga ”jobb” längre för att framstå som handlingskraftiga i den frågan. Och fler och fler kommer att uppmärksamma de faktiska förslag för att öka sysselsättningen som bland annat finns i det socialdemokratiska valmanifestet.

Och så till sist – om ni råkar befinna er i Vällingby centrum vid halvsextiden imorgon eftermiddag så passa på att komma förbi den socialdemokratiska valstugan. Där kommer bland annat undertecknad och Annika Billström vara och berätta varför det vore så bra med ett fryshus Väst i S:t Jacobis gamla lokaler. Vi ses i valrörelsen!

Andra bloggar om: val06, moderaterna, alliansen, valmanifest, moderaternamot, vällingby, valrörelse, politik

pingat på intressant.se

Gästblogg två: lite sänkt lön ska man väl tåla (bara man är en bäver)

"Allas vår hungriga bävermamma var på radion i morse. Det verkligen sprudlade av energi rakt genom etern och ut genom själva radioapparaturen. Säg den som inte blev inspirerad och jämställd och allt vad man kan bli av det uppeldande engagemanget.

Men tror ni surputtarna blev någe glada då? Nänä. Istället så klagades det från såssehåll så det stod härliga till. Och dessutom var själva journalisterna något in i bomben så elaka. Och så har de varit hela veckan.

Bara några grejer de sa. Som det här med att det bara är människor med dyra hus i stockholmsregionen som tjänar på alliansens fastighetsskattepolitik, medan glesbygdens folk förlorar. Och så kanske det är om man räknar fram och tillbaka. Men det handlar faktiskt om ATTITYDER och om ENGAGEMANG också. Och säg den som slår Maud när det gäller den saken!

Och så höll journalisterna på och tjatade om att det fortfarande kommer att kosta runt 4000 i månaden med alliansens subventionerade hemhjälp. Menade att bara de som redan hade det gott ställt skulle kunna dra nytta av skatteavdraget. Och så kanske det är om man räknar fram och tillbaka. Men det handlar faktiskt om ATTITYDER och om ENGAGEMANG också. Och säg den som slår Maud när det gäller den saken!

Och så slutligen. Det värsta. Tror ni inte att de blev jättesura – framförallt sossarna och FACKET - bara för att Maud öppnade upp litegrann för att kollektivavtal inte ska gälla och att det är ok med låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden. Som att sänkt lön skulle kunna vara det värsta som skulle kunna hända? Som om det inte är viktigare att vi alla blir ivriga bävrar än att vi får en massa lön hela tiden? Herregud! Jag menar, det handlar faktiskt om ATTITYDER och om ENGAGEMANG också. Och säg den som slår Maud när det gäller den saken!

Nä, politik handlar inte bara om siffror och fakta. Ibland måste man våga gnaga med framtänderna också. Shit, det där sista lät nästan som en valslogan. Tror jag ska ringa upp byrån och be dem stoppa pressarna inför omaffischeringen nästa vecka!"

/Jimmy Ohede, pr-konsult och copy med ett fett reklamkonto och ett sprudlande engagemang för ”nya” centerpartiet.

PS: Som jag sagt tidigare har jag i rättvisans namn börjat upplåta min blogg till gästartister av diverse olika partifärg. Jimmy är nummer två i ordningen. DS

Andra bloggar om: politik, val06, centerpartiet, maud

Pingat på intressant.se

Gästblogg: Småföretagarna är värre än Bylund

"Noterar förskräckt att sysselsättningen är högre än någon gång under 2000-talet. Den stora ökningen sker i småföretagen som anställer som bara den. Och detta ett valår! Man tar sig för pannan.

Småföretagarna borde naturligtvis göra som alliansen och Svenskt Näringsliv vill; lägga sig ner och dö eller åtminstone fly landet i protest mot regeringen och den urusla politiken den för. Att de istället anställer och satsar framåt ger klara vibbar åt Bosse Bylundhållet. Kanske är de smygsossar allihopa, eller åtminstone släkt med en.

Vi får hoppas att Maud gör huset rent efter den 17 september. Här ska jävlarimej inte tros på någon framtid så länge sossarna har makten!"

/Carl-Otto (Täby, Stockholm, Sweden)

PS: i den politiska mångfaldens namn har jag beslutat att upplåta min blogg till ett antal olika gästbloggare under veckorna som kommer. Carl-Otto – ”oberoende” liberal – är först ut på banan. DS

Andra bloggar om: val06, politik, ekonomi, arbetslöshet, småföretag, alliansen

pingat på intressant.se

Jag, kronprinsessan och kulturministern…

… var alla och såg Valery Gergiev dirigera Dmitrij Sjostakovitj sjunde symfoni – Leningradsymfonin - tidigare ikväll. En helt makalös konsertupplevelse, jag undrar om inte slutet på den första satsen var bland det häftigaste jag upplevt vad gäller klassisk musik.

Jag har tidigare konstaterat att få kompositörer torde vara omgärdade med så mycket politisk överbyggnad som just Sjostakovitj. I kvällens konsertblad kunde vi också läsa att ”Sjostakovitjs sjunde symfoni, som skrevs mitt under brinnande krig, är ett fascinerande vittnesmål från skräckens tid. Hur låter musik under terrorns ok? Hur kan musiken transcendera sitt syfte som propaganda och förvandlas till stor konst? Sjostakovitj valde ironins hemliga vägar genom minerade ljudlandskap...”

Och jag vet inte, jag. Helt klart är dock att det är ett stycke nittonhundratalshistoria som passerar revy genom musiken. I kvällens symfoni mot en fond av andra världskrig och det fruktansvärda slaget om Leningrad, i den trettonde om antisemitismen dels i nazismens skepnad men också som den återuppstod i sovjetstaten, i den fjärde om diktaturens kortsynthet och Stalinväldets inskränkta terror.

Så kan vi fortsätta; och dessutom gör det filmiska och rent moderna i musiken att vi på något sätt känner igen oss, det här är ett århundrade som ligger förskräckande nära. Så här i dessa digitala valtider kan det vara skönt att stundtals höja tanken en smula. Och musiken kan utan tvekan vara en ingång i det. Förutom att vara förbannat vacker i sig, naturligtvis.

Mer om konserten kan du läsa här

och vill du lyssna kan du göra det här

PS; av oss tre hade Paggan coolast skägg. Tveklöst. Även om kronprinsessan såg osedvanligt lycklig ut. DS

Andra bloggar om: musik, Sjostakovitj, Gergiev, kultur,

Pingat på intressant.se

Herregud, jag börjar förvandlas till Kurt Wallander

Vet inte om det är medicinskt. Kanske det är någon form av virus. Möjligtvis handlar det om vädret. Läskigt är det, hursomhelst. Jag börjar förvandas till Kurt Wallander.

Ok, jag är inte polis. Inte frånskild. Men. Jag har börjat lyssna på Jussi Björling. Får något lyriskt i blicken till tonerna av ”Ack Värmeland du sköna”. Nynnar förtjust med i ”E lucevan de Stelle” (från Tosca.) Och det har inte hänt än, men någonstans känner jag att jag snart kommer att börja skråla med i ”Till havs” och ”O Helga natt”.

Finns det hjälp att få? Vad ska familjen säga? Så många frågor, så få svar…

PS: valrörelsen rasar på, för övrigt. Och det verkar bli ruskigt spännande. Två favoritbloggar vad gäller valanalys just nu är Peter Gustavssons och Joel Malmquists. Väl värda att läsa, inte minst i dessa tider. DS.

Andra bloggar om: opera, Björling, wallander, medelåldern

Pingat på intressant.se

Vem är jag - fyra små rätter

Joel Malmquist har skickat vidare en utmaning från ”Sveriges blivande ärkebiskop” Marta Axner och uppmanat mig att delge världen en del information, grupperad i svar om fyra. Och vem är jag att banga en utmaning?

Fyra arbeten jag har haft i mitt liv

• vårdbiträde
• konduktör (på spårvagn) och spärrvakt (i tunnelbana)
• nationell studiebevakare på Stockholms universitets studentkår
• politisk sekreterare
  

Fyra filmer jag kan se om och om igen:

• True Romance
• Casablanca
• Tredje mannen
• Typ alla Bondfilmer (ja, jag vet, men jag kan inte låta bli)

Fyra städer jag har bott i:

• Stockholm med förorter (har faktiskt aldrig bott någon annanstans)

Fyra tv-serier jag gärna ser:

• West Wing
• Family guy
• Letterman/Jay Leno eller annan valfri talkshow
• Babylon 5

Fyra ställen jag skulle vilja/tycker om att åka till:

• New York (alltid)
• Tokyo
• Bollnäs
• Beirut

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:

• sjolander.se (faktiskt inte riktigt sant i dagarna, har så mycket annat att stå i)
• intressant.se
• sap.se
• bloglines.com

Fyra favoriträtter:

• en riktigt bra cheeseburger de luxe (med gurka, såklart)
• Sushi
• Nymalet kaffe från min kaffemaskin (jo, det är en rätt)
• Allt med lamm, vitlök och chevreost
  

Fyra ställen där jag trivs:

• min balkong hemma i Hässelby
• Bibliotek/bra bokhandlar (gärna av amerikansk modell så du kan sita och bläddra i böckerna)
• Vid Ljusnans strand
• Spankulerandes runt i sommarstockholm

Fyra personer jag vill utmana att svara på enkäten:

Fredrik Jansson
Josefin Boman
Josefine Deiving
Amanda Broman

Andra bloggar om: enkäter, listor

Ingen borde gå och rösta utan att först ha läst denna (del ett)

LO-ekonomerna har skrivit en rapport som alla väljare borde läsa. Den handlar om vad som är valets viktigaste fråga: jobben. Och den visar klart och tydligt att kejsar Reinfeldt är alldeles naken. Moderaternas politik löser inte frågan om arbetslösheten.

”Den borgerliga alliansen går till val på att göra det mer lönsamt att arbeta. LO-ekonomerna visar i en rapport att detta inte stämmer. I rapporten visar LO-ekonomerna att den borgerliga alliansen inte bara vill använda en betydande del av statens resurser till andra ända­mål än att stimulera arbetsutbudet utan också att de för en politik som både gör ekonomin mindre rationell och dessutom minskar arbetsutbudet” står det på LO:s hemsida.

Att rösta på moderaterna för att man är förbannad på arbetslösheten är alltså som att skjuta sig i huvudet för att man har ont i en tå. Det verkar effektivt, men om till äventyrs överlever kuren kvarstår tåontet likförbannat. Och dessutom har man dragit på sig en hel mängd andra problem.

Vad detta andra är skriver jag mer om senare, då jag återkommer med ”ingen borde gå och rösta utan att först ha läst denna (del två.)”

Rapporten hittar du här

Andra bloggar om: val06, arbetslöshet, moderaterna

pingat på intressant.se

Varför man ska rösta (s) i landstingsvalet?

Sitter och skissar på vad jag ska säga till ett gäng medlemmar i Handelsanställdas förbund jag ska träffa i morgon. Temat är landstingsvalet (här i Stockholm främst, eftersom det är här jag verkar.) Jag tänkte lägga upp det runt att man ska rösta socialdemokratiskt om man

• vill ha hårdare krav på kollektivavtal vid upphandlingar och heltidstjänster istället för ofrivillig deltid inom vården
• vill behålla 20-kronorsbiljetten på SL (m vill ta bort)
• inte vill sälja ut akutsjukhusen
• tycker det är bra med närakuter, dvs sjukvård som är anpassad efter människornas almanackor och inte tvärtom
• känner att det är en bra idé om plus och minus går ihop i ekonomin
• tycker att det är korkat att sänka skatten istället för att använda pengarna till bättre sjukvård och bättre kollektivtrafik

Nått sånt, tror jag. Har säkert glömt något – det finns en uppsjö av bra saker att ösa ur. Men där tror jag att jag börjar.

Andra bloggar om: val06, landstingspolitik, stockholm, sjukvård, SL, kollektivtrafik, heltid, kollektivavtal, privatiseringar

Pingat på intressant.se

Årets skönaste citat

"Jag har ringt regeringen för att påpeka att man borde prioritera den här branden. Men jag blev bara hänvisad till larmnumret 112."

Det säger Villy Heiskanen, som har evakuerats från byn Västbo utanför Boden i Norrbotten på grund av en stor skogsbrand i området. Avdelningen stämningsläget i landet. Eller nått.

Tack till Janne S för tipset.

Andra bloggar om: citat, humor, regeringen . Pingat på intressant.se

Reinfeldt spelar bort ”jobb”-kortet

Jag köper att moderaterna gärna vinner valet, och att Fredrik Reinfeldt väldigt gärna vill bli statsminister. Men när jag över förmiddagskaffet så sakteliga masar mig igenom morgontidningarna kan jag inte låta bli att fundera: har inte Fredrik Reinfeldt i gårdagens Vaxholmstal lanserat vad som kommer att bli 2006 års ”130 miljarder”? Alltså det stora populistiska utspelet som i förlängningen leder till moderat valförlust.

För vad sa moderatledaren? Han lanserade ytterligare ett paket skattesänkningar, företrädesvis riktade mot de rika. Och han lovade att snällt anpassa sig till allt vad socialdemokraterna kunde tänkas vilja med välfärden, och satsa mer pengar än allt vad (s) kunde hosta fram till skola vård och omsorg.

Så slutsatserna blir tre. Ett, det blir mer skattesänkningar än vad som tidigare sagts om moderaterna vinner valet. Två, det blir också dyra vallöften om pengar till skola vård och omsorg där finansieringen kommer i andra hand, alltså är vi tillbaka i den moderata misshushållningen med ekonomin. Och slutligen, tre, så säger moderatledaren uppenbarligen vad som helst för att vinna några nya väljare.

Alltså. Skattesänkningar, budgetmoras och populism. En inte helt smakfull soppa som jag känner igen från – ja, Stockolms läns landsting faktiskt. Inte direkt vad doktorn ordinerar för landet Sverige, om man så säger. Och inte direkt en politik som leder till en stark ekonomisk utveckling och ökad sysselsättning.

Moderaternas starka kort har annars hittills varit jobben. Självklart – och med all rätt – röstar väljarna på det parti de tror är bäst på att bekämpa arbetslösheten. Personligen är jag fast övertygad om att det partiet inte är moderaterna. Den slappa välfärds- och skattesänkarpopulism Reinfeldt lanserar i Vaxholm ger mig vatten på min kvarn.

Det blir inte fler jobb med Fredrik Reinfeldt. Det blir sänkta skatter för de rika, som betalas av försämrad välfärd för de många. Och ekot från 2002 klingar tydligt och starkt.

PS: På en söndagsmorgon ska man egentligen lyssna på Kris Kristoffersons ”Sunday morning coming down”. Men just idag har jag istället haft Rachmaninovs andra symfoni på. Bomull för själen som får dig att nästan glömma bort att det är arbetsdag igen imorgon… DS

Se mer i DN och i SvD.

Andra bloggar om: val06, reinfeldt, moderaterna, arbetslöshet, ekonomi, lundgren

Pingat på intressant.se

När livet kommer ivägen (för bloggandet)

Ni vet hur det känns. Man orkar/hinner helt enkelt inte. Du kanske får en god idé, men den flyger iväg innan du ens hunnit logga in på datorn och än mindre sätta dina tankar på pränt. Så har det varit. Så är det i viss mån fortfarande.

För mig är det någon typ av semester/en vecka i Hälsingland utan dator/mest titta på en älv som stilla flyter/tillbaka till Stockholm/valrörelse i 180 km/h schema som gjort att bloggandet legat nere ett tag. Och jag kommer att fortsätta ha fullt upp framöver.

Så, inga utfästelser. Men bloggen lever. Jag kommer tillbaka. Om inte annat så måste jag ju svara på Joels utmaning…

Andra bloggar om: livet, bloggande, tidsbrist

pingat på intressant (jo, jag tycker det...)

Är detta inlägg välskrivet nog?

Jag älskar verkligen intressant.se, Johan Larssons pingsajt för inlägg som är ”lite mer välskrivna”. Men samtidigt ställer det en inför ständiga bryderier; är detta inlägg tillräckligt välskrivet för att det ska vara värt att pinga det där? Och hur vet jag det?

Jag antar att det finns två extremer – dels de som lägger upp allt de får ur sig, dels de som är väldigt restriktiva och i stort sätt måste ha knåpat ihop ett inlägg av pulizerklass för att känna att de kvalar in. Personligen lutar jag nog mer åt det förra än det senare. För vad är egentligen intressant? Handlar det om längd och ämne eller handlar det om något så abstrakt som kvalitet? Och vad är i sådana fall det?

Ska jag försiktigt försöka skissa på någon typ av kriterier skulle det kunna vara att det finns en poäng, att inlägget innehåller någonting eget och inte bara är en upprepning av vad andra sagt och tänkt eller helt enkelt att ett inlägg ska (kunna) vara intressant för någon annan att läsa än författaren och de närmast sörjande- att det finns någon typ av allmänintresse. Men dessa kriterier lämnar fältet öppet för rätt många inlägg. Och ärligt talat vet jag inte varför man överhuvudtaget skulle orka lägga upp ett inlägg som inte uppfyller kriterierna till att börja med.

Som "konsument" ser jag faktiskt hellre att någon pingar ett meningslöst inlägg för mycket än att jag missar någon höjdare på grund av författarens ödmjukhet. Men det är min hållning. Vad tycker ni andra?

Och ja, detta inlägg är pingat på intressant.se. Om ni undrade…

Andra bloggar om: intressant.se, bloggosfären

Fildelning och medborgarlön

Om du inte längre kan tjäna pengar på att sälja frukterna av ditt egna arbete måste inkomsterna komma på något annat sätt. Stockholms Fria Tidnings chefredaktör Lennart Fernström drar de logiska slutsatserna av detta och kräver medborgarlön - dvs att staten ska betala en viss ersättning eller "lön" oavsett motprestation - för alla konstnärer i samband med avskaffad upphovsrätt (artikel finns ej på nätet för tillfället.)

Det är ett fullkomligt logiskt och konsekvent krav. Och i all sin enkelhet visar det hur bristfällig argumentationen från piratpartister och liknande egentligen är. För problemen med Fernströms förslag är nämligen flera. Låt mig skissartat beröra tre:

• Det bortser helt från det faktum att någon, någonstans måste betala även konstnärernas medborgarlön.
• Det låser in konstnärer för all framtid i vad man får anta är en ekonomisk tillvaro på marginalen. Det blir omöjligt att påverka den egna ekonomiska situationen genom att exempelvis sälja bättre. Istället blir du för all framtid hänvisad till en statlig ”medborgarlön”.
• Det flyttar över makten över konstnärens utkomst fullständigt till staten. Något som man kan fråga sig om den frihetliga vänstermannen Fernström egentligen tycker är särskilt lyckat.

Ett system med medborgarlön innehåller alltså ett antal brister och fel som gör att jag - och förmodligen många med mig - tycker att det inte håller måttet. Samtidigt är det hederligt av Fernström att åtminstone erkänna problemet och försöka finna en lösning på det.

Inom fildelningsdebatten är det annars alltför vanligt att frågan om upphovsmännens inkomster avfärdas som ett irrelevant sidospår. Att vissa musiker vill fortsätta tjäna pengar på att sälja sina skivor istället för bara på konserter eller reklam (vilket fildelningsentusiasterna har bestämt sig för är framtidens intäktskällor) avfärdas som konservativt eller bakåtsträvande.

Fernström har åtminstone ett alternativ. Staten får pröjsa några tusenlappar i månaden. Sedan kan man värdera det, bra eller dåligt. Och man kan tycka det är mer eller mindre realistiskt. Men det är åtminstone bättre än att hela tiden försöka blunda för ett problem som faktiskt finns.

Detta inlägg har jag pingat på intressant.se.

Andra bloggar om: fildelning, medborgarlön, upphovsrätt, politik

Bloggare från Hässelby

Nu har jag också placerat mig blogg i Hässelby på bloggkartan. Passade på att kolla vilka andra som skriver från detta förnämliga område. Det visade sig att det var tre stycken till för närvarande;

• Björn Ahlqvist heter en kille som skriver om kampen mot blodcancer.
• Peter Claesson har bloggen Trancecom. Han verkar vara en IT-snubbe som skriver om politik och allt möjligt, inte minst integritetsfrågor. Har piratpartiets banner på sin sida.
• Och så miljöpartisten Tomas Melin som kallar sig blogg för ”Den där Tomas”. Jag tror att han även sitter i stadsdelsnämnden här ute.

En ganska spretig skara, får man nog säga. Eller om man så vill en intressant blandning. Dock inga tjejer. Det får bli en utmaning till alla Hässelbykvinnor där ute..

Andra bloggar om: hässelby

Martin Borgs är en stor satiriker. Inte.

Har precis kollat in Martin Borgs Skattebetalarnas föreningfinansierade propagandafilm från Almedalen. Och det är lite småkul det ska erkännas. Killen har en väldigt charmig dialekt om inte annat. Men när det kommer till innehållet är det faktiskt mer än lovligt dumt. Att det handlar om ren propaganda understryks också av att Borgs inte låter tittaren tänka det minsta själv utan måste låta skattebetalarnas chefsekonom förklara vad han egentligen menar - in i minsta detalj.

Så det blir vad det blir. Lite småkul och vrålpopulistisk propaganda. Något som i bästa fall får en att reagera någon halvminut innan man glömt vad man såg. Dessutom har skattebetalarnas förening ju väldigt fel i sak, något som exempelvis Marta utvecklar mycket bättre än jag.

Tänkte först göra detta inlägg till ett djupt ironiskt där jag jämförde Borg med Passolini och hyllade hans filmiska innovationskraft och självständiga nytänkande. Men jag orkade inte. Så ni får nöja er med min ärliga mening istället. Dessutom tror jag att filmen talar för sig själv.

Det behövs kanske ingen piska för att folk ska vilja jobba

Högeralliansen bygger som bekant sin politik på att den svenska arbetslösheten ska bekämpas genom att det ska bli värre att vara arbetslös. ”Det ska löna sig att arbeta” heter det i högtidstalen och detta ska förstås som att ”det ska straffa sig att bli arbetslös.” Men fungerar det? Anna Hedborg och Ingrid Esser presenterar idag på DN-debatt en undersökning som säger annorlunda.

Deras poäng är i korthet att omfattande trygghetssystem inte verkar göra folk arbetsskygga. Personligen har jag inte särskilt svårt att ta till mig denna slutsats. Jag har tillräckligt mycket av den gamla gubben Marx kvar i mig för att jag fortfarande ska se på arbete som en möjlig väg till självförverkligande. Vi människor vill arbeta, och behöver inget hot om neddragningar i a-kassan för att göra det.

Hedborg/Esser inleder därför vad som skulle kunna vara en ideologisk debatt med sin artikel. Och en mycket intressant sådan, inte minst för oss aktiva inom arbetarrörelsen. Så det är bara att hålla i den och fortsätta diskussionen.

För mer funderingar på arbetarrörelsen och synen på arbetet, se bland annat vad jag skrev här.

Kul sommarpyssel; att kalla någon för nyliberal

En kul sommarsysselsättning som rekommenderas för den hågade är att kalla en nyliberal politik för just nyliberal. Det skapar nämligen omedelbart en uppsjö av reaktioner där den huvudsakliga kritiken mot dig kommer att vara att du är dåligt påläst/obildad/demagogisk eftersom den av dig kallade nyliberala politiken alls inte är det i ordets egentliga mening.

Låt mig börja med en kort idépolitisk orientering: liberalismen brukar av hävd anses uppdelad i två traditioner eller riktningar. En som med modernt språkbruk kallas socialliberal (och som inledningsvis av en ödets ironi var den som betecknandes ny-) och som väl kan sägas ha JS Mill som någon typ av ursprungsgestalt. Och så en som idag betecknas nyliberal (tidigare exempelvis Manchesterliberal) där vi bland de gamla urfäderna kan se Adam Smith med sin osynliga hand och bland de samtida exempelvis Milton Friedman.

Liberalismen är nu en väldigt bred rörelse, och bägge traditionerna rymmer inom sig stora variationer. Men grovt förenklat kan vi säga att socialliberalen har någon typ av social marknadsekonomi som ideal, emedan nyliberalen mer fokuserar på den oreglerade marknadens förträfflighet. Socialliberalen vill ta ut tillräckligt mycket skatt för att kunna kompensera för marknadens orättvisor, nyliberalen menar att det bästa är att låta nämnda marknad sköta så mycket som möjligt själv.

Då kan man tycka att en politik som i en bred bemärkelse hämtar sin huvudsakliga näring och inspiration från en Friedmansk/Smith:sk tradition också skulle kunna kallas för just nyliberal. Men se det går inte. För sedan någon gång på 90-talet har nyliberalismen nämligen kommit att få en väldigt snäv definition. Nyliberal är den – och endast den – som med omedelbar verkan vill avskaffa i stort sett hela statsapparaten och endast ha kvar en minimal nattväktarstat.

Draget till sin spets kan man säga att en person som inte vill rakt av liberalisera hela drogpolitiken enligt detta inte heller kan anses vara nyliberal. Med denna definition säger det sig självt att antalet nyliberaler är tämligen begränsat. Ja, frågan är om de överhuvudtaget existerar (med undantag för några mer teoretiskt orienterade akademiker mer eller mindre knutna till valfri näringslivsfinansierad tankesmedja.) Men är detta verkligen rimligt? Jag tycker inte det.

Ideologier och tanketraditioner är rörliga ting som förändras och utvecklas över tiden. Vad som nu och för alltid är nyliberalt kan inte anses vara låst och definierat av något som stod i ett handlingsprogram från Frihetsfronten i början av 90-talet. Lika lite som feminism, socialism eller konservatism kan anses vara oföränderliga i sin betydelse och definition.

Därför tänker jag fortsätta att kalla saker och ting som hämtar sin näring ur en nyliberal tanketradition för nyliberala. Och inte bara som sommarsysselsättning. Även om det ju också är en alldeles utmärkt sådan.

PS: Det finns naturligtvis också de som har för vana att kalla allt som de inte tycker om för nyliberalt i största allmänhet. Det är jag också mot. Såklart. Nyliberlism är ett begrepp som ska användas med förnuft, typ. Men det får användas, vilket är min poäng DS.

Het intern s-debatt

För någon vecka sedan kom första numret av tidningen Zäta ut. Som nybakad redaktör har det varit en häftig resa att äntligen göra verklighet av den gamla drömmen om en riktig medlemstidning för medlemmarna i Stockholms arbetarekommun. Och nu blossar en het intern debatt upp med anledning av en artikel i det första numret.

Frågan handlar om hur socialdemokraterna är organiserade. Ska vi ha det som idag med mängder av föreningar eller ska de slås samman i ett fåtal, större, organisationer? Slå samman, säger Fredrik Jansson och Daniel Suhonen i en artikel (länken går till en något längre version än den som publicerats i papperstidningen.) Behåll de många organisationerna, svarar kommunsekreterare Tomas Rudin i dagens Stockholmstidningen (ej på nätet.)

I en folkrörelseorganisation är det inget konstigt att formerna för partiarbetet diskuteras. Tvärtom är det ett sundhetstecken. För er som vill ha egna synpunkter i frågan går det bra att kommentera på Zätas blogg – zatabloggen.se. Fortfarande inte riktig så snygg som den ska bli, men fungerande. Välkommen i debatten!

UPPDATERING: Verkar vara lite strul med kommentarsfunktionen på Zätabloggen. Och admin är på semester, såklart. Nåväl, ni får väl kommentera här så länge...

UPPDATERING TVÅ: Ser att Jonas Morian också uppmärksammat både tidningen och debatten. Kul!