torsdag, april 13, 2006

Ärliga moderater förvirrar högerbloggare

Det kostar pengar att sänka skatten. Det är en sanning som många till höger inte gärna tar till sig. I samband med att Lena Hallengren släppt en utmärkt rapport som jämför borgerlig och socialdemokratisk ungdomspolitik har därför en förvirrad debatt uppstått då högerbloggare (se här och framförallt kommentarerna här) beskyller socialdemokratin för att räkna fel. Problemet är att det inte är (s) utan moderaterna som egentligen drabbas av kritiken.

Moderaterna har i sitt förslag med sänkta arbetsgivaravgifter för unga arbetslösa nämligen räknat in detta som en kostnad i form av minskade skatteintäkter. I Lenas rapport har denna kostnad inte varit en huvudsak, vad hon riktar in sig på är vilka lönenivåer de moderata ungdomsjobben kommer innebära för de unga. Men för näthögern har den varit oerhört kontroversiell. Ovädningsorden har haglat över Lena, ofta med en sexistiskt och åldersfixerad underton. Så lite lustigt är det när det egentligen är Anders Borg (m) et co som borde beskyllas för att vara unga blonda bimbos. Eller tragiskt eller nått.

Jag måste erkänna att jag inte hunnit sätta mig in i de exakta beräkningarna gällande de moderata ungdomslönerna. Men de förvånar inte. Att högern ser en låglönesektor som den enda lösningen på Sveriges arbetslöshetsproblem är inte nytt. Men en viktig kunskap att sprida till Sveriges unga inför valet i höst.

17 kommentarer:

Peder sa...

"Jag måste erkänna att jag inte hunnit sätta mig in i de exakta beräkningarna gällande de moderata ungdomslönerna"

Ja det skulle väl vara för mycket begärt, jag menar då kanske du upptäcker att saker och ting inte är som de verkar.

Johan Sjölander sa...

Nä, men beräkningarna verkar vad jag kan se stämma. Det verkar som om vi pratar löner på 6-7000 kronor. Hursomhelst är det inte detta någon av kritikerna riktat in sig på. Utan de moderata beräkningarna som ligger som grund.

Och de har jag faktiskt studerat en smula.

Björn sa...

Då kan du inte ha studerat 2006:m010 så noga eftersom det ger en (ytlig) beskrivning av vad de 1,2 miljarderna går till.

"Ett problem med riktade skattelättnader är s.k. undanträngningseffekter, som både innebär att anställningen skulle ha kommit till stånd ändå och att någon annan skulle ha fått jobbet om inte subventionen fanns."
Sidan 61

Moderaternas partimotion i riksdagen


Ja, och så kostar det väl en del att administrera övervakningen av det hela. ;)

Johan Sjölander sa...

ehh... Björn. Det du helt korrekt citerar är ju precis vad jag hela tiden skrivit och du förnekat. Alltså att moderaterna erkänner att slopade arbetsgivaravgifter innebär minskade intäkter för statskassan. Vilket alldeles nyss var - hur var det nu - korkat, obildat och oärligt att hävda.

Björn sa...

Öhm, det som var korkat, obildat och lögnaktigt att säga var att det skulle leda till bruttolöner på 6-7000 kronor i månaden för de här jobbet, eftersom Lena Hallengren (och du) använde de 1,2 miljarderna för att räkna ut hur mycket lön arbetstagarna skulle få genom att applicera de 1,2 miljarderna på arbetsgivaravgiften.

Johan Sjölander sa...

Till att börja med så var det inte alls det du kritiserade (vilket jag visar på din blogg med citat, för övrigt) men ok, låt gå. Jag är själv fritidsbloggare och ibland så skär man snett.

Då frågar jag mig hur denna - nya -kritik du nu riktar mot Lenas rapport ser ut? Förutom att du tycker att slutsaten är dålig, så klart? Om vi är överrens om att skattesänkningar kostar pengar, är det då inte ganska rimligt att räkna på det sätt Lena gör för att få en uppfattning om vilken typ av löner vi tänker oss? Om reformen som utlovat ska ge 50 000 jobb, dvs.

Erik sa...

Johan:
Innebär en utebliven intäkt samma sak som en minskad intäkt?

Björn sa...

Alla är naturligtvis välkomna att klicka på mitt namn så kommer man till min blogg, och så ser man vad det är jag kritiserar - nämligen Lena Hallengrens beräkning av 1,2 miljarder utslaget som arbetsgivaravgifter (och därmed 1,2 miljarder som basis för en löneberäkning) som leder fram till en månadslön på 6-7000 kronor. Nu har vi visat att de där 1,2 miljarderna inte alls har med några minskade arbetsgivarintäkter att göra, så då faller ju hela beräkningen.

Och om hon har räknat så fel där, vad har hon inte räknat fel på överallt i den där lilla rapporten?

Vad kul det är att beslå ministrar med fel. :D

Johan Sjölander sa...

Erik: du frågar om en utebliven och en minskad intäkt är samma sak. Det är ju en intressant (nåja, rätt intressant åtminstone) semantisk diksussion. Jag skulle nog vilja säga nej, en utebliven intäkt är sas minskad till noll, emedan en "minskad" intäkt ger vid handen att någonting faktiskt finns kvar. Men det beror också på sammanhanget; En utebliven intäkt är ju självklart mindre än en icke -utebliven så i den meningen är de två orden utbytbara.

Vad tycker du själv? Och kanske ännu viktigare, vad har det med saken att göra?

Och Björn. Du skriver;

"Nu har vi visat att de där 1,2 miljarderna inte alls har med några minskade arbetsgivarintäkter att göra."

Vilket tyvärr understyrker min poäng att du inte riktigt har koll på vad det är du skriver. Och jag förstår din glädje (känner lite av samma sak just nu, måste jag erkänna;-) Men ett tips i all välmening; det är mycket roligare att beslå någon med fel som de faktiskt har. Skrattet riskerar liksom att fasta i halsen annars...

Niklas Lindgren sa...

Jag kan faktiskt inte förstå hur du Johan (eller för den delen ljushuvudet som skrivit rapporten) tänker.
Betänk följande invändningar:
1. Detta är först och främst NYA jobb som skall skapas. De finns inte idag och ger därför idag inte heller några arbetsgivaravgifter. Därför går det inte att baklänges räkna ut någon lön som görs i den här rapporten.
2. Att det trots allt kan kosta 1.2 miljarder beror säkerligen på att en del av de jobb som hade skapats i alla fall, nu kommer att klassas efter detta förslag, varvid arbetsgivaravgiften då dras av. Också tillkommer vissa adminstriva avgifter för att kunna avgöra vilka jobb som då skall klassas efter dessa regler.
3. Om man nu anser att man kan räkna baklänges, ja då har man ju försatt sig i en position att man faktiskt också måste räkna med minskade avgifter för staten för att vara ärlig. Dessa ungdommar är ju idag arbetslösa och om vi är synnerligen återhållsamma i våra beräkningar (alltså kritiska) så är alla singlar som går på socialbidrag, varvid staten därför slipper pyttsa ut ca 4000 i månaden per skalle. I ren löneberäkning à la socialdemokratin skulle det innebära(4000+2000)/0.3246 vilket skulle ge en lön på 18 484 kr.Inte så illa pinkat...fast jag anser fortfarande att sådana beräkningar är rent humbug..

Niklas Lindgren sa...

Jag kan också formulera om kritiken så den mer specifikt riktar sig mot ditt eget inlägg.
Du påstår att skattesänkingar kostar och pekar på de 1.2 miljarderna som moderaterna anser att detta förslag kostar på utgiftsida.
Men som i min räkneöving ovan så blir det även minskade kostnader. De syns naturligtvis inte i budgeten för förslaget i sig, då de kommer att dyka upp i en annan post i statsbudgeten. Nämligen minder utbetalningar av bidrag till de som får jobb. Så om 50000 nya jobb kostar 1.2 miljarder på ett år, så lär de minska utgifterna i socialbidragasutbetalningar med 4000*12*50000)vilket blir 2.4 miljader, vilket kan plussas och decimeras med fler eller färre som får jobb, om de har mer bidrag då de har barn, etc, etc

Johan Sjölander sa...

Men Niklas, moderaterna nämner själva (i motionen BB förtjänstfullt länkat till ovan) undanträngningseffekter på uppemot 80 procent (utifrån tidigare erfarenheter av liknande lösningar). Och i de fallen är skattesänkningen ett rent inkomstbortfall, eftersom de jobben (med allt vad det innebär av minskade a-kassekostnader etc) skulle ha kommit ändå.

Sedan blir jag - ska villigt erkännas - inte riktigt klok exakt hur de 1,2 miljarderna är framräknade i moderaternas förslag. Det gör att jag heller inte känner mig helt säker på att de exakta lönenivåer som nämns i rapporten stämmer. Men som en övregripande skattning torde de mycket väl kunna vara tämligen rättvisande.

Niklas Lindgren sa...

Nej Johan de gör de inte alls.
Undanträngningseffekter nämns i ett helt annat förslag, nämligen säkning av generella arbetsgivaravifter vid nyanställningar. De mer specifika säkningar som diskuteras här är mycket större varvid worse case scenariot på 80% naturligtvis inte gäller.
Men egentligen spelar det ingen roll. Ifall sossarnas pajasliknande uträkning skall fungera måste man utgå ifrån att det inte ens är nya jobb som går till dessa behövande, utan snarare redan befintliga jobb där någon annan kickas för att bereda plats. Så är naturligtvis inte fallet. Oavestt om det uppstått jobb i alla fall utan dessa åtgårder, så är det nya jobb som idag inte generera några inkomster iform av arbetsgivaravgifter, utan snarare kostar via högre arbetslöshet.

Dessutom finns det ett annat tankefel med din egen post. Du försöker påskina att skattesänkningar kostar. Då kan du faktiskt inte använda detta exempel. Varför? Jo för att det inte är en generell skattesäkning, utan snarare en speciell åtgärd för en specifikt utsatt grupp på arbetsmarknaden. Kostnader uppstår naturligtvis när man sätter vissa på undantag och kontrollinstanser måste inrättas. För det här är ju ingen klassisk liberal skattesäknar politik á la laissez-faire och avregleringar. Det här är en specialsatsning på en viss grupp av människor som har stigmatiserats utanför arbetsmarkanden, och tydligen tycker moderaterna att det är värt några extra skattekronor att ge dessa en andra chans i att komma in i matchen. Möjligen ser de det också som en mer långtida ivestering ifall nåpgra av dessa lyckas ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden i resten av sitt liv istället för att leva ett knapert liv på bidrag. Du kan ju jämföra med de generella sänkningarna av arbetsgivarvagifterna vid nyantsällning. Där står det inte något om några kostnader.

Johan Sjölander sa...

Niklas, till att börja med vill jag understryka att jag tycker det kan vara värt både en och annan skattekrona att underlätta långtidsarbetslösas och ungdomars intåg på arbetsmarknaden. Precis som du skriver, är det långsiktiga priset (både mänskligt och rent ekonomiskt) för ett långvarigt utanförskap betydligt högre. Så där är vi överrens - låt det kosta!

Men nu är vi tillbaka vid denna postnings ursprungliga frågeställning. För först hävdar du att jag gör ett tankefel när jag menar att även dessa riktade insatser faktiskt kostar skattepengar (i form av uteblivna intäkter, naturligtvis), därefter argumenterar du för att det (precis som jag tycker) ändå är rätt att låta det kosta. Det är inte helt konsekvent. Uppenbarligen räknar du med en kostnad, som du samtidigt förnekar.

Och det leder också tillbaka till en annan fråga; om det sas är "gratis" att sänka arbetsgivaravgifterna för dessa grupper, vad är det då som ryms inom de 1,2 miljarderna moderaterna själva räknar med?

Min förklaring är att det handlar om rätt omfattande undanträngningseffekter. Dvs att de nya jobben inte alls är nya jobb, utan subventioner av jobb som ändå skulle ha uppstått. Vilket också ligger i linje med de historiska erfarenheter som refereras i den moderata motionen.

Niklas Lindgren sa...

Vad jag diskuterat var att den beräkning som den socialdemokratiska rapporten påvisade var fullständigt upp åt väggarna, på flera punkter. Man kan helt enkelt inte göra en sådan beräkning för att nå fram tll en slutlön. Du försökte tolka om den här fiaskorapporten till ett bevis för att skattesänkningar per se skulle kosta pengar. Jag påvisar då att det 1. är osäkert och även föga troligt att dessa specialjobb verkligen kostar pengar i slutändan, och 2. att detta dessutom inte är ett fullgott exempel på ekonomiska effekter av skattesäkningar då de är specifikt inriktade på en grupp för att administrering och kontroll av sådan verksamhet alltid kostar något. Är det verkligen inte konsekvent?

För att utveckla, visst leder många skattesäkningar till uteblivna intäkter. Det har varken jag eller någon annan, så vitt jag vet, argumenterat mot. Men det leder ju oftast till även minskade utgifter, och även i vissa fall till ökade intäkter via andra poster i budgeten. Om det tex skapas nya jobb efter en säkning av arbetsgivaravgifter så blir det minskade bidrag. Det blir även tillskott via andra skatter från företag då dessa kan utöka sin verksamhet . Det blir även ökade intäkter för kommun och landsting då tidigare bidragstagare arbetar och deras inkomst skattas. Med tanke på hur staten i tid och otid skjuter till pengar till kommuner så påverkar det även indirekt statsfinanserna. Ja det finns ju faktiskt exempel på länder i forna östeuropa som har visat på ökade intäkter med lägre, platt skatt. Men det viktiga är ju egentligen inte om intäkter ökar eller minskar, utan snarare huruvida det blir plus eller minus när man räknar ihop både utgifter och intäkter. Fascinerande nog anser tex de borgerliga med att den generalla sänkningen av arbetsgivaravgifter för nystartade jobb är en bra ide, även om 80% av jobbben hade uppstått hur som helst. Det säger en del om hur mycket det faktiskt påverkar, och jag har svårt att förstå hur man kan beklaga något sådant, såvida man nu inte ser det som ett rent egenvärde av att låta människor leva på bidrag.
Om vi skall gå tillbaka till själva rapporten vilket du gör när du undrar vad det egentligen är som kostar om man avskaffar arbetsgivaravgifter för 1.2 miljarder så kan jag än en gång uprepa följande:
1.Dessa pengar pekar ut en kostnad på utgiftssidan. Den nämner inget om effekterna av minskade utgifter när tex bidragberoende får nya jobb. Så huruvida det blir plus eller minus i sluändan, ja det förtäljer inte historien.
2. Om det som du menar är kostnader för undanträngningseffekter så menar du att moderaterna räknar in icke existerande jobb i sin budget.
3 Dessa beräkningar måste dessutom utgå från att kostnaderna för dessa 50000 jobb beräknas ifrån socialdemokratiskt satta arbetsgivaravgifter, och inte ifrån moderatenas arbetsgivaravgifter för nystartade jobb (som alltså även de skall sänkas).
4. Undanträngningseffekter anges i budget, men man nämner snarare hur viktigt det är att utforma förslaget och kontrollerar det, så att sådana kan undvikas. Alltså är det minst sagt overkill att kallt utgå från att budgetförfattarna tror på 80% undanträngningseffekter när de nämns i ett helt annat förslag...
6.Det finns ju andra kostnader att beakta, som en dyr adminstrering och kontrol av det hela förslaget då det inte är en generell skattesäkning

Johan Sjölander sa...

Niklas; I "den stora skattereformen" räknade representanter från bland annat mitt parti kallt med "dynamiska effekter" av skattesänkningar som skulle "äta upp" de uteblivna intäkterna. Resultatet blev, som vi alla känner till, stora underskott. Därför att de ökade intäkterna uteblev.

I retoriken har därför moderaterna numer vinnlagt sig om att inte räkna in några dynamiska effekter när de finansierar sin skattesänkningar. I praktiken lyckas inte detta riktigt, och det blir än mer uppenbart när vi närmar oss val och alla borgerliga partier ska få sitt. Men det finns åtminstone en ambition. Det var den ambitionen jag menade när jag skrev "ärliga moderater" i rubriken.

Att generella sänkningar av arbetsgivareavgiften inte ökar sysselsättningen är de flesta ekonomer rätt ense om. Man finner även stöd för det i den moderata motionen, även om de mestadels anväder rent kamerala argument (det vore för dyrt för att få någon effekt.) Däremot tror de mer på riktade insatser.

För samtidigt är det så; att om en sådan riktad insats leder till ett helt nytt jobb som inte hade uppstått annars är det ingen kostnad. Det är en vinst på två sätt; dels i form av minskade kostnder för a-kassa ody, dels i form av ökade skatteintäkter. Problmet är att om de riktade insatserna heller inte leder till så värst många nya jobb. Då blir det en kostnad, eftersom både den nya intäkten och den nya besparingen hade kommit ändå. Men den minskade intäkten från sänkt skatt kvarstår.

Allt detta är vi uppenbarligen överrens om. Vi kan också läsa, svart på vitt, att moderaterna budgeterar 1,2 miljarder kronor för sin ungdomssatsning. Jag har lite summariskt tittat, men jag hittar ingen annan intäktspost när "vinsterna" från denna reform ska räknas in (det är möjligt du kan hjälpa mig där dock). Och handen på hjärtat, att "administrationen" av ett förslag skulle kosta över tusen miljoner kronor - det tror jag faktiskt är lite långsökt. För att uttrycka sig försiktigt.

Och då är den enda slutsats jag kan dra att moderaterna räknar med stora undanträngningseffekter. Och att man dessutom räknar med att dessa undanträngningseffekter till stor del kommer röra jobb med väldigt låga löner. Jag får helt enkelt inte matematiken att gå ihop på något annat sätt.

Om det inte finns en dold intäktssida, eller en enorm byråkratisk överbyggnad dold i den moderata partimotionen alltså. Jag har inte funnit tecken på någondera. Men det är möjligt att du läst noggrannare än jag..?

Marco Svensson sa...

Det är bättre med jobb än med tvångspensioneringar...