Och även om analysen är Fredriks egen landar han i slutsatser som jag också åtminstone antydde i ett inlägg häromdagen (och som Fredrik också länkar till, se hela den texten här). Nämligen den att en framgångsrik socialdemokratisk "reorganisering" kräver ett, som jag skrev då, "återupplivande av de folkrörelse och folkbildningstraditioner som en gång var ryggraden i den svenska arbetarrörelsen". Vi ska alltså se nätet och den nya tekniken inte främst som ett sätt för den upplysta ledningen att sprida sitt budskap, utan snarare som en mångfald av verktyg för politisk empowerment, eller politisk egenmakt för att använda ett hemkokt begrepp.
En progressiv vänster kan alltså inte fastna i varken en liberal individualism eller någon sorts leninistisk elitism. Istället handlar det om att bredda, sprida, ge verktyg och faktiskt hjälpas åt. Att betona det sociala i sociala medier utan att det ska behöva följas av krav på centrala direktiv och uppifråndefinierade pekpinnar. Alltså en folkrörelsesocialism i ordets bästa och mest traditionella mening. Det tycker jag är en mycket bra utgångspunkt för en fortsatt diskussion, som Fredrik presenterar.
Skriver detta i sviterna av den influensa (eller vad det nu är) som hållt mig borta från bloggen de senaste dagarna och som ännu inte helt släppt greppet. Så ni får ursäkta om jag inte förmår vara helt och fullt konkret och tydlig. Men jag tror ändå att den här studiecirkel- och folkbildningsapprochen på hur faktiskt hela arbetarrörelsen måste utvecklas är väldigt spännande och fruktbar. Så jag återkommer säkert, när hjärnsynapserna är mer i takt dessutom...
Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, bloggosfären, socialdemokrati, sociala medier, organisation och annat intressant
4 kommentarer:
Tackar för de vänliga orden.
Själv brukar jag hålla en föreläsning (som förövrigt du lurade på mig) för afrikanska "SSU:are" om studiecirkeln som metod som en av mina ideologiskt agiterande höjdpunkter.
Kontentan var att studiecirkeln förkroppsligar socialdemokratins värderingar, frihet (fritt och frivilligt), jämlikhet (cirkeln utan högsäten) och solidaritet (alla hjälper alla och bidrar efter förmåga).
Ett ganska snyggt sätt att förklara studiecirkeln för några som aldrig hört talas om det förr om jag får säga det själv! ;-)
Testa idén om en cirkel på 1 maj så får du veta hur symmetrisk socialdemokratin är!
Det är FULLSTÄNDIGT omöjligt att bryta regements- och predikomodellen för partiet. Det SKA vara en general/präst som står längst fram och orerar för menigheten. Sen kan prataren variera, det kan vara en kändis, en radikal och käck SSU-are, en vanlig riksdagsledamot, det kan finnas gratis korv, hoppborgar och trubadurer, men FAN TA DEN som ifrågasätter själva grundstrukturen, med en enkelriktad predikant som mässar för en allt mer nödbjudda allmänheten....
Bloggandet är ju lite speciellt. Blev inspirerad av ditt inlägg och skrev lite jag med på temat (och du hade blivit inspirerad av Fredrik)Ett klassiskt exempel på folkbildning va? *S*
Till Stig-Björn: men är det egentligen någon som LYSSNAR på predikanten längre? De flesta vill väl bara dricka öl, och prata politik. Vilket ju påminner rätt mycket om en studiecirkel. En reflektion bara (som jag vet kanske inte håller, heller snarare hoppas, eftersom jag åtminstone tycker mina egna sju-åtta minuter på Vällingby torg är rätt trivsamma och hoppas att det är någon som tar till sig något. Å andra sidan - om man ska vara seriös - så tror jag heller inte att det finns någon direkt motsättning mellan att vilja lyssna på ett tal (eller läsa en bok, eller delta i någon form av envägskommunikation) och att vara en självständigt tänkande varelse. Heller. Ungefär så).
Skicka en kommentar