Ibland går det åt skogen. Ibland är det bättre att fly än illa fäkta. Jag tror inte någon tycker det var fel av Laila Freivalds att avgå i morse. Tvärtom är det nog många med mig som önskar att det beslutet kommit tidigare.
Laila var en mycket uppskattad justitieminister. Hon har vad jag kan förstå det tidigare skött sig utmärkt som jurist och tjänsteman. Som utrikesminister gick det fel. Att hänga sig kvar blir bara plågsamt. För alla parter.
Nu vidtar frågan om efterträdare. Carin Jämtin är lågoddsare. Frågan är, vill hon? Fortsättning följer.
2 kommentarer:
Bättre att fly än illa fäkta.
Alltså, på den punkten är vi faktiskt överens till 100 procent
:-D
----------------------------------
För övrigt (detta är off-topic, ber om överseende med det) talade jag tidigare i kväll med en företagarkollega från Sverige. Denne drev tidigare handelsbolag i egen regi med frun som partner (på papperet).
Han har nyligen gått samman med 6-7 kollegor inom samma bransch i ett enda samägt aktiebolag och expanderat kraftigt. Det verkar plötsligt gå bra från att det hängt på en skör tråd tidigare. Jag är inte i samma bransch och i mitt fall är det ändå för sent nu, men jag kan se att det kan vara en modell som möjligen fungerar.
Som du säkert minns från Attila-diskussionen vi hade så hävdade jag mycket bestämt att ett företag i Sverige behöver ha rätt kraftiga intäkter (helst i flermiljonklassen och uppåt) för att det ska fungera bra. Det menar jag fortfarande.
Att slita ensam i sitt anletes svett till 70 procents marginalskatt helger och kvällar 52 veckor om året utan semester och utan ersättare vid sjukdom är helt enkelt ingen bra idé.
Ensam- och fåmansföretagarna ÄR diskriminerade och kommer att vara så även i fortsättningen. Och företagsformerna enskild firma och HB fungerar kanske någorlunda om man har hobby- eller deltidsverksamhet. Men för seriösa heltidsjobb är de helkass. Och för en "fattig" företagare är aktiebolaget för dyrt.
Men en modell kan faktiskt vara att gå samman några stycken inom samma bransch och satsa typ 20-30-40.000 kronor var till aktiekapitalet. Så att man i alla fall kan jobba med tydliga, överblickbara och förutsägbara regler och sova någorlunda på nätterna.
Carin jämtin ser trevlig ut men har i min bok skämt ut sig iom sitt uttalande vid (surprise, surprise :)!) besöket vid det UTRIKES belägna beryktade stängslet som hållit ute så många terrorister och räddat så många liv på båda sidor! Hon förmådde, som du förmodligen minns, inte säga pip, inte ETT ord, om våldet som föranlett åtgärden. Det var liksom inte alls angeläget. Fy och tvi!
Irshad Manji, muslimsk kvinna, har i New York Times en krönika som heter "How I Learned to Love the Wall". Läsvärd om du har tid. Hur passande som utrikesminister är en person som ensidigt häver ur sig och alienerar alla de människor som berörs av terrorism? Men vilka andra finns det som kan stå upp för anständigheten? Lars Ohly???:)
Skicka en kommentar