”Fastighetsskatten borde ha tagits bort” skriver Mary på bloggen mina moderata karameller. Och jag är faktiskt benägen att hålla med. Inte för att jag tycker att det vore särskilt klok politik att göra på det sättet. Utan för att det var det svenska folket röstade på.
Det finns ett antal frågor där det är på det sättet. Ta bensinskatten till exempel. Jag tycker i sak att det är rimligt att höja den som regeringen nu gör. Att bensinskatten inte skulle gå ner om (s) hade fått fortsatt regera var både jag och min dåvarande partiledare Göran Persson väldigt tydliga på inför valet. Men vi förlorade. Och partier som lovade att sänka skatten vann. Så folket sa faktiskt sitt. Men fick ändå snällt finna sig i att se ytterligare bensinskattehöjningar.
Eller ta utnämningspolitiken. Jag har sakligt sett full respekt för de krumbukter Odell nu ägnar sig åt. De förslag borgerligheten presenterade före valet var populistiska och i stora delar omöjliga att genomföra. Men de presenterades. Och de vann folkligt stöd. Då måste man faktiskt fundera över vad vårt demokratiska system egentligen innebär.
När husägarna på Gotland får höjd fastighetskatt fastän vi har en regering som lovat att ta bort den helt (eller åtminstone att ingen ska betala mer i avgift än tidigare) så handlar det inte bara om sakpolitik. Det handlar om hur vår demokrati fungerar eller inte fungerar. Och det handlar om hur borgerligheten bedriver valrörelse.
Det måste finnas ett samband mellan vad politiker säger och vad politiker gör. Det sambandet saknas i det borgerliga Sverige.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, löften, regeringen, fastighetsskatt och annat intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar