Vad ska vi göra med torterarna?

Förra veckan skrev den som mycket väl kan komma att bli brittiska labourpartiets näste partiledare utrikesminister David Miliband en uppmärksammad artikel i The Guardian där han tog avstånd från begreppet "war on terror". Kritiker kunde visserligen raljera över att det är så dags nu med en ny president bara dagar från att ta över i vita huset men personligen tycker jag nog att det är det perspektivet som istället gör utspelet intressant. För med epoken Bush äntligen över sås åtminstone ett litet frö av hopp om att västvärlden nu ska kunna ruska på sig och vakna upp ur den mardröm vi befunnit oss i under alltför lång tid.

På det temat blir också David Coles mycket läsvärda text om amerikansk tortyr från senaste New York Review of Books extra intressant (finns i fulltext här: What to Do About the Torturers). Frågan den kokar ner till är densamma som Paul Krugman ställde alldeles nyss i en krönika (som jag skrev om här): hur ska USA och världen hantera sina torterare (även om Krugman har en ännu vidare perspektiv på övergreppen än så)? Eller med andra ord, hur förhåller vi oss till de människor som utnyttjat och drivit på en utveckling bort från "grundläggande västerländska värden" i namn av ett försvar av just dessa värden?

Frågan om tortyr är naturligtvis extrem. Men den här diskussionen borde egentligen handla om betydligt mer än så (jag kommer osökt att tänka på den svenska FRA-debatten till exempel). För den grundläggande frågan är ju egenligen vad det är vi har låtit oss förvandlas till i skuggan av 9/11. Och, framförallt, hur ska vi någon gång återigen kunna bli något annat?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, usa, tortyr, kriget mot terrorismen, war on terror, Bush, New York Review of Books, Paul Krugman, George W Bush, David Miliband och annat intressant

Tack till Samuel E för lästipset.